182 Elsa
Oppdaging A | ||
---|---|---|
Oppdaga av | J. Palisa | |
Oppdaga dato | 7. februar 1878 | |
Alternative namn B | ||
Kategori | Hovudbeltet | |
BaneelementC JPL | ||
Epoke | ||
Solfjerne (aphel, Q) | 2,866 AE | |
Solnære (perihel, q) | 1,968 AE | |
Stor halvakse (a) | 2,417 AE | |
Eksentrisitet (e) | 0,186 | |
Omløpsperiode (P) | 3,76 år | |
Gjennomsnittleg anomali (M) | ||
Banehelling (i) | 2,00° | |
Lengda til oppstigande knute (Ω) | ||
Perihelargument (ω) | ||
Fysiske eigenskapar | ||
Dimensjonar | 43,7 km | |
Rotasjonsperiode | 80 t | |
Albedo | 0,208 | |
Spektralklasse | S | |
Absolutt storleiksklasse: | 9,12 |
182 Elsa er ein hovudbelteasteroide av S-typen.
Han blei oppdaga av Johann Palisa den 7. februar 1878. Opphavet til namnet er ukjent; det kan koma ifrå operastykket Lohengrin av Richard Wagner.
Asteroiden roterer veldig sakte; rotatasjonsperioden (døgeret) er på omtrent 3,3 jorddøger. Ein naturleg satellitt har blitt føreslege for å forklara den sakte rotasjonen.
Elsa har ei lyskurve med stor amplitude, noko som indikerer ein avlang eller irregulær lekam. Elsa er ein av dei fem småplanetane i 1993-studiet «Transition Comets — UV Search for OH Emissions in Asteroids», der amatørastronomar fekk ta i bruk romteleskopet Hubble.