Bazzitt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Bazzitt
Generelt
KategoriSilikatmineral
Kjemisk formelBe3Sc2Si6O18
Strunz-klassifisering09.CJ.05
KrystallsymmetriHeksagonal diheksagonal dipyramidal
H-M-symbol: (6/m 2/m 2/m)
Romgruppe: P 6/mcc
Einingscellea = 9.521 Å, c = 9.165 Å; Z = 2
Identifikasjon
FargeLys til mørk himmelblå, blågrøn
KrystallformSamlingar av delvis parallelle prisme
KrystallsystemHeksagonal
KløyvUtydeleg på {0001}
BrotUjamn
FastleikSprø
Mohs hardleiksskala6.5 - 7
Glansglasaktig
Strekfargebleik blåaktig kvit
TransparensDelvis gjennomsiktig
Spesifikk vekt2.77 - 2.85
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparEinaksa (-)
Brytingsindeksnω = 1.622-1.637 nε = 1.602-1.622
Dobbeltbryting0.0210
PleokroismeO = bleik grønaktig gul; E = intens himmelblå
Kjelder[1][2][3]

Bazzitt ereit blått mineral med kjemisk formel Be3(Sc,Al)2Si6O18, dvs scandium-analogen til mineralet beryll.

Bazzitt er i Noreg kjent frå blant anna ein granittpegmatitt i Tørdal i Telemark og frå druserom i nordmarkitt ved Roa i Oppland.

Det vart først skildra i Baveno i Italia og er kalla opp etter oppdagaren, den italienske ingeniøren Alessandro E. Bazzi.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]