Eurovision Song Contest

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Gå til: navigering, søk
Eurovision Song Contest
0123456789.png
Skipa 1956
Sjanger Musikk
Stad Europa, Nord-Afrika, Midtausten og Vest-Asia
Arrangør EBU
Offisielle språk Engelsk og fransk
URL eurovision.tv
Sendingane
Finalar 57
Semifinalar 12
Deltakarland
Aktive
Inaktive
Tidlegare
Vinnarar

Eurovision Song Contest (ESC) er den årlege musikktevlinga til Eurovision. Han har vorte arrangert av Den europeiske kringkastingsunionen (EBU), sidan 1956.

Kvart medlemsland kan sende ein song som vert sunge på direktesendt fjernsyn og deretter vert røysta på av dei andre deltakarlanda, for å finne den mest populære songen i tevlinga. Tevlinga har vorte kringkasta kvart år sidan 1956 og er eit av dei eldste fjernsynsprogramma i verda. Det er òg ein av dei mest sette ikkje-sportslege hendingane i verda, og dei siste åra har publikumstala vore på mellom 100 til 600 millionar internasjonalt. Eurovision Song Contest vert òg kringkasta utanfor Europa, til dømes i Argentina, Australia, Brasil, Canada, Kina, Colombia, Egypt, India, Japan, Jordan, Mexico, New Zealand, Filippinane, Sør-Korea, Taiwan, Thailand, Uruguay og Venezuela til tross for at dei ikkje deltek. Sidan 2000 har tevlinga òg vorte kringkasta over Internett. I 2006 såg meir enn 74 000 personar i nesten 140 land tevlinga på Internett.

Poenggjevinga i Eurovision Song Contest har skjedd etter fleire ulike system opp gjennom historia, men i dag gjev kvart land poeng i følgjande verdiar etter telefonrøysting: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12. Dersom to eller fleire land står med likt tal poeng til slutt, vinn dét landet som har motteke poeng frå flest land. Er stillinga framleis lik, vil tal på mottekne 12-poengarar avgjera, deretter 10-poengarar og så vidare vera avgjerande.

Tradisjonelt arrangerer vinnarlandet tevlinga året etter, vanlegvis ein laurdag i midten av mai i form av eit rundt tre timar langt fjernsynsshow.

Innhaldsliste

[endre] Noreg i Eurovision Song Contest

For meir om dette emnet, sjå Noreg i Eurovision Song Contest.

Noreg har delteke sidan 1960, då Nora Brockstedt deltok med songen «Voi Voi», og vunne tre gongar: I 1985 med Bobbysocks sin song «La Det Swinge», i 1995 med Secret Garden sin song «Nocturne» og i 2009 med Alexander Rybak sin song «Fairytale». Uttakinga av den norske deltakaren skjer gjennom Melodi Grand Prix.

[endre] Deltakarar

Deltaking sidan 1956: ██ Land som har vore med minst ein gong ██ Land som aldri har deltatt, men har høve til det ██ Land som hadde planlagt å delta, men trekte seg
Vinnarar.

51 land har delteke minst ein gong i tevlinga. Nokon av landa har etter kvert vorte oppløyst og vorte til nye land.

År Land som debuterte i tevlinga
1956 collapse Belgia
collapse Frankrike
collapse Vest-Tyskland[N 10]
collapse Italia
collapse Luxembourg
collapse Nederland
collapse Sveits
1957 collapse Austerrike
collapse Danmark
collapse Storbritannia
1958 collapse Sverige
1959 collapse Monaco
1960 collapse Noreg
1961 collapse Finland
collapse Spania[N 9]
collapse Jugoslavia[N 11]
1964 collapse Portugal
1965 collapse Irland
1971 collapse Malta
1973 collapse Israel
1974 collapse Hellas[N 2]
1975 collapse Tyrkia
1980 collapse Marokko
1981 collapse Kyrpos
1986 collapse Island
1993 collapse Bosnia-Hercegovina[N 1]
collapse Kroatia[N 3]
collapse Slovenia[N 8]
1994 collapse Estland
collapse Ungarn
collapse Litauen
collapse Polen
collapse Romania
collapse Russland
collapse Slovakia
1998 collapse Makedonia[N 4]
2000 collapse Latvia
2003 collapse Ukraina
2004 collapse Albania
collapse Andorra
collapse Kviterussland
collapse Serbia og Montenegro[N 12]
2005 collapse Bulgaria
collapse Moldova
2006 collapse Armenia
2007 collapse Tsjekkia
collapse Georgia
collapse Montenegro[N 5]
collapse Serbia[N 7]
2008 collapse Aserbajdsjan
collapse San Marino[N 6]

[endre] Vertskap

For meir om dette emnet, sjå Vertsbyar for Eurovision Song Contest.

Dei fleste land får dekka arrangementet av kommersielle sponsorar og bidrag frå dei andre deltakarlanda. Tevlinga vert sett på som ein unik moglegheit til å fremme vertslandet som turistdestinasjon. Sumaren 2005 avskaffa Ukraina normal visumplikt for besøkande frå Den europeiske unionen (EU) fordi tevlinga vart halden i hovudstaden Kiev.

Forbredingane til tevlinga startar nokon veker etter at vinnarlandet bekreftar at dei har kapasitet til å arrangere tevlinga. Vertsbyen er som oftast hovudstaden. Dei to største arenaene var Parken i København, med plass til 38 000 personar, då Danmark var vertsland i 2001, og Düsseldorf Arena i Düsseldorf, med plass til 36 000 personar, då Tyskland var vertsland i 2011. Den minste byen som har arrangert tevlinga er Millstreet i Irland. Landsbyen som berre har 1 500 innbyggjarar arrangerte tevlinga i 1993 i Green Glens Arena, som har plass til 8 000 personar.

[endre] Vinnarar

For meir om dette emnet, sjå Vinnarar av Eurovision Song Contest.
År Vertsby Vinnarland Artist Vinnarsong Språk
1956 collapse Lugano collapse Sveits Lys Assia «Refrain» Fransk
1957 collapse Frankfurt am Main collapse Nederland Corry Brokken «Net als toen» Nederlandsk
1958 collapse Hilversum collapse Frankrike André Claveau «Dors mon amour» Fransk
1959 collapse Cannes collapse Nederland Teddy Scholten «Een beetje» Nederlandsk
1960 collapse London collapse Frankrike Jacqueline Boyer «Tom Pilibi» Fransk
1961 collapse Cannes collapse Luxembourg Jean-Claude Pascal «Nous les amoureux» Fransk
1962 collapse Luxembourg collapse Frankrike Isabelle Aubret «Un premier amour» Fransk
1963 collapse London collapse Danmark Grethe Ingemann og Jørgen Ingemann «Dansevise» Dansk
1964 collapse København collapse Italia Gigliola Cinquetti «Non ho l'età» Italiensk
1965 collapse Napoli collapse Luxembourg France Gall «Poupée de cire, poupée de son» Fransk
1966 collapse Luxembourg collapse Austerrike Udo Jurgens «Merci Chérie» Tysk
1967 collapse Wien collapse Storbritannia Sandy Shaw «Puppet On A String» Engelsk
1968 collapse London collapse Spania Massiel «La, la, la» Spansk
1969[N 15] collapse Madrid collapse Spania Salome «Vivo cantando» Spansk
collapse Frankrike Frida Boccara «Un jour, un enfant» Fransk
collapse Nederland Lennie Kuhr «De troubador» Nederlandsk
collapse Storbritannia Lulu «Boom Bang A Bang» Engelsk
1970 collapse Amsterdam collapse Irland Dana «All Kinds Of Everything» Engelsk
1971 collapse Dublin collapse Monaco Séverine «Un banc, un arbre, une rue» Fransk
1972 collapse Edinburgh collapse Luxembourg Vicky Leandros «Apres toi» Fransk
1973 collapse Luxembourg collapse Luxembourg Anne-Marie David «Tu te reconnaitras» Fransk
1974 collapse Brighton collapse Sverige ABBA «Waterloo» Engelsk
1975 collapse Stockholm collapse Nederland Teach-In «Ding-A-Dong» Engelsk
1976 collapse Haag collapse Storbritannia Brotherhood of Man «Save Your Kisses For Me» Engelsk
1977 collapse London collapse Frankrike Marie Myriam «L'oiseau et l'enfant» Fransk
1978 collapse Paris collapse Israel Izhar Cohen «A-ba-ni-bi» Hebraisk
1979 collapse Jerusalem collapse Israel Milk and Honey og Gali «Hallelujah» Hebraisk
1980 collapse Haag collapse Irland Johnny Logan «What's Another Year» Engelsk
1981 collapse Dublin collapse Storbritannia Bucks Fizz «Making Your Mind Up» Engelsk
1982 collapse Horrogate collapse Vest-Tyskland Nicole «Ein Bißchen Frieden» Tysk
1983 collapse München collapse Luxembourg Corinne Hermes «Si La Vie Est Cadeau» Fransk
1984 collapse Luxembourg collapse Sverige Herreys «Diggi-Loo Diggi-Ley» Svensk
1985 collapse Göteborg collapse Noreg Bobbysocks «La Det Swinge» Norsk
1986 collapse Bergen collapse Belgia Sandra Kim «J'aime la vie» Fransk
1987 collapse Brussel collapse Irland Johnny Logan «Hold Me Now» Engelsk
1988 collapse Dublin collapse Sveits Céline Dion «Ne partez pas sans moi» Fransk
1989 collapse Lausanne collapse Jugoslavia Riva «Rock Me, Baby» Serbokroatisk
1990 collapse Zagreb collapse Italia Toto Cutugno «Insieme: 1992» Italiensk
1991 collapse Roma collapse Sverige Carola Häggkvist «Fångad av en stormvind» Svensk
1992 collapse Malmö collapse Irland Linda Martin «Why Me» Engelsk
1993 collapse Millstreet collapse Irland Niamh Kavanagh «In Your Eyes» Engelsk
1994 collapse Dublin collapse Irland Paul Harrington og Charlie McGettigan «Rock'n Roll Kids» Engelsk
1995 collapse Dublin collapse Noreg Secret Garden «Nocturne» Norsk
1996 collapse Oslo collapse Irland Eimear Quinn «The Voice» Engelsk
1997 collapse Dublin collapse Irland Katrina and The Waves «Love shine a light» Engelsk
1998 collapse Birmingham collapse Israel Dana International «Diva» Hebraisk
1999 collapse Jerusalem collapse Sverige Charlotte Nilsson[N 16] «Take Me To Your Heaven» Engelsk
2000 collapse Stockholm collapse Danmark Olsen Brothers «Fly On The Wings Of Love» Engelsk
2001 collapse København collapse Estland Tanel Padar og Dave Benton «Everybody» Engelsk
2002 collapse Tallinn collapse Latvia Marija Naumova «I Wanna» Engelsk
2003 collapse Riga collapse Tyrkia Sertab Erener «Everyway That I Can» Engelsk
2004 collapse Istanbul collapse Ukraina Ruslana «Wild Dances» Engelsk og ukrainsk
2005 collapse Kiev collapse Hellas Élena Paparízou «My Number One» Engelsk
2006 collapse Aten collapse Finland Lordi «Hard Rock Hallelujah» Engelsk
2007 collapse Helsingfors collapse Serbia Marija Šerifović «Molitva» Serbisk
2008 collapse Beograd collapse Russland Dima Bilan «Believe» Engelsk
2009 collapse Moskva collapse Noreg Alexander Rybak «Fairytale» Engelsk
2010 collapse Bærum collapse Tyskland Lena Meyer-Landrut «Satellite» Engelsk
2011 collapse Düsseldorf collapse Aserbajdsjan Ell & Nikki «Running Scared» Engelsk
2012 collapse Baku collapse Sverige Loreen «Euphoria» Engelsk
2013 collapse Sverige

[endre] Fotnotar

  1. 1,0 1,1 Bosnia-Hercegovina var tidlegare ein del av Jugoslavia. Dei endra flagget sitt etter tevlinga i 1998.
  2. 2,0 2,1 Hellas endra flagget sitt etter tevlinga i 1978.
  3. 3,0 3,1 Kroatia var tidlegare ein del av Jugoslavia.
  4. 4,0 4,1 Makedonia var tidlegare ein del av Jugoslavia.
  5. 5,0 5,1 Montenegro var tidlegare ein del av Jugoslavia og Serbia og Montenegro.
  6. 6,0 6,1 San Marino endra flagget sitt etter tevlinga i 2011.
  7. 7,0 7,1 Serbia var tidlegare ein del av Jugoslavia og Serbia og Montenegro. Dei endra flagget sitt etter tevlinga i 2010.
  8. 8,0 8,1 Slovenia var tidlegare ein del av Jugoslavia.
  9. 9,0 9,1 Spania endra flagget sitt i 1977 og 1981.
  10. 10,0 10,1 Endra namn frå Vest-Tyskland til Tyskland etter tevlinga i 1990.
  11. 11,0 11,1 I 1991 hadde fleire land lausrive seg frå Jugoslavia og berre Serbia og Montenegro var att. Dei deltok i 1992 som Jugoslvia, med eit anna flagg enn tidlegare. Landet gjekk òg frå å vere ein sosialistisk føderal republikk til å verte ein føderal republikk. Jugoslavia deltok for siste gong i 1992.
  12. 12,0 12,1 Serbia og Montenegro var tidlegare ein del av Jugoslavia. Landet vart oppløyst etter tevlinga i 2006, men deltok ikkje det året.
  13. Spania nyttar eit anna flagg no enn dei gjorde då dei vann i 1968 og 1969.
  14. I 1982 vann Tyskland under namnet Vest-Tyskland.
  15. Spania, Frankrike, Nederland og Storbritannia vann tevlinga fordi det ikkje var nokon reglar for kva som skjer om flere land får like mange poeng. Med reglane ein nyttar i dag ville Frankrike vunne.
  16. Endra namn til Charlotte Perrelli i 2003.

[endre] Bakgrunnsstoff

Commons-logo.svg Commons har multimedia som gjeld: Eurovision Song Contest


Personlege verktøy
Namnerom

Variantar
Handlingar
Navigering
Skriv ut / eksporter
Verktøy
På andre språk