Gaia

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
(Omdirigert frå Ge)
Gaia

Identifisert medTellus, Mat Zemlja
MorHemera, Caligo
FarKhaos, Eter
EktefelleUranos, Tartaros
SambuarPoseidon, Zevs, Helios
BarnOurea, Kronos, Uranos, Rhea, Eurymedon, Okeanos, Tyfon, Tethys, Alcyoneus, Enkelados, Damysos, Alpos, Mimas, Gyges, Clytius, Ephialtes, Porphyrion, Gration, Hippolytos, Briareos, Brontes, Anax, Pallas, Aristaeus, Astraios, Eurytos, Hoplodamus, Cottus, Otus, Polybotes, Pelorus, Steropes, Melia, Arges, Nerevs, Krios, Theia, Foibe, Koios, Iapetos, Hyperion, Themis, Mnemosyne, Pontos, Forkys, Keto, Thaumas, Eurybia, Telchines, Megaera, Alecto, Tisiphone, Abseus, Antaios, Manes, Pheme, Syceus, Dione, Acmon, Hyllus, Adanus, Creusa, Triptolemos, Glauce, Aegaeon, Aetna, Altercatio, Athos, Euonymus, Colophonus, Corydon, Damasen, Dafne, Cepheus, Diophorus, Dolos, Dolor, Ekhidna, Effra, Emphytus, Gorgone, Phlyus, Kharybdis, Tityos, Afrodite


Gaia (eller Ge) var ifølgje gammal gresk mytologi ei guddommeleg personifisering av jorda og ei gudinne i eitt og er opphavet til alt. Av borna hennar er Uranos (himmelen), Okeanos (havstraumen) og Pontos (havet). Ho er òg synsk og fungerte som orakel i Delfi før sonen til Zevs, Apollon tok over.

Med son sin Uranos fekk Gaia titanane, kyklopane og dei hundrearma. Då Uranos kasta kyklopane ned i Tartaros, gav Gaia den eldste sonen, Kronos, ein sigd. Med denne skar han av testiklane til Uranos og kasta dei i havet. I det blodige skummet oppstod Afrodite.

Arabisk måleri av Gaia frå kring 730.
Dei fyrste greske urgudane.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]

Commons har multimedium som gjeld: Gaia
Spire Denne religionsartikkelen er ei spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å utvide han.