Greenockitt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Greenockitt

Greeockittkrystall frå Tsumebgruva i Namibia (biletbreidda er 1 mm)
Generelt
KategoriSulfidmineral
Kjemisk formelCdS
Strunz-klassifisering02.CB.45
KrystallsymmetriHeksagonal diheksagonal pyramidal
H-M-symbol: (6mm)
Romgruppe: P 63mc
Einingscellea = 4.136 Å, c = 6.713 Å; Z=2
Identifikasjon
Molekylvekt144.48
FargeHonninggul, sitrongul, oransjegul
KrystallformKolloform - danna frå ein gelé eller kolloidal masse; skorpedanningar - dannar skorpeliknande samlingar på matriks; radiell - krystallar stråler ut frå eit senter utan å danne stjerneform (t.d.. stibnitt)
KrystallsystemHeksagonal
TvillingSjeldan på {1122} formar trillingar
Kløyvtydeleg på {1122}, uperfekt på {0001}
BrotMuslig
FastleikSprø
Mohs hardleiksskala3.0-3.5
GlansDiamantaktig til harpiksaktig
StrekfargeGul oransje til mursteinsraud
TransparensNesten ugjennomsiktig til gjennomskineleg
Spesifikk vekt4.8 - 4.9
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparEinaksa (-)
Brytingsindeksnω = 2.529 nε = 2.506
Dobbeltbrytingδ = 0.023
PleokroismeSvak
Kjelder[1][2][3]

Greenockitt er eit gult mineral, ei heksagonal form av kadmiumsulfid, CdS. Det vert danna i små mengder ved forvitring av sfaleritt (sinkblende) i nokre av kontaktførekomstane i Oslofeltet (Konnerud ved Drammen).

Det vart først skildra i 1840 i Bishopton i Skottland, under sprenginga av ein tunnel for Glasgow, Paisley and Greenock Railway. Mineralet vart kalla opp etter landeigaren Lord Greenock (1783–1859).

Sjå òg[endre | endre wikiteksten]

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  • Greenockitt. (14. februar 2009). I Store norske leksikon. Henta 14. februar 2014.

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]

Commons har multimedium som gjeld: Greenockitt