Leon Cooper

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
(Omdirigert frå Leon N. Cooper)
Leon Cooper

FøddLeon Neil Cooper
28. februar 1930 (94 år)
New York i USA
BustadUSA
NasjonalitetAmerikansk
Områdeteoretisk fysikk
Yrkefysikar, universitetslærar
InstitusjonarBrown University
University of Illinois i Urbana-Champaign
Alma materColumbia University
DoktorgradsrettleiarRobert Serber
Kjend forSuperkonduktivitet
MedlemNational Academy of Sciences
American Physical Society
American Academy of Arts and Sciences
American Philosophical Society
American Association for the Advancement of Science

Leon Neil Cooper (fødd 28. februar 1930) er ein amerikansk fysikar og nobelprisvinnar. Cooper mottok Nobelprisen i fysikk i 1972 saman med John Bardeen og John Robert Schrieffer for deira felles utviklinga av teorien om superleiareigenskapen, mest kjend som BCS-teori

Cooper gjekk ut frå Bronx High School of Science i 1947 og mottok ein Bachelor of Arts i 1951, ein Master of Arts i 1953 og ein filosofisk doktorgrad i 1954 frå Columbia University. Han var eit år ved Institute for Advanced Study og underviste ved University of Illinois og Ohio State University før han kom til Brown University i 1958.

Han har utført forsking ved ulike institusjonar, inkludert Institute for Advanced Study og Den europeiske organisasjon for kjernefysisk forsking (CERN) i Genève i Sveits

Publikasjonar[endre | endre wikiteksten]

Kjelder[endre | endre wikiteksten]