Lotten von Kræmer
| Lotten von Kræmer | |
 | |
| Nasjonalitet | Svensk |
| Statsborgarskap | Sverige |
| Fødd | 6. august 1828 Stockholm |
| Død |
23. desember 1912 (84 år) |
| Yrke | forfattar |
| Far | Robert Fredrik von Kræmer |
| Mor | Maria Charlotta Söderberg |
| Lotten von Kræmer på Commons | |
Charlotta Lovisa von Kræmer (6. august 1828–23. desember 1912), kjend som Lotten von Kræmer, var ein svensk forfattar, feminist og velgjerar. Ho stifta det svenske litteraturakademiet Samfundet De Nio, og litteraturprisen Lotten von Kræmers pris er kalla opp etter henne.
Liv[endre | endre wikiteksten]
Lotten von Kræmer var dotter av friherre Robert Fredrik von Kræmer, som var landshövding i Uppsala län. Ho hadde fire sysken og voks opp på Uppsala slott, der ho blei undervist av professorer og dosentar frå Uppsala universitet.
Familien hadde ein kulturell omgangskrins med diktarar som Geijer og Atterbom. Lotten von Kræmer gjorde seg kjend i selskapslivet for sine talet ved litterære opplesinga, tablåspel og amatørførestillingar som blei framførte på slottet og nokre gonger på Uppsala teater. Som ung danna ho ein ambisjon om å bli forfattar og tileigna seg radikale idear.
Sommaren 1847 reiste von Kræmer og familien gjennom Tyskland, Austerrike og Italia. Dette året byrja ho også langsamt å bli døv etter å ha hatt skarlagensfeber, noko som påverka henne djupt. I 1855 blei ho hemmeleg trulova med ein dosent i estetikk, Sten Johan Stenberg, men baut trulovinga i 1870, både på grunn av døvheita si og fordi Stenberg mislikte ideala og ambisjonane hennar. Ho gifta seg aldri.
I 1879 busette Lotten von Kræmer seg i Stockholm. Då faren døydde i 1880 arva ho ein stor formue som ho tok vare på, samtidig som ho gav fritt til støtte for felt ho ivra for. I åra som gjekk levde ho sjølv stadig meir spartansk og blei til slutt sett på som ein original eller ei «fillefrøken».
Lotten von Kræmer er gravlagd på Uppsala gamla kyrkogård.[1]
Verk[endre | endre wikiteksten]
Litterær verksemd[endre | endre wikiteksten]
Av diktsamlingane til von Kræmers kan Dikter (1863), Ackorder (1870), Nya dikter (1882) og Fragment jämte andra dikter (1902) nemnast særskilt. Ho skreiv også det nyrasjonalistiske skriftet Tankar i religiösa ämnen (1866), dei novellistiske skissene Fantasiklängväxter kring verklighetens stam (1865), reiseskildringa Bland skotska berg och sjöar (1870) og dramaene Strid (1860), Felicia (1882) og Farna (1893, 1902).
Ho skipa tidsskriftet Vår tid som kom ut i tre årgangar frå 1877 til 1879.
Sosialt engasjement[endre | endre wikiteksten]
Lotten von Kræmer ivra for sosiale reformer, mellom anna for rettane til kvinner, og i 1872 grunnla ho det første stipendfondet for kvinnelege studentar ved Uppsala universitet. Ho gav også pengestøtte til tidsskriftet Ord och Bild, Fredrika Bremer-förbundet, Handarbetets vänner og Östermalms arbetsstuga för fattiga barn.
Von Kræmer var også aktiv i kampen for kvinneleg røysterett, og var ein av dei største bidragsytarane til Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Under den internasjonale røysterettskongressen i Stockholm i juni 1911, då rørsla heldt eit opptog gjennom byen, stoppa han opp utanfor balkongen hennar.[2]
Samfundet De Nio[endre | endre wikiteksten]
Lotten von Kræmer stifta Samfundet De Nio og testamenterte seinare eigedommen sin til verksemda, noko som gav grunnlaget for Lotten von Kræmers pris. Hennar Samlade skrifter blei gjevne ut av gruppa i 1918.[3]
Bibliografi[endre | endre wikiteksten]
- Dikter, Stockholm 1863. Libris 10091301.
- Hemresan: sång, Upsala 1864. Libris 10099423.
- Fantasi-klängväxter kring verklighets stam, Bonnier, Stockholm 1865. Libris 2001641.
- Strid: svenskt original, Fritzes bokh, Uppsala 1869. Libris 1582657.
- Ackorder: [dikter], Esaias Edquist, Upsala 1870. Libris 677567.
- Bland skotska berg och sjöar, Samson & W, Stockholm 1870. Libris 1582656.
- "Tout pour la patrie!" [dikter], Stockholm 1872. Libris 10103025.
- Felicia: svensk familjedram i tre akter, Stockholm 1882. Libris 1503636.
- Nya dikter, Björck, Stockholm 1882. Libris 677572. - 2. upplaga med titeln Dikter 1885.
- Florence Nightingale: poesi, förf., Stockholm 1886. Libris 1623969.
- En kämpande ande: trenne religiösa dikter, Förf:n, Stockholm 1886. Libris 1623968.
- Sånger och bilder, Författaren, Stockholm 1886. Libris 1623973.
- Poesiens vandring, Looström & K. i komm., Stockholm 1888. Libris 1623972. - Med teckningar av Jenny Nyström.
- Karins bröllop: berättelse, Stockholm 1890. Libris 3289538.
- Hermes och Diotima: skådespel i fem akter, Bokförlagsfören. Vår Tid., Stockholm 1892. Libris 1623970.
- Den kämpande anden: religiösa väckelser och religiöst lif : några sånger och tidsbilder, Vår Tid., Stockholm 1892. Libris 1623967. - Med 9 illustrationer av Jenny Nyström.
- Skådespel och berättelser. 1, Vår tid, Stockholm 1893. Libris 2156925. - Del 1 enda som gavs ut. - Innehåll: Fama : skådespel i 3 akter ; Nina : berättelse.
- Hägringar och luftslott: dikter, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1895. Libris 1623971.
- Eterneller: dikter, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1896. Libris 677560.
- Två dikter., Stockholm 1896. Libris 10048106.
- Skogsblommor: idyller och ballader, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1896. Libris 1644719.
- Till Ingeborg och andra dikter., Wahlström & Widstrand, Stockholm 1897. Libris 1644720.
- Fragment jämte andra dikter, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1902. Libris 1727353.
- Nästa gång - : berättelser och skisser, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1902. Libris 2001646.
Diverse[endre | endre wikiteksten]
- Tankar i religiösa ämnen. 1-2, Edquist, Uppsala 1866. Libris 1582658. - Utgivna anonymt.
- Lady Jane Wilde's letters to fröken Lotten von Kræmer, 1857-1885, Edwin Mellen Press, Lewiston, N.Y. 2008. ISBN 978-0-7734-4891-9. Libris 11301432. - Edited by Karen Sasha Anthony Tipper. With a preface by Donald Mead.
Redaktørskap[endre | endre wikiteksten]
Samla skrifter og utval[endre | endre wikiteksten]
- Samlade skrifter, Bonnier, Stockholm 1918. Libris 2001652. . Utgivna av Samfundet De Nio. Med levnadsteckning av John Landquist.
- Valda dikter, Bonnier, Stockholm 1918. Libris 500322.
Kjelder[endre | endre wikiteksten]
- ↑ Uppsala gamla kyrkogård: 55-0048 från svenskagravar.se
- ↑ Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, Bonnier Fakta, Stockholm 2011. ISBN 978-91-7424-119-8. Libris 12141988.
- ↑ Lotten von Kræmer Samfundet De Nio
- «Charlotta Lovisa Kræmer» (14. februar 2009). I Store norske leksikon. Fri artikkel henta 5. mai 2015.
- Denne artikkelen bygger på «Lotten von Kræmer» frå Wikipedia på svensk, den 6. mai 2015.
- Wikipedia på svensk oppgav desse kjeldene:
- Charlotta (Lotten) Lovisa von K i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1911)
- Svenskt biografiskt lexikon (artikel av Ragnar Amenius).[daud lenkje]
Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]
- Lotten von Kræmer på dramawebben.se
- Lotten von Kræmer i Libris
Denne litteraturartikkelen som har med Sverige å gjere, er ei spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å utvide han.
