Malayopolynesiske språk

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Gå til: navigering, søk
Malayopolynesiske språk
Klassifisering: austronesisk
 malayopolynesisk
Område: Søraust-Asia og Stillehavet
Utbreiinga av dei vestlege malayopolynesiske språka.

Malayopolynesiske språk er ei språkgruppe som omfattar alle austronesiske språk tala utanfor Taiwan. Dei blir tala på øyane i Søraust-Asia og Stillehavet, med spreidde døme i Afrika, med gassisk på Madagaskar, og Fastlands-Asia. Om lag 351 millionar menneske snakkar malayopolynesisiske språk.

Samanlikningar og urspråk[endre | endre wikiteksten]

Basisvokabular i nokre malayopolynesiske språk

Norsk Gassisk

(Madagaskar)

Ma'anyan

(Indonesia)

malayisk

(Indonesia, Malaysia)

Gammal-javanesisk

(Indonesia)

Cebuano/visayan

(Filippinane)

Tagalog

(Filippinane)

Futuna

(Polynesia)

Felles urspråk
ein isa, iray isa, erai satu -sa, tunggal usa isa tasi *esa, *isa
to roa rueh dua rwa, ro duha dalawa rua *duha
tre telo telu tiga telu tulo tatlo tolu, toru *telu
eg, min (iz)aho, -ko aku, -ku aku, -ku ako, -ko ako, -ko- akô, akin au, avau, -ku *i-aku
du, din ianao, -nao hanyu, -nyu engkau, -kau ko, ngko, kowe ikaw, -kaw ikaw, iyo akoe, kee *i-kahu
han izy, -ny hanye, -nye ia, dia, -nya sira siya siya, niya o-ia, ia *si-ia
himmel lanitra langit langit langit langit idem rangi *langit
måne, månad volana wulan bulan wulan bulan buwan mirama *bulan
sol masoandro mateandrau matahari ari adlaw arâw la *ha(n)daw
dag andro andrau hari dina adlaw araw ao, aso *qalejaw
natt alina (ka)malem malam wengi gab’i gabi bo, poo’uli *bengi
år taona taun tahun tahun tu'ig taôn tau *taqun
jord tany tane tanah tanah yuta lupa kere, kele *tanaq, *taneq
vatn, (hav) rano, (farihy) ranu, (danaw) air, (danau) wway, (ranu) tubig, (lanaw) tubig, (ilog) wvai, (namo) *danum, (*wai)
regn orana uran hujan udan ulan ùlan ua *quzan
stein vato watu batu watu bato batô fatu *batu
eld afo apuy api apuy kalayo apôy afi *hapuy
skog hazo, -kazo, ala kakaw, jumpun kayu, hutan alas lasang kahôy, gubat la’au, 'ara *kayuh, *alas
blad ravina rawen daun ron dahon dahon rau, lau *dahun
frukt voa wua buah wwah bunga bûnga fua *buaq
tau tady tadi tali tali pisi lubid taula, vava *talih
fugl vorona wurung burung manuk langgam ibon manu *manuk
namn anarana ngaran (nama) ngaran jeneng ngalan pangalan ingoa *ngayan
menneske olona ulun orang, (ulun) uwong tawo taò tangata *tau
mann (lehi)lahy upu laki-laki lanang lalaki lalake tane *laki
kvinne (vehi)vavy wawey bini (épouse) wadon, wedok babaye babae fafine *bahi
barn (z)anaka, zaza ia anak anak bata batà tama *anak
huvud loha ulu' hulu hulu ulo ulô uru, ulu *qulu
hår volo wulu bulu bulu buhôk balahibo, buhok fulu, furu *buhek
skinn hoditra kudit kulit kulit panit balât kili, kiri *kulit
hus trano, (levo), vala lewu balai (pavillon) bale balay bahay fale *humaq,*balay
tak tafo hapau atap atep atup bùbông ato, inaki *qatep
veg lalana lalan jalan dalan dalan daân ala, retu *zalan
eta (mi)hinana, homana kuman makan mangan mokaon kàin kai, omaki *kaen
drikka misotro, (minona) ngo’ot minum ngombe moinum inòm inu *inum
koka (ma)handro nandruk (me)masak masak (mag)luto lutò hkavi *tanek,*zakan
grilla (mi)tono nutung (mem)bakar tunu sunugon ihaw tungia, tutu *tunu
sova (ma)tory, mandry mandre tidur turu katurog tulog moe, moerua *tidu(r)
leva, levande velona belum hidup urip mabuhi mabuhay, buhay mouri *ma-hudip
døy, død maty matey mati mati mamatay mamatay, patay mate *matay
drepa mamono manuh (mem)bunuh mateni mopatay pumatay jiaka mate *bunuq
varm (ma)fana malaing panas mapanas init, alimuot init, banas mafana *ma-panas
kvit fotsy mahilak putih putih buti pùti hkengo, tea *ma-putiq
svart mainty maintem hitam ireng itum itim uli, uri *ma-qitem
ny vao wa’u baru anyar bag'ô bago fou *ma-baqu
dette, det ity, iny, iry iti, iru ini, itu iki, iku kini, kana ito, èto tenei, tena *i-ni, *i-na

Kjelder[endre | endre wikiteksten]