Shtetl

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Shtetlen Stara Sól med synagoge ved byrjinga av 1900-talet

Sjtetl eller shtetl (frå jiddisch, fl. shtetlekh, på norsk nærast 'liten by') var busetjingar med relativt høg jødisk befolkningsdel i det området dei fleste jødane i Aust-Europa budde før andre verdskrigen.[1]

For det meste var det landsbyar eller småbyar, somtid au bydelar, der mellom ca. tusen og ca. tjue tusen jødar budde. Større jødisk prega byar som Lemberg eller Tshernovits vart kalla shtot ('by'). Geografisk var dei fleste shtetlane i Aust-Polen, framfor alt i Galizia, men au i Ukraina, Kviterussland og Litauen. Desse områda høyrde til historisk for det meste anten Russland eller Austerrike-Ungarn.

Dei askenasiske jødane i shetlane snakka til kvardags for det meste jiddisch. Mange av dei heldt meir fast på dei religiøse tradisjonane sine enn jødar i Sentral- eller Vest-Europa.

Dei vanlege yrkesgruppene i shtetlane var handverkarar, småhandlarar og daglønsarbeidarar. Det var ofte stor fattigdom der. Både fattigdomen og pogromar gjorde at mange utvandra frå slutten av 1800-talet.

Shtetlkulturen og jiddisch vart sedd ned på, også av ein del andre jødar, men somme jødiske intellektuelle og skribentar byrja rundt hundreårsskiftet (frå ca. 1900) å setje pris på delar av denne kulturen, og gav eit meir positivt bilete av han. Livet i shtetlen fekk litterære minnesmerke i yidish språkdrakt, mellom anna av Sholem Aleikhem, Mendele Moikher Sforim, Isaak Leib Perez og Isaak Shtern. Etter den mest heilt fullstendige utslettinga av shtetlane og innbyggjarane der i Shoah, vart eit nostalgisk syn på shtetlkulturen meir utbreidd.

Utvalde shtetlar (i alfabetisk rekkjefølgje)[endre | endre wikiteksten]

A

Antopal

B

Bar
Będzin (Bendzin):
Bełchatów:
Belz
Berdytschiw
Bereschany
Białobrzegi
Białystok
Bielsk Podlaski (Bielsk-Podliask)
Bircza
Brazlaw
Brody
Brzeznica
Brzozów
Butschatsch
Budaniw
Bukowsko
Burschtyn
Bytom (Beuthen)

C

Ciechanów
Czeladź
Częstochowa (Tschenstochau)
Czyzewo

D

Dąbrowa
Damatschawa
Dębica (Dembits)
Drohobytsch
Dukla
Dynów

F

Frysztak

G

Gąbin (Gombin)
Głogów Małopolski
Głowaczów
Głowno
Gombin
Ger
Gorlice
Gostynin
Grebów
Grodzisk Mazowiecki
Gura Humorului

H

Hrodna
Hrubieszów (Rubieschow):Husjatyn

I

Iłża (Drildz)
Inowłódz
Iwaniska (Iwansk)

J

Jabłonka
Janów Sokolski
Jarosław
Jasło
Jedwabne
Jurbarkas
Justingrad

K

Kalusz (Kalusch)
Kamieńsk (Kaminsk)
Kanczuga
Kielce
Kiernozia
Kleczew (Kletschoi)
Knyszyn
Kock
Kolbuszowa
Kolno
Kolomyja
Korczyna
Kosiw
Kozienice
Krasnosielc
Krosno

L

Lachwa
Lańcut
Łask
Łódź
Łomża
Łosice
Lubaczów
Lubawitsch
Luniniec
Luzk

M

Majdan Królewski
Medschybisch
Międzyrzec Podlaski
Mielec
Mińsk Mazowiecki
Mława
Motol

N

Niebylec
Nowy Dwór
Nowy Korczyn
Nowy Sącz (Neusandez)
Nur

O

Obech
Olkusz
Opoczno
Osaritschi
Ostrołęka (Ostrolenka)
Ostrow-Mazowiecka

P

Pabianice
Pilzno (Pilsno)
Pidwolotschysk
Pinsk
Piotrków Trybunalski (Petrikau)
Płock
Połaniec (Plontsch)
Polazk
Przemyśl
Przeworsk

R

Radevits
Radom
Radomsko
Radomyśl Wielki
Radziłów
Radzyń Podlaski
Ranizów
Ropczyce
Różan
Rozwadów
Ruschin
Rymanów
Rzeszów (Reschow)

S

Sadagóra
Sanniki
Sanok
Sbarasch
Schklow
Schytomyr
Sędziszów Małopolski
Sejny (Seini)
Šiauliai
Sidra (Sidre)
Slonim
Sluzk
Sochocin
Sokolów Małopolski
Solotschiw
Sompolno
Sosnowiec
Starokonstantinow
Staszow
Stryj
Strzyzów
Supraśl
Suwałki (Suwalken)
Szczuczyn

T

Tarascha
Tarnobrzeg
Tarnów
Ternopil
Tomaszów Mazowiecki
Troki (Trakai)
Trzcianne
Tschawussy
Tschortkiw
Tyczyn
Tykocin (Tyktin)

U

Ulanów

W

Warta
Wielkie Oczy (Wilkatsch
Wilkatschi)
Wizna
Włoszczowa
Wolotschysk
Wyschnyzja
Wysokie Mazowiecki
Wyszogród

Z

Zabludów
Zakroczym
Zambrów
Zduńska Wola
Zelów
Zgierz
Żmigród Nowy
Zolynia
Zšetl (Dsjatlawa)
Hrubieszów (Rubieschow)
Husjatyn

Som delvis jødisk shtot må reknast Breslau, Brest i Kviterussland, Budapest, Chişinău, Tshernovits, Danzig, Daugavpils (Dünaburg), Glogau, Iaşi, Kaunas, Kiev, Klausenburg, Königsberg, Krakau, Lemberg, Minsk, Odessa, Poznań, Praha, Riga, Vilnius, Wien, Vitebsk og Warszawa.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  1. Groth, Bente (16. april 2019). «shtetl». Store norske leksikon (på norsk bokmål). 



Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]


Litteratur[endre | endre wikiteksten]

  • Mark Zborowski / Elisabeth Herzog, Das Schtetl: die untergegangene Welt der osteuropäischen Juden, München 1992 (3., durchges. Aufl.), ISBN 3-406-35184-0
  • Roman Vishniac (mit einem Vorw. von Elie Wiesel), Verschwundene Welt, München 1984, 3. Aufl., ISBN 3-446-13841-2 (Bildband)
  • Leben im russischen Schtetl: jüdische Sammlungen des Staatlichen Ethnographischen Museums in Sankt Petersburg; Auf den Spuren von An-Ski (= Katalog zu einer Ausstellung in Zusammenarbeit mit dem Joods Historisch Museum Amsterdam), Köln 1993
  • Yaffa Eliach, There once was a world: a nine-hundred-year chronicle of the Shtetl Eishyshok, Boston [u. a.] 1998
  • Eva Hoffman, Shtetl: the life and death of a small town and the world of Polish Jews, Boston 1997
  • The Shtetl: New Evaluations, hrsg. von Steven T. Katz, New York: NYU Press 2007.
  • Heiko Haumann, Geschichte der Ostjuden, Aktual. u. erw. Neuausg., München 1998, ISBN 3-423-30663-7
  • Luftmenschen und rebellische Töchter: zum Wandel ostjüdischer Lebenswelten im 19. Jahrhundert, hrsg. von Heiko Haumann, Köln [u.a.] 2003 (= Lebenswelten osteuropäischer Juden ; 7), ISBN 3-412-06699-0
  • Juden und Armut in Mittel- und Osteuropa, hrsg. von Stefi Jersch-Wenzel in Verbindung mit Francois Guesnet, Köln [u.a.] 2000, ISBN 3-412-16798-3
  • Tamar Somogyi, Die Schejnen und die Prosten: Untersuchungen zum Schönheitsideal der Ostjuden in Bezug auf Körper und Kleidung unter besonderer Berücksichtigung des Chassidismus, Berlin 1982 (= Kölner ethnologische Studien; Bd. 2)
  • Ben-Cion Pinchuk, Shtetl Jews under Soviet rule: Eastern Poland on the eve of the Holocaust, Cambridge 1991
  • The shtetl: reality and image, hrsg. von Gennady Estraikh und Mikhail Krutikov (= Studies in Yiddish; 2), Oxford 2000
  • Sander Gilman, The Rediscovery of the Eastern Jews: German Jews in the East, 1890-1918, in: Jews and Germans from 1860-1933, hrsg. David Bronsen, Heidelberg 1979, S. 338-365. (deutsche Version: Sander Gilman, Die Wiederentdeckung der Ostjuden: Deutsche Juden im Osten, 1890-1918, in: Beter und Rebellen: Aus 1000 Jahren Judentum in Polen, hrsg. von Michael Brocke, Frankfurt/Main 1983, S. 11-32)
  • Dan Miron, The image of the Shtetl and other studies of modern Jewish literary imagination, Syracuse 2001
  • Leo Prijs, Die Welt des Judentums, München 1984, S. 173ff., ISBN 3-406-08461-3
  • Barbara Beuys, Heimat und Hölle – Jüdisches Leben in Europa durch zwei Jahrtausende, Reinbek 1996, S. 640ff., ISBN 3-498-00590-1