Stillwellitt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Stillwellitt-(Ce)
Generelt
KategoriSilikatmineral
Kjemisk formel(Ce,La,Ca)BSiO5
Strunz-klassifisering09.AJ.25
Dana-klassifisering54.02.03.02
Identifikasjon
FargeRaudbrun til bleik rosa
KrystallformFlat romboedrisk krystallar, massive
KrystallsystemTrigonal - PyramideformaH-M-symbol (3) Romgruppe: P 31
TvillingObservert på {100}
Kløyvuperfekt
BrotMuslig
Mohs hardleiksskala6.5
GlansHarpiksaktig
StrekfargeKvit
TransparensGjennomsiktig til gjennomskineleg
Spesifikk vekt4.57 - 4.6
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparEinaksa (+)
Brytingsindeksnω = 1.765 nε = 1.780
Dobbeltbrytingδ = 0.015
Andre eigenskaparRadioaktiv
Kjelder[1][2][3]

Stillwellitt er eit sjeldan mineral. Det er eit trigonalt borosilikat av lantanoidar og kalsium (Ce,La,Ca)BSiO5.

Det vart først skildra i 1955 etter ein førekomst ved typelokaliteten i Mary Kathleen-gruva, 55 km aust for Mount Isa i Queensland i Australia. Det vart kalla opp etter den australske mineralogen Frank Leslie Stillwell (1888-1963).[2][3]

Det er funne i nefelinsyenittpegmatitt ved Langesundsfjorden.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]