Wikipedia:Vekas artikkel
| Snarveg: WP:VA WP:UA |
|---|
|
Vekas artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid
Vekas artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli vekas artikkel. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Vekas artikkel/Kandidatar.
Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.
Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av val av vekas artikkel som er gjort der.
[endre] Vekas artikkel
Kandidatar 
Kalender
I dag er det fredag, 3. februar 2012 – Oppdater sida (t)
|
Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Indoariske språk:  Dei indoariske språka er ei undergruppe av dei indoiranske språka (og dermed også av dei indoeuropeiske språka) og blir snakka nord i India, og også i Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka og på Maldivane, i tillegg til i land som har fått innvandrarar frå desse landa. Dei indoariske språka blir snakka av om lag ein milliard menneske. Blant dei viktigaste indoariske språka er hindi, det nærskylde urdu, bengali, andre indiske språk, og det klassiske språket sanskrit. Dei indoariske språka er ikkje i slekt med dei dravidiske språka, som blir talte i sørlege India, men gjennom langvarig språkkontakt har dei utvikla mange fellestrekk. På grunn av mange folkevandringar og den gjensidige språkkontakta i området, har inndelinga av dei indoariske språka i genetiske undergrupper, og det å setje skilje mellom dei einskilde språka og dialektane, bode på problem. Dei indoariske språka er i stor grad analytiske. Den grunnleggjande ordrekkefølgja i alle språka er subjekt–objekt–verb. Det mest karakteristiske draget fonologisk sett er det store talet plosivar. Fleire av dagens indoariske språk nyttar ei rekkje ord som er lånt inn direkte frå sanskrit. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre |
Neste vekes bolk er om Christchurch:  Christchurch er den største byen på Sørøya på New Zealand, og det nest største urbane området i landet. Christchurch har ein plass i soga om utforskinga av Antarktis – både Scott og Shackleton brukte hamna i Lyttelton som eit utgangsstad for sine ekspedisjonar. Christchurch International Airport gjer teneste som hovudbase for dei italienske og amerikanske antarktisprogramma så vel som det newzealandske programmet. Jordskjelv har ramma Christchurch fleire gongar. Eit skjelv i 2011 drap 182 menneskje og førte til store skadar i byen. Det la mellom anna la tårnet på den anglikanske domkyrkja frå 1800-talet i ruinar. Les meir… vis åleine — diskusjon — endre |
[endre] Vekas bokmålsartikkel
|
Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: .jpg) Skjellkrypdyr er en av de fire gruppene som nålevende krypdyr deles inn i, og de omfatter omtrent 96 % av alle nålevende krypdyrarter. (De øvrige nålevende krypdyrene tilhører gruppene skilpadder, krokodiller og tuataraer.) Det har vært vanlig å fordele skjellkrypdyrene på tre delgrupper: stort sett firbente øgler, lemmeløse slanger og ormeøgler. Alle har en hud som er dekket av skjell eller plater. Med over 8000 arter utgjør de en stor del av de landlevende virveldyrene. Til sammenligning er det ca. 5500 arter av pattedyr. De fleste skjellkrypdyr lever i tropene, og artsantallet avtar mot polene. Les mer… |
Neste vekes versjon av denne bolken på framsida er:  Jens Nilssøn (1538–1600) var en norsk biskop (superintendent) i Oslo og forfatter. Han var en av Oslohumanistene, en krets av menn fra i siste halvdel av 1500-tallet som representerer humanismens gjennombrudd i Norge. Han utga i sin levetid flere bøker på latin og dansk og sto i brevveksling med en rekke av samtidens fremste personligheter i Danmark-Norge, blant andre Tycho Brahe. Særlig er han berømt for sine Visitasbøker som han lot «drengen» Oluf Børgessøn nedskrive under sine mange visitasreiser over hele Østlandet, og som danner et enestående tidsbilde fra 1500-tallets Norge. Les mer… |
[endre] Vekas danske artikkel
Vekas danske artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012
|
Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:  En rebroussementsstation er en jernbanestation hvor togene kun kan køre ind i den ene ende. Toget skal dermed forlade stationen i samme retning, som det kom ind – det rebrousserer. Stationer, hvor togene kan køre ud i hver sin ende af stationen, kaldes gennemkørselsstationer. Rebroussementsstationer blev bygget i jernbanens tidlige periode i anden halvdel af det 19. århundrede. Man ønskede at bygge banegårdene så tæt på centrum som muligt, hvor det imidlertid ikke var muligt at føre spor gennem den allerede etablerede bykerne. I større byer findes ofte flere rebroussementsstationer omkring bykernen, som har navn efter banens retning, f.eks. verdenshjørne (som i Wien Westbahnhof) eller destination (som i Gare de Lyon i Paris). I Danmark har man ændret de fleste rebroussementsstationer til gennemkørselsstationer. Stationerne i Lemvig, Struer og Esbjerg fungerer fortsat som rebroussementsstationer. På Århus Hovedbanegård rebrousseres de fleste tog, dog har Grenaabanen gennemgående spor. Læs mere |
Neste vekes versjon av denne bolken på framsida er:  Moskva (russisk: Москва́) er hovedstaden i Rusland og den største by i Rusland og Europa med 10,4 mio. indbyggere. Byen har været landets politiske, kulturelle og finansielle centrum i mere end 850 år. Byen er en føderal by omkranset af Moskva oblast i den vestlige del af den Russiske Føderation. Byen var også hovedstad i Storfyrstendømmet Moskva, i det Russiske Kejserrige indtil 1712 – da hovedstaden flyttedes til Sankt Petersborg, og i Sovjetunionen fra 1918. Den Røde Plads i centrum af Moskva er udgangspunkt for brede gader, der går ud i alle retninger, og disse er igen forbundet med et system af ringgader. Moskvafloden løber gennem centrum af byen. De mest kendte bygninger er Vasilij-katedralen med de karakteristiske løgkupler, Lenins mausoleum, Kreml og Bolsjojteatret. Moskvas metro er en af verdens travleste undergrundsbaner. Byen var vært for Sommer-OL 1980. Læs mere |
[endre] Utvald svensk artikkel
|
Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:  Kvarstadsbåtarna var de norska handelsfartyg som låg i svenska hamnar vid det tyska angreppet på Norge den 9 april 1940, och som både den norska exilregeringen i London och den tyska ockupationsregeringen i Oslo gjorde anspråk på. Dragkampen mellan de krigförande parterna ledde till att båtarna belades med kvarstad, och inte fick lämna svenskt vatten förrän juridiska oklarheter utretts i svensk domstol. De norska handelsfartygen påverkade också Sveriges önskan att vara neutralt, framförallt i samband med kvarstadsbåtarnas två dramatiska försök att bryta igenom den tyska Skagerrakspärren till England, Operation Rubble och Operation Performance. Vid förhandlingarna kopplades frågan om kvarstadsbåtarnas möjlighet att lämna svenskt vatten också till frågan om lejdtrafiken, det vill säga tillåtelse för vissa svenska handelsfartyg att passera de krigförandes minfält i Nordsjön och Skagerrak. Eftersom kvarstadsbåtarna lastades med för de allierade viktiga varor från Sverige, framförallt kullager, så var det också av stor betydelse för tyskarna att hindra dem från att nå fram med sin last. Läs mer … |
Neste vekes versjon av denne bolken på framsida er:  Östersund är en tätort i Jämtland. Östersund är residensstad för Jämtlands län och centralort för Östersunds kommun. Staden ligger vid Storsjön och är Storsjöbygdens och Jämtlands enda stad med 43 000 invånare. Östersund grundades på 1700-talet för att kontrollera handeln i Jämtland. Detta togs dock inte väl emot av befolkningen, vilket ledde till att Östersund länge förblev en liten stad, faktiskt mindre än Frösön. Det dröjde ända till den senare delen av 1800-talet innan Östersund blev en verklig stad, egentligen först efter ankomsten av järnvägen år 1879. Östersund sägs ibland ligga i Sveriges mittpunkt. Ortnamnet kommer från det smala sund som skiljer Frösön från fastlandet, Östersundet, ursprungligen Östra sundet, vilket idag är så smalt som 150 meter på sina ställen. Läs mer … |
