Wikipedia:Vekas artikkel
| Snarveg: WP:VA WP:UA |
|---|
|
Vekas artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid
Vekas artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli vekas artikkel. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Vekas artikkel/Kandidatar.
Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.
Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av val av vekas artikkel som er gjort der.
[endre] Vekas artikkel
Kandidatar 
Kalender
I dag er det tysdag, 28. februar 2012 – Oppdater sida (t)
|
Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Danmark:  Danmark er eit land i Nord-Europa. Geografisk utgjer Danmark ei stor halvøy, Jylland, og ei rekkje øyar, der Sjælland, Fyn, Lolland, Falster og Bornholm er dei mest kjende. Kongeriket Danmark femner saman med sjølve Danmark bilanda Grønland og Færøyane. Landet vert delt inn i fem regionar og 98 kommunar. Danmark har vore medlem av FN og NATO siden opprettinga og av EU sidan 1973, men er ikkje ein del av eurosona. Sidan 2011 har Helle Thorning-Schmidt (Soc.) vore statsminister i Danmark. Nasjonalspråket dansk er i stor grad innbyrdes lettfatteleg med norsk og svensk, og har sterke historiske og kulturelle band til dei andre nordiske språka. Dansk utgjer mange dialektar. Desse var i grove trekk ferdig utvikla på 1300-talet, og dansken nådde si maksimale dialektspalting kring år 1700. Sidan den gongen har dialektane vore på stadig tilbaketog, og no pratar berre 5 % av danskane dialekt. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre |
Neste vekes bolk er om Alice Munro: vis åleine — diskusjon — endre |
[endre] Vekas bokmålsartikkel
|
Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:  Astronomi er det vitenskapelige studiet av himmellegemer (som stjerner, planeter, kometer og galakser) og fenomener utenfor jordens atmosfære (slik som kosmisk bakgrunnsstråling). Den befatter seg med himmellegemers utvikling, fysikk, kjemi, meteorologi og bevegelser, så vel som universets utforming og utvikling. Astronomi er en av de eldste vitenskaper. Det var imidlertid med oppfinnelsen av teleskopet på begynnelsen av 1600-tallet at faget utviklet seg til en moderne vitenskap. Tidligere har astronomi innbefattet ulike disipliner som astrometri, stjernenavigasjon, observasjonell astronomi, utvikling av kalendre, og også astrologi, men profesjonell astronomi regnes nå å være omtrent synonymt med astrofysikk. Siden det 20. århundre har faget astronomi blitt splittet til observasjonelle og teoretiske grener. Les mer… |
Neste vekes versjon av denne bolken på framsida er: .jpg) Vinskvetten (også Salhus Vinskvetten) var en revy- og musikkgruppe som ble stiftet i 1975. Vinskvetten kom fra i Salhus i Bergen, og ble en av de største revygruppene på Vestlandet. Stort sett hele platesalget skjedde der, det var der de turnerte, og de ble i liten grad kjent utenfor landsdelen. Gruppen utmerket seg med sin bruk av strilamål og tekster med humoristiske miljøskildringer fra de små industribygdene som ligger rundt Bergen. Gruppen ble oppløst i 2009 med showet No kjem dei tre siste som gikk for fulle hus i mange måneder i Bergen. Gruppen gav ut seks album og et samlealbum. Tre av albumene solgte til gullplate. Navnet var opprinnelig en parodi på Salhuskvintetten. Les mer… |
[endre] Vekas danske artikkel
Vekas danske artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012
|
Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:  Bladet er ud over stænglen og roden et af de tre grundorganer hos de højere planter, og i fagsproget betegnes det som organtypen phyllom. Blade er udvoksninger ved siden af knopperne på stænglen. Bladenes oprindelige funktion er fotosyntese (opsamling af lysenergi bundet i organisk stof) og transpiration (fordampning, der driver optagelse og transport af uorganiske stoffer). Nogle plantearter kan optage vand igennem bladene. Blade findes kun hos karplanter, dvs. hos bregner og frøplanter. Derimod mangler de hos mosser og alger, som kan have bladlignende dannelser på deres thallus, hvor de dog kun kan betragtes som analoge til bladene. Rigdommen af bladformer er enorm. I nogle tilfælde er der i løbet af evolutionen opstået bladorganer, der ikke længere har noget at gøre med bladets oprindelige funktioner: fotosyntese og transpiration, f.eks. blosterblade, bladtorne og bladranker, ligesom knopskællene er omdannede blade.Læs mere |
Neste vekes versjon av denne bolken på framsida er:  Radering er en tryktype, hvor klicheen ætses af stærk syre eller anden substans på de ubeskyttede dele af en metaloverflade. Raderingsteknikken er ved siden af stik den vigtigste teknik, der har været brugt til fremstilling af kunsttryk, og teknikken bruges stadig i vid udstrækning. I ren radering dækkes en plade af kobber, zink eller stål med en voksagtig grunding, der er modstandsdygtig overfor syre. Kunstneren skraber så grundingen af med en spids raderingsnål dér, hvor han ønsker en linje skal være synlig i det færdige arbejde, og blotter på den måde delvist det bare metal. Derpå dyppes pladen i et syrebad, hvor syren "bider" ind i metallet dér, hvor metaloverfladen er blottet, og efterlader forsænkede linjer i pladen. Ætsning som trykketeknik menes at være opfundet af Daniel Hopfer i begyndelsen af det 16. århundrede. Det 17. århundrede var raderingskunstens storhedstid med blandt andet Rembrandt, mens blandt andet Chodowiecki og William Blake senere har udtrykt sig kunstnerisk med raderinger. Læs mere |
[endre] Utvald svensk artikkel
|
Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:  Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 vid Ringstorpshöjden nordost om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen. Läs mer … |
Neste vekes versjon av denne bolken på framsida er:  Bath är en stad i sydvästra England, med omkring 90 000 invånare. Staden ligger 159 kilometer väst om London och 21 kilometer sydost om Bristol. Bath fick stadsstatus av Elizabeth I år 1590 och tilldelades 1889 administrativ självständighet från grevskapet Somerset. Staden grundades i floden Avons dalar runt naturliga heta källor där romarna byggde bad och ett tempel, vilket gav staden dess dåvarande namn, Aquae Sulis. Staden blev ett populärt sparesmål under den georgianska eran, varför staden fick en georgiansk arkitektur. Bath upptogs 1987 på UNESCO:s världsarvslista. Staden har många teatrar, museer och andra kulturella platser som har hjälpt den att bli en viktig turistort med över en miljon övernattande gäster och 3,8 miljoner gäster som stannar över dagen varje år. Läs mer … |
