Hopp til innhald

Ípiros

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Ípiros
Ήπειρος
Plasseringa til Ípiros i Hellas
 
Land:Hellas
Hovudstad:Ioánnina
Periferieiningar:Ioánnina
Árta
Préveza
Thesprotía
Folketal:319 991 (2021[1])
Areal:9 203 km²
Folketettleik:35 /km²
Heimeside:www.php.gov.gr

Ípiros (gresk Ήπειρος, albansk Epir) er ein av tretten periferiar i Hellas og ligg nordvest i landet. Han fell i hovudsak saman med den tradisjonelle regionen med same namn. Periferien grensar til Vest-Makedonía og Thessalía i aust, Ártabukta og Vest-Hellas i sør, Det joniske havet og Dei joniske øyane i vest og Albania i nord.

Ípiros omfattar dei tidlegare prefektura Ioánnina, Thesprotía, Árta og Préveza. Periferien har eit areal på 9 200 km² og ein folkesetnad på om lag 320 000. Hovudstaden og største by er Ioánnina med om lag 65 000 innbyggjarar. Folkesetnaden i dag er nesten utelukkande greskspråkleg og religionen er gresk ortodoks. Det er òg små romani-minoritetar der.

Periferieiningar og kommunar

[endre | endre wikiteksten]

Etter den administrative reforma i 2010 er periferien Ípiros delt inn i fire periferieiningar som omfattar 18 kommunar.[2]

PeriferieiningInnbyggjararKommunar
Ioánnina 160 773 Ioánnina, Kónitsa, Pogóni, Zagóri, Métsovo, Zítsa, Nord-Tzoumérka, Dodóni
Árta 63 732 Árta, Sentral-Tzoumérka, Nikólaos Skoufás, Jeórjos Karaiskákis
Préveza 54 682 Préveza, Zirós, Párga
Thesprotía 40 804 Igoumenítsa, Soúli, Filiátes
██  Periferieininga Ioánnina ██  Periferieininga Árta ██  Periferieininga Préveza ██  Periferieininga Thesprotía
Kommune Periferieining Areal Folketal Hovudsete
1   Ioánnina Ioánnina 402,0 113 978 Ioánnina
2   Kónitsa Ioánnina 949,9 5 296 Kónitsa
3   Pogóni Ioánnina 702,5 6 848 Kalpáki
4   Zagóri Ioánnina 995,3 3 374 Asprángeli
5   Métsovo Ioánnina 366,8 5 432 Métsovo
6   Zítsa Ioánnina 566,3 13 588 Eleoúsa
7   Nord-Tzoumérka Ioánnina 361,5 5 058 Prámanda
8   Dodóni Ioánnina 663,0 7 199 Ajía Kyriakí
9   Árta Árta 436,8 41 600 Árta
10   Sentral-Tzoumérka Árta 515,9 5 498 Vourgaréli
11   Nikólaos Skoufás Árta 225,9 11 356 Péta
12   Jeórjos Karaiskákis Árta 466.7 5 278 Áno Kalendíni
13   Préveza Préveza 381,6 30 841 Préveza
14   Zirós Préveza 386,2 13 079 Filippiáda
15   Párga Préveza 276,5 10 762 Kanalláki
16   Igoumenítsa Thesprotía 426,6 25 698 Igoumenítsa
17   Soúli Thesprotía 501,9 8 759 Paramythiá
18   Filiátes Thesprotía 590,6 6 347 Filiátes

Periferi og periferieiningar

[endre | endre wikiteksten]

Den tradisjonelle regionen fell i hovudsak saman med periferien Ípiros med desse periferieiningane:

PeriferiHovudstadArealFolketal 2021[1]
Ípiros
består av:
Ioánnina9 203 km²336 856
1Periferieininga IoánninaIoánnina4 990 km²160 773
2Periferieininga ÁrtaÁrta1 662 km²63 732
3Periferieininga PrévezaPréveza1 036 km²54 682
4Periferieininga ThesprotíaIgoumenítsa1 515 km²40 804
TotaltÍpiros9 203 km²319 991

Historisk strakk Ípiros seg lenger nord inn i dagens Albania. Det er framleis ein betydeleg gresk minoritet i det sørlege Albania, som grekarane kallar nordlege Ípiros. Hellas fastheldt eit territorielt krav til det sørlege Albania i mange år, men i dag har begge landa godkjent den noverande grensa. Hellas si største uro i dag er ulovleg innvandring av albanarar som søkjer arbeid i Hellas.

Ípiros består hovudsakleg av fjellrekkjer som nokre stader når 2 600 moh. I aust formar Píndosfjella ryggrada i Hellas og skil Ípiros frå Makedonia og Thessalía. Mesteparten av Ípiros ligg på vindsida av Píndos. Vindane frå Det joniske havet gjev regionen meir regn enn nokon anna del av Hellas. Denne fordelen er sett tilbake av mangelen på dyrkbar mark og dårleg jordkvalitet. Resultatet er at landbruksproduksjonen i Ípiros alltid har vore blant dei dårlegaste i Hellas. Det vert dyrka tobakk rundt Ioánnina, og det er noko mjølkeproduksjon og fiske, men mesteparten av maten i området må importerast. Det har vorte jamt avfolka gjennom emigrasjon sidan 1800-talet pga. få ressursar og industriar. Folkesetnaden er konsentrert i området rundt Ioánnina som har noko produksjon og serviceindustri. Trass i mange attraksjonar har ikkje Ípiros opplevd den turismen som mange andre delar av Hellas har.

Byar og tettstader

[endre | endre wikiteksten]

Dei største byane og tettstadene i periferien er:

TettstadKommuneFolketal 2011[3]Folketal 2021[1]
IoánninaIoánnina65 57464 896
ÁrtaÁrta21 89521 798
PrévezaPréveza19 04219 309
AnatolíIoánnina9 79810 379
IgoumenítsaIgoumenítsa9 1459 609
FilippiádaZirós4 6195 207
KatsikásIoánnina3 8855 180
KardamítsiaIoánnina3 1723 662
EleoúsaZítsa3 4843 536
ExokhíIoánnina2 9753 302
KónitsaKónitsa2 9422 638
Néa SelévkiaIgoumenítsa2 5352 590
KanallákiPárga2 5132 542
MétsovoMétsovo2 5032 337
PediníIoánnina2 8712 337
ParamythiáSoúli2 3632 291
PárgaPárga2 0882 216
GrekokhóriIgoumenítsa1 9172 140
FiliátesFiliátes2 5122 138
StavrákiIoánnina1 5632 120
KostakiíÁrta2 0782 020
PéramaIoánnina1 8411 943
LoúrosPréveza1 9381 769

Referansar

[endre | endre wikiteksten]


Tradisjonelle regionar i Hellas
Thráki Makedonía Ípiros Thessalía Sentral-Hellas Attikí Peloponnes Dei egeiske øyane Dei joniske øyane Kreta