Aaiha

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Aaiha
landsby
Land  Libanon
Guvernement Beqaa guvernement
Distrikt Rashaya distrikt
Koordinatar 33°29′59″N 35°52′24″E / 33.49972°N 35.87333°E / 33.49972; 35.87333
Kart
Aaiha
33°29′59″N 35°52′24″E / 33.49971944°N 35.87333056°E / 33.49971944; 35.87333056
Wikimedia Commons: Aaiha

Aaiha (eller Aiha) er ein landsby, slette, innsjø og mellombels våtmarksområde i Rashaya distrikt og sør for Beqaa guvernement i Libanon.[1][2] Området ligg mellom fjella nær Hermon og grensa til Syria, kring halvvegs mellom Rashaya og Kfar Qouq.[3]

Landsbyen ligg kring 1130 moh og den vesle folkesetnaden er hovudsakleg drusarar.[3][4] Vill kveite veks i dette området, som òg vert nytta til beite for geiter.[5][6] Det ligg ei grav i nærleiken av ein muslimsk helgen og romerske ruinar som ein trur har vore eit tempel eller ei festning som no er totalt øydelagd[3][7][8][9]

Landsbyen ligg like ved Aaihasletta, ein periodevis innsjø, som på det største måler 3,5 km i diameter og er omgjeve av fjell og ein rygg i vest.[3][10]

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  1. Discover Lebanon - Map of Aaiha
  2. Wild Libanon - Wetlands, Lakes and Rivers, arkivert frå originalen 1. september 2016, henta 14. juli 2014 
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 Edward Robinson; Eli Smith (1856). Biblical researches in Palestine, Mount Sinai and Arabia Petraea: A journal of travels i year 1838. J. Murray. s. 433–. Henta 10. april 2011. 
  4. British Druze Society - druze communities in the Middle East, arkivert frå originalen 11. september 2011, henta 14. juli 2014 
  5. Anthony Elmit Hall; Glen H. Cannell (1979). Agriculture in semi-arid environments. Springer. ISBN 978-3-540-09414-2. Henta 14. juli 2014. 
  6. Sean Sheehan (January 1997). Libanon. Marshall Cavendish. ISBN 978-0-7614-0283-1. Henta 14. juli 2014. 
  7. Qada' (Caza) Rachaya - Promenade Tourist Brochure, published by The Libanese Ministry of Tourism (PDF), arkivert frå originalen (PDF) 13. juli 2011, henta 14. juli 2014 
  8. Munir Said Mhanna (Photos by Kamal el Sahili), Rashaya el Wadi Tourist Brochure, s. 10, Libanon Ministry of Tourism, Beirut, 2006
  9. George Taylor (1971). The romersk temples of Libanon: a pictorial guide. Les temples romains au Liban; guide illustré. Dar el-Machreq Publishers. Henta 10. april 2011. 
  10. Fadi Georges Comair (2009). Water management and hydrodiplomacy of river basins: Litani, Hasbani-Wazzani, Orontes, Nahr El Kebir. Notre Dame University - Louaize. ISBN 978-9953-457-74-1. Henta 14. juli 2014. 

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]