Allanitt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Allanite

Allanitt frå Mt. Isa – Cloncurry-området i Queensland i Australia (skalaen er ein tomme)
Generelt
Kategorisorosilikat
Kjemisk formelCa(Ce,REE)Al2Fe2+(Si2O7)(SiO4)O(OH)
Strunz-klassifisering09.BG.05b
KrystallsymmetriMonoclinic 2/m
Einingscellea = 8,927 Å, b = 5,761 Å, c = 10,15 Å;
β = 114,77°; Z = 2
Identifikasjon
FargeBrun til svart
KrystallformKrystallar er lagdelt, prismeforma til nålforma; granulær, massiv; ofte metamikt
KrystallsystemMonoklin
TvillingPolysynetisk, vanleg på {100}
KløyvUfullstendig til dårleg
BrotMuslig til ujamn
FastleikSprø
Mohs hardleiksskala5½–6
GlansGlasaktig, harpiksglans til submetallisk
StrekfargeGrå
TransparensGjennomskineleg til ugjennomsiktig
Spesifikk vekt3,5–4,2
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparToaksa (-)
Brytingsindeksnα = 1,715–1,791
nβ = 1,718–1,815
nγ = 1,733–1,822
PleokroismeX = bleik olivengrøn, raudaktig brun;
Y = mørkebrun, brungul;
Z = mørk raudbrun, grønbrun
2V-vinkelMålt: 40° til 80°
Dispersjon (spreiing)r > v; kraftig
Andre eigenskaparKan vere radioaktiv
Kjelder[1][2][3]

Allanitt, tidlegare kalla orthitt er eit svart mineral i epidot-gruppa. Det er monoklint og har kjemisk samansetnad som epidot, men lantanoider erstattar delvis kalsium. Det er ofte i ein metamikt tilstand på grunn av eit lite innhald av thorium og uran. Mineralet er utbreidd som underordna (aksessorisk) bestanddel av granittar, syenittar og gneisar. Det finst i større mengder på granittpegmatittar, òg fleire stader i Noreg.

Mineralet er kalla opp etter mineralogen Thomas Allan (1777–1833).

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  • Allanitt. (19. mars 2012). I Store norske leksikon. Henta 13. februar 2014.
  1. Allanite-(Ce). Handbook of Mineralogy
  2. Allanite. Mindat.org
  3. Allanite. Webmineral