Anders Jonas Ångström

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Anders Jonas Ångström

Fødd13. august 1814
Den tidligere jernfabrikken Lögdö bruk
Død21. juni 1874
Uppsala, Uppsala domkyrkoförsamling
NasjonalitetSverige
Områdeastronomi
Yrkefysikar, astronom, universitetslærar
InstitusjonarUppsala astronomiska observatorium
Uppsala universitet
Alma materUppsala universitet
DoktorgradsrettleiarHenrik Falck
EktefelleAugusta Carolina Bedoire
BarnKnut Ångström, Anna Augusta Ångström
MedlemRoyal Society
Kungliga Vetenskapsakademien
Det franske vitskapsakademiet
Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab
Det prøyssiske vitskapsakademiet

Anders Jonas Ångström (fødd 13. august 1814 i Medelpad, død 21. juni 1874 i Uppsala) var ein svensk fysikar og astronom. Han er ein av grunnleggjarane av spektroskopien, og eininga ångstrøm (1 Å = 10-10 meter) er kalla opp etter han. Månekrateret Ångström er òg kalla opp etter han. I tillegg arbeidde han med varmeleiing. Han er mest kjend for avgjersla av bølgjelengdene til dei fraunehoferske linjene i solspekteret.

Ångström var professor ved Uppsala universitet frå 1858 til 1874 og rektor ved universitetet i perioden 1870-1871.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  • Denne artikkelen bygger på «Anders Jonas Ångström» frå Wikipedia på bokmål, den 9. mars 2012.
  • Svenska män och kvinnor
  • Beckman, Olof, Ångström far och son, Acta Universitatis Upsaliensis; Skrifter rörande Uppsala universitet; C.organisation och historia 60 (Uppsala 1997).

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]