Diskusjon:Norsk

Denne artikkelen dreier seg kun om språkhistorie og språkpolitikk, og hovudsakleg etter 1814. Den tilsvarande artikkelen på bokmål handlar i tillegg om språkleg genetikk, fonetikk og dialektar. Kunne nokon med litt peiling tenkje seg å skrive litt om dette på nynorsk, og litt om eldre historie òg? --Eddi 23:27, 18 Oct 2004 (UTC)

Ja, slik det står no er det ikkje bra. Ein start vil vere å handsame norsk som andre språk, dvs. å bruke språkmalen på denne artikkelen, og ssv. ta ut mykje av det som er her no og over i separate artiklar. Trondtr 12. jun 2005 kl. 1935 (UTC).

Jo meir eg ser på denne artikkelen, desto verre ser det ut. Eg har dermed gjort framlegg om å løfte han fram via eit eige prosjekt, Wikipedia:Wikiprosjekt Norsk språk. Trondtr 12. jun 2005 kl. 2236 (UTC).

Eg la no inn ein liten tekst i avsnittet "Indre språkhistorie". Det vi bør arbeide fram i mot er tre underkapittel i dette avsnittet (gammal- mellom- og nynorsk), omtrent så store som dagens mellomnorsk-artikkel, gjerne kopiert frå den artikkelen, og så bygd ut med meir utførlege separatartiklar.

Tudelad klassificering

Tack vare SILs mycket underliga beslut att dubbelklassificera norska på grundval av att det har två olika skriftspråk är det en mycket spridd missuppfattning att norska kan klassificeras som östnordiskt. Samtliga källor, inklusive Encyclopedia Britannica och samtliga stora norska uppslagsverk, linvgistisk litteratur och framförallt Norsk Språkråd anser att norska enbart kan klassificeras som ett västnordiskt språk. Jag skickade en förfrågan om det här till Marit Hovdenak och fick följande svar (min understrykning):

Hei!

Takk for interessant førespurnad, som kom i ferien min. I Noreg er det vanleg å klassifisere både bokmål og nynorsk som vestnordisk. Det står slik under oppslagsordet "vestnordisk" i Bokmålsordboka, Nynorskordboka og Norsk ordbok frå Kunnskapsforlaget. I Kunnskapsforlagets store norske leksikon står det i artikkelen "Nordiske språk": "vestnordisk, som omfatter norsk (med skriftspråksvariantene bokmål og nynorsk), islandsk og færøysk".

Elles har bl.a. Lars S. Vikør komme inn på spørsmålet, også i ting han har skrive på engelsk, jf. nettsidene til Språkrådet. I boka "Språknormer i Norge" av Helge Omdal og Lars S. Vikør skriv den sistnemnde: "Men no har vi i Noreg to standardspråk, bokmål og nynorsk. Er dette to språk, eller berre to målformer, altså former av eit felles norsk språk? Det finst ikkje noko objektivt svar på dette". Forfattaren svarer sjølv at det truleg er mest rett og dekkjande å halde fast på den offisielle termen "målformer".

Konklusjonen min blir då at norsk, både bokmål og nynorsk, bør klassifiserast som vestnordisk.

Vennleg helsing

Marit Hovdenak - rådgjevar

Språkrådet, Postboks 8107 Dep, 0032 OSLO

Gateadresse: C.J. Hambros pl. 5

E-postadresse: marit.hovdenak(at)sprakradet.no

http://www.sprakrad.no el. http://www.språkrådet.no

Att överhuvudtaget jämställa skriftspråk med talspråk i en katalog över språk är en mycket underlig teori. Språk är i första hand talade och skriftspråk är enbart en ungefärlig återgivning av det talade språket, och detta oavsett dialekt. Eftersom den väst/östnordiska klassificeringen bygger på historiska grunder är det omöjligt att omklassificera ett språk såvida man inte vill påstå att majoriteten av norrmän någon gång under det danska styret började prata flytande danska och helt gav upp norskan; en rätt bisarr tanke.

Peter ^Isotalo 17. august 2005 kl. 18:14 (UTC)

Eftersom du inte vill tala om talspråk här, låt mig anföra et skriftspråksargument: Bokmål ~ riksmål ~ dansk är et skriftspråkskontinuum utan någon som hälst definitiv ”gräns”. Du anför i övrigt talspråksargumentet att ”såvida man inte vill påstå att majoriteten av norrmän någon gång under det danska styret började prata flytande danska och helt gav upp norskan”. Det implicerade argument här diskvalifiseras självsagt av din egen reservation emot talspråksargument...

Annars är frågan självsagt inte vad man från Oslo anser vara politisk opportunt, men vad språkets struktur (det vare sig skriftspråk eller talspråk) är. Språkliga argumenter behövs här. Det är ointeressant vem som säger att de menar så eller så. Det interessanta är vilket vetenskapligt grundlag som finns. Olve 17. august 2005 kl. 19:33 (UTC)

Oppdeling

Denne artikkelen står no høgt på lista over lange artiklar, samtidig som han er full av hol. Løysinga er å dele opp i spesialartiklar. Eg startar ut med å flytte det største delkapitlet, ytre språkhistorie, og erstattar det med ei oppsummering, og ei lenkje til den lange artikkelen. Trondtr 22. januar 2006 kl. 11:48 (UTC).

Oppdelinga held fram. Målet må vere å få ein balansert artikkel det er mogleg å lese gjennom, med lenkjer til eigne kapittel. Lånordavsnittet bør vere neste steg. Trondtr 31. mai 2006 kl. 09:04 (UTC).

Utmerkede artikler

Hei! Jeg er H92 fra nowiki, og vil bare si at denne artikkelen er utmerket på følgende språk: bs, fr, og hr. Fint hvis noen kunne legge dette inn i IW-listen i artikkelen, da jeg ikke klarte det selv. H92 18:34, 23 april 2007 (CEST)

Verb

Verb-delen har setninga «Hjelpeverba er ei lukka klasse av verb som blir brukt dels til å lage samansette tidsformer som i tabellen ovafor», men ingen tabell... har tabellen frå bokmålsversjonen blitt fjerna, eller skal han vere her? --Kiwibird 29. april 2009 kl. 20:09 (CEST)

Kolonimakta?

«Etter 1814 måtte Noreg velje mellom å halde fram med den tidlegare kolonimakta sitt språk, eller ta i bruk sitt eige». Javel, men er ikkje dette ei ytring som bryt med kravet om neutral point of view? Ikkje alle historikarar er samde i at Noreg var ein koloni og Danmark ei kolonimakt. Kvifor ikkje berre skrive at det fyrste alternativet var å halde fram med dansk skriftspråk? Roede 28. mars 2011 kl. 21:58 (CEST)

Meir NPOV, og i tråd med bl.a. SNL,[1] er det vel å kalle Noreg 1537–1814 for eit lydrike. -- Olve Utne 28. mars 2011 kl. 23:09 (CEST)

Norsk litteratur som bolk her?

Vi har no norsk litteratur som eigen bolk her, i tillegg til artiklar som norsk litteratur, svensk litteratur. For meg er det ikkje opplagt at vi skal ha noko slikt kapittel, eg finn ingen annan språkartikkel som har det. Trondtr (diskusjon) 9. oktober 2017 kl. 23:00 (CEST)

Underleg! For meg er det opplagt at ein skal nemna litteraturen i ein grundig artikkel om språket, slik som i til dømes hindi. Med det meiner eg nokre viktig hovudpunkt, ikkje ei lengre utgreiing. Men det er vel den som bidreg som rår. --Ranveig (diskusjon) 10. oktober 2017 kl. 10:43 (CEST)

No har vi bidrege begge to, og eg tenkjer uansett at eit betre prinsipp er "dei gode argumenta vinn". Eit anna prinsipp er å gå for inklusjonisme. Viss du får til ein fin litteraturbolk skal eg ikkje protestere. Er det noko vi er dårlege på på WP så er det oversiktsartiklar. Så kom igjen! Trondtr (diskusjon) 10. oktober 2017 kl. 22:04 (CEST).

Einig i at me treng mykje meir oversyn, ja. For ei spennande utfordring - den må eg nok ta! --Ranveig (diskusjon) 11. oktober 2017 kl. 15:43 (CEST)

Det ser bra ut, dette. Trondtr (diskusjon) 17. oktober 2017 kl. 22:10 (CEST).

Erratum?

Hei,
det står her at norsk er et "SSPRÅK", der ordet linker til "Tonelag".
For alt jeg vet er det noe som heter "sspråk", som da er tonelagsspråk, men kan det ha falt ut et "tonelag" her?
Nøler med å bare gå inn og endre det, for tenk om.
T --88.89.217.90 4. januar 2018 kl. 12:18 (CET)

Det er nok berre ei lenkje som ikkje blei heilt rett. Takk for notisen! --Ranveig (diskusjon) 4. januar 2018 kl. 13:13 (CET)