Hopp til innhald

Flangreslekta

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Flangreslekta

Myrflangre
Myrflangre

Systematikk
Rike: Planteriket
Klasse: Einfrøblada
Orden: Aspargesordenen
Familie: Orkidéfamilien
Slekt:Epipactis
Artar i Noreg
Vitskapleg namn
Epipactis
Zinn
Økologi
Utbreiing: Eurasia, Afrika, Nord-Amerika

Flangreslekta (Epipactis) er ei slekt i orkidéfamilien (marihandfamilien) Orchidaceae.[1]

Artar og underartar

[endre | endre wikiteksten]

På verdsbasis har slekta nokre titals artar.[2] Artsdatabanken opererer med desse artane og underartane i Noreg:[3]

Av desse artane er dyneflangre og myrflangre på Norsk raudliste for artar (2021), båe som sterkt truga (EN).[4][5]

Elles i Norden finn vi:

På Dei britiske øyane finn vi ein endemisk art med tre underartar, to av dei endemiske for England:[10][11]

Tidlegare har òg somme tider E. youngiana vore rekna som ein eigen art, men han er no rekna for høgst å vere ein varietet av skogbreiflangre (E. helleborine ssp. helleborine var. youngiana).[12][11]

I Nord-Europa finn vi òg:

Referansar

[endre | endre wikiteksten]
  1. «Artsdatabanken: Flangreslekta». Artsdatabanken. Henta 5. mars 2022.
  2. «PoWO: Epipactis». Plants of the World Online. Henta 5. mars 2022.
  3. «Artsdatabanken: Namnetre flangreslekta». Artsdatabanken. Henta 5. mars 2022.
  4. «Raudlista: Jærflangre». Artsdatabanken. 24. november 2021. Henta 5. mars 2022.
  5. «Raudlista: Myrflangre». Artsdatabanken. 24. november 2021. Henta 5. mars 2022.
  6. «Naturbasen: Storblomstret Hullæbe Epipactis leptochila». Naturbasen. Henta 5. mars 2022.
  7. «Artfakta: Kal knipprot Epipactis phyllanthes». Artdatabanken. Henta 5. mars 2022.
  8. «Naturbasen: Nikkende Hullæbe Epipactis phyllanthes». Naturbasen. Henta 5. mars 2022.
  9. «Naturbasen: Tætblomstret Hullæbe Epipactis purpurata». Naturbasen. Henta 5. mars 2022.
  10. C.A.J. Kreutz (2007). «Epipactis dunensis (T. & T.A. Stephenson) Godfery subsp. tynensis Kreutz, eine neue Epipactis-Sippe aus Nordengland und Südschottland» (PDF). Journal Europäischer Orchideen 39 (1): 123–134. ISSN 0945-7909.
  11. 1 2 Richard M. Bateman (2020). «Implications of next-generation sequencing for the systematics and evolution of the terrestrial orchid genus Epipactis, with particular reference to the British Isles». Kew Bulletin 75 (4): 1–22. ISSN 1874-933X. doi:10.1007/S12225-020-9870-X.
  12. 1 2 3 «GB Red List for vascular plants (revised Feb 2021)». Botanical Society of Britain & Ireland. 2021. Henta 9. mars 2022.
  13. 1 2 «A Vascular Plant Red List for England» (PDF). Botanical Society of Britain & Ireland. 2014. Henta 9. mars 2022.
  14. «A Vascular Plant Red Data List for Wales / Rhestr o Blanhigion Fasgwlaidd Data Coch ar gyfer Cymru» (PDF). Plantlife Wales. 2008. Henta 9. mars 2022.
  15. «Ireland Red List No. 10: Vascular Plants» (PDF). National Parks & Wildlife Service. 2016. Henta 9. mars 2022.
  16. 1 2 Anne and Simon Harrap (2009). Orchids of Britain and Ireland (2. utg.). London: A & C Black. ISBN 978-1-408-10571-9.
  17. 1 2 3 4 «Die Roten Listen: Farn- und Blütenpflanzen (Tracheophyta)». Bundesamt für Naturschutz. Henta 22. juli 2026.
  18. 1 2 3 4 «Flora Polski». atlas-roslin.pl. Henta 22. juli 2026.
  19. 1 2 «La liste rouge de la flore (2026)». SPW Environnement (Service Public de Wallonie Agriculture, Ressources naturelles et Environnement - ARNE). Henta 18. juli 2026.
  20. 1 2 «Red List of the vascular plants of Luxembourg». Musée national d’histoire naturelle Luxembourg. Henta 15. januar 2024.
  21. «Rode Lijst Vaatplanten 2012» (PDF). FLORON. Henta 15. januar 2024.
  22. Wouter Van Landuyt, Leo Vanhecke & Ivan Hoste. «Rode Lijst van de vaatplanten van Vlaanderen en het Brussels Hoofdstedelijk Gewest» (PDF). Instituut voor Natuur- en Bosonderzoek. Henta 17. juli 2026.

Bakgrunnsstoff

[endre | endre wikiteksten]