Gonnarditt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Gonnarditt

Gonnarditt frå Bundoora Quarry i Victoria i Australia. Prøvden er 4,9 cm
Generelt
KategoriTektosilikat
Kjemisk formel(Na,Ca)2(Si,Al)5O10·3H2O
Strunz-klassifisering09.GA.05
8/J.21-40
Dana-klassifisering77.1.5.7
KrystallsymmetriTetragonal ulikesida
H-M-symbol: (42m)
Romgruppe: I 42d
Einingscellea = 13.38 Å, c = 6.66 Å; Z = 2
Identifikasjon
Fargefargelaus, kvit, gul eller rosa til lakseoransje
KrystallformStrålande trådaktig; massiv
KrystallsystemTetragonal
Mohs hardleiksskala4 til 5
Glansglasaktig til silkeaktig eller matt
StrekfargeKvit
TransparensGjennomskinneleg
Spesifikk vekt2.21 til 2.36
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparToaksa (+)
Brytingsindeksnα = 1.514, nβ = 1.515, nγ = 1.520
Dobbeltbrytingδ = 0.006
2V-vinkelMålt, 52°
Kjelder[1][2][3][4]

Gonnarditt er eit mineral i zeolitt-gruppa, Na2CaAl4Si6O20·7H2O. Finst dels i holrom i basalt (til dømes i Frankrike og Italia), dels i syenittpegmatittar (kjent frå fleire førekomstar mellom Larvik og Langesundsfjorden).

Gonnarditt vart namngjeven i 1896 etter Ferdinand Pierre Joseph Gonnard[5] (1833–1923), som var professorar i gruveteknikk ved Universitetet i Lyon i Frankrike.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]

Wikimedia Commons har multimedia som gjeld: Gonnarditt