Hn/Klanglaust barke-gnikeljod

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
IPA-teikn h
IPA-nummer 146
Entitet (desimal) h
Unicode (hex) U+0048
X-SAMPA

h

Kirschenbaum h
Ljoddøme

Det klanglause barke-gnikeljodet, stundom kalla den klanglause barke-yvergangen (latin fricativa glottidalis surda, engelsk voiceless glottal fricative) er eit medljod som finst i nokre talemål og ofte ter seg anten som gnikeljod eller næmeljod fonologiskt, men som oftast vantar dei vanlege fonetiske kjennteikni på eit medljod. Teiknet ein nyttar i det Internasjonale Fonetiske Alfabetet for detta ljodet er [h], og det tilsvarande X-SAMPA-teiknet er h. [h] er sumtid skildra som eit klanglaust sjølvljod av di han i mange mål ikkje retteleg hev dei dragi ein ventar av eit medljod. I staden kann [h], og det klangføre systerljodet [ɦ], skynast som klanglause eller ovanda utgåvor av sjølvljodi kring deim, so at medljodi sjølve berre er kjenneteikna ved stellingi på røystebandi (medan resten av talerøyri tek formi åt ljodi rundt).[1]

Sume mål, millom deim hebraisk og arabisk, hev klanglause barke-gnikeljod som retteleg kann kallast barkeljod. Det vil segja at ljodi i desse måli røynleg hev gniking eller lukking i barkeumrådet (elles kjent som røystebandi).[2]

Kjenneteikn[endre | endre wikiteksten]

Kjenneteikn på det klanglause barke-gnikeljodet:

  • I nokre mål, hev det gnikingi ein kjenner frå gnikeljod. I mange, um ikkje flestalle andre mål, stend teiknet berre for ein yvergang i røystebandi, utan å vera serskilt knytt til nokor talerøyrsstelling. Det er difor ikkje uvanlegt å ikkje kalla ljodet for eit rettelegt gnikeljod. Likevel er umgripet gnikeljod enno nytta etter gamal vane.
  • Ljodet kann vera frambore i røystebandi, som gjer det til barkeljod. Når ljodet ikkje hev nokor retteleg gniking, er umgripet barkeljod helder berre ei nemning på korleis snarare en kvar ljodet er laga.

Døme[endre | endre wikiteksten]

Mål Ord IPA Tyding Merknader
Arabisk Moderne Standard هائل/haa'il [ˈhaːʔɪl] "ovstor"
Kinesisk Kantonesisk / hói [hɔːi̯˧˥] "sjo, hav"
Taiwanesisk mandarin / hǎi [haɪ̯˨˩˦] Bakgoms-gnikeljod [x]standard mandarin
Dansk hus [ˈhuːˀs] "hus" Ofte klangfør millom sjølvljod.[3]
Engelsk high [haɪ̯] "høg"
Esperanto hejmo [ˈhejmo] "heim"
Estisk hammas [ˈhɑmˑɑs] "tonn"
Færøysk hon [hoːn] "ho"
Finsk hammas [ˈhɑmːɑs] "tann"
Tysk Hass [has] "hat"
Gresk Kyprisk μαχαζί/mahazi [mahaˈzi] "bud" Ein uttale av /x/ fyre /a/.
Havaiisk haka [ˈhɐkə] "hylla"
Hebraisk הַר/har [har] "fjell"
Hindi Standard[4] हम/ham [ˈhəm] "me"
Ungarsk helyes [ˈhɛjɛʃ] "rett"
Irsk shroich [hɾˠɪç] "nådde" Finst som svekt form av "f", "s" og "t", og stundom som "h" i lånord.
Italiensk Toskansk i capitani [iˌhäɸiˈθäːni] "kapteinane" Ein uttale av /k/ millom sjølvljod.[5]
Japansk すはだ / suhada [su͍hada] "berr hud"
Koreansk 하루 / haru [hɐɾu] "dag"
Kabardisk тхылъхэ/ tkhyl"khė [tχɪɬhɑ] "bøker"
Lakota ho [ho] "røyst"
Navaho hastiin [hàsd̥ìːn] "herr"
Norsk hatt [hɑtː] "hatt"
Portugisisk Mange brasilske målføre marreta [maˈhetɐ] "sleggja" Ein uttale av /ʁ/. [h, ɦ] er næsten ikkje å finna hjå mange talarar, i ser utanfor Brasil.
Flestalle målføre Honda [ˈhõ̞dɐ] "Honda"
Minas Gerais (fjellmålføre) arte [ˈahtʃ] "kunst"
Kvardagsbrasiliansk chuvisco [ɕuˈvihku] "lett regn, yr" Svarar til anten /s/ eller /ʃ/ (ut ifrå målføret) i utljod. Kann au takast heilt burt.
Romanian hăț [həts] "beksel"
Serbokroatisk Kroatisk hmelj [hmê̞ʎ̟] "humleplante" Ein uttale av /x/ når ljodet er fyrste medljod i ei ljodklyngja.[6]
Spansk Andalucisk higo [ˈhiɣo̞] "fiken" Svarar til gamalspanske /h/, som kom frå latinske /f/ men som kvarv i andre målføre.
Mange målføre obispo [o̞ˈβ̞ihpo̞] "biskop" Ein uttale av /s/.
Sume målføre jaca [ˈhaka] "fole" Svarar til /x/ i andre målføre.
Svensk hatt [ˈhatː] "hatt"

Sjå òg[endre | endre wikiteksten]

Fotnotar[endre | endre wikiteksten]

  1. Ladefoged, Peter. (1996), The sounds of the world's languages, Maddieson, Ian., Blackwell Publishers, ISBN 0-631-19814-8, OCLC 31867443, henta 4. september 2020 
  2. Ladefoged, Peter. (1996), The sounds of the world's languages, Maddieson, Ian., Blackwell Publishers, ISBN 0-631-19814-8, OCLC 31867443, henta 4. september 2020 
  3. Grønnum, Nina. (2005), Fonetik og fonologi : almen og dansk (3. udgave utg.), Akademisk, ISBN 87-500-3865-6, OCLC 63140991, henta 4. september 2020 
  4. Thelwall, Robin; Sa'Adeddin, M. Akram (1990-12). «Arabic». Journal of the International Phonetic Association (på engelsk) 20 (2): 37–39. ISSN 0025-1003. doi:10.1017/S0025100300004266. 
  5. Hall, Robert A. (1944-06). «Italian Phonemes and Orthography». Italica 21 (2): 72. doi:10.2307/475860. 
  6. International Phonetic Association. (1999), Handbook of the International Phonetic Association : a guide to the use of the International Phonetic Alphabet., Cambridge University Press, ISBN 0-521-65236-7, OCLC 40305532, henta 4. september 2020 

Kjeldor[endre | endre wikiteksten]