Ingmar Bergman

**Ingmar Bergman**
	Ingmar Bergman
	;
Fødd	14. juli 1918
Fødestad	Uppsala domkyrkoförsamling
Død	30. juli 2007 (89 år)
Dødsstad	Fårö församling
Fødenamn	Ernst Ingmar Bergman
Aktive år	1944–2007
Verka som	filmregissør, teaterregissør, manusforfattar, skodespelforfattar, skodespelar, filmprodusent, sjølvbiograf, filmskaper, regissør
Mor	Karin Bergman
Far	Erik Bergman
Ektefelle	Ingrid von Rosen, Käbi Laretei, Else Fisher, Ellen Bergman, Gun Bergman
Sambuar	Harriet Andersson, Liv Ullmann
Born	Lena Bergman, Eva Bergman, Jan Bergman, Anna Bergman, Mats Bergman, Maria von Rosen, Daniel Bergman, Linn Ullmann
Prisar	Goetheprisen, Erasmusprisen, Praemium Imperiale, César-prisen, FIPRESCI, Gullbjørnen, Gullpalmen, Sonningprisen, Irving G. Thalberg Memorial Award, BAFTA Academy Fellowship Award, medlem av American Academy of Arts and Sciences Fellow, Den europeiske filmprisen for livslang innsats, Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band

Ingmar Bergman under innspelinga av Smultronstället i 1957.

Ernst Ingmar Bergman (14. juli 1918–30. juli 2007) var ein svensk teater- og filmregissør. Han var ein sentral filmskapar i andre halvdel av 1900-talet.^[1]

Oppvekst[endre | endre wikiteksten]

Mor hans var sjukepleiar og kom frå ein velsedd overklassefamilie, mens faren var vikarprest og hadde enklare sosial bakgrunn. På 1930-talet blei faren sokneprest i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i Stockholm.

Ingmar Bergman voks opp i eit miljø med religiøse bilete og tankar. Fram til slutten av andre verdskrigen og oppdaginga av Holocaust var Bergman nazisympatisør.

Karriere[endre | endre wikiteksten]

Bergman studerte på Stockholms högskola frå 1937 til 1940, og interesserte seg for teater, seinare film. Filmane til Bergman handla oftast om eksistensielle spørsmål, død og tru.

Bergman skreiv som regel manuskripta sjølv. I perioden mellom 1960 og 1984 var Sven Nykvist den faste sjeffotografen hans.

Privatliv[endre | endre wikiteksten]

Bergman var gift fem gonger. Han hadde ni barn.

Verk[endre | endre wikiteksten]

Filmar[endre | endre wikiteksten]

Originaltittel	År	Norsk tittel	År	Merknader
Hets	1944	Torment	1945	Manus Regi: Alf Sjöberg
Kris	1946	Kris	1947
Det regnar på vår kärlek	1946	Det regner på vår kjærlighet	1947
Skepp till India land	1947	Skip til Indialand	1950
Kvinna utan ansikte	1947	Kvinnen uten ansikt	1948	Manus, med Gustaf Molander Regi: Molander
Musik i mörker	1948	Musikk i mørket	1948
Hamnstad	1948	Havnebyen	1949
Eva	1948	Eva	1949	Manus, med Gustaf Molander Regi: Molander
Fängelse	1949	Livets fengsel	1949
Törst	1949	Tørst	1950
Till glädje	1950	Til glede	1950
Sånt händer inte här	1950	Slikt hender ikke her	1951
Medan staden sover	1950			Synopsis
Sommarlek	1951	Sommerlek
Frånskild	1951	Fraskilt	1952
Kvinnors väntan	1952	Kvinners venten	1953
Sommaren med Monika	1953	Sommeren med Monika	1953
Gycklarnas afton	1953	Gjøglernes aften	1953
En lektion i kärlek	1954	En lektion i kärlek	1954
Kvinnodröm	1955	Kvinnedrøm	1955
Sommarnattens leende	1955	Sommernattens smil	1956
Sista paret ut	1956	Siste par ut	1957
Det sjunde inseglet	1957	Det syvende innseglet	1958
Nattens ljus	1957	Nattens lys	1958	Ukreditert manusbidrag Manus og regi: Lars-Eric Kjellgren
Smultronstället	1957	Jordbærstedet	1958
Nära livet	1958	Nära livet	1958
Ansiktet	1958	Ansiktet	1959
Jungfrukällan	1960	Jomfrukilden	1960	Oscar-pris 1961 for beste framandspråklege film
Djävulens öga	1960	Djevelens øye	1961
Såsom i en spegel	1961	Som i et speil	1962	Oscar 1962 for beste framandspråklege film
Lustgården	1961	Lustgården	1962	Manus, med Erland Josephson (begge under psevdonymet «Buntel Eriksson») Regi: Alf Kjellin
Nattvardsgästerna	1962	Nattverdgjestene	1963
Tystnaden	1963	Tystnaden	1963
För att inte tala om alla dessa kvinnor	1964	För att inte tala om alla dessa kvinnor	1964
Persona	1966	Persona	1966
Vargtimmen	1968	Vargtimmen	1968
Skammen	1968	Skammen	1968
En passion	1969	En pasjon	1970
Beröringen	1971	The Touch	1971
Viskningar och rop	1972	Hviskninger og rop	1973	Sven Nykvist fekk Oscar for beste fotografi
Scener ur ett äktenskap	1973	Scener fra et ekteskap	1981	Også som TV-serie
Ansikte mot ansikte	1976	Ansikt mot ansikt
The Serpent's Egg	1977	Ormens egg	1978
Höstsonaten	1978	Høstsonate	1978
Aus dem Leben der Marionetten	1980	Fra marionettens liv	1981
Fanny och Alexander	1982	Fanny og Alexander	1982	Oscar i 4 kategoriar
Karins ansikte	1984			Kortfilm
Dokument Fanny och Alexander	1986			Dokumentar
Den goda viljan	1991	Den gode viljen	1992	Manus Regi: Bille August Også som TV-serie
Söndagsbarn	1992	Søndagsbarn	1992	Manus Regi: Daniel Bergman
Trolösa	2000	Troløs	2000	Manus Regi: Liv Ullmann

Filmar for fjernsyn[endre | endre wikiteksten]

År	Originaltittel	Norsk tittel	År	Merknader
1975	Trollflöjten	Tryllefløyten	1976
1984	Efter repetitionen
1992	Markisinnan de Sade
1993	Backanterna
1995	Sista skriket
1996	Enskilda samtal	Fortrolige samtaler	1997	Manus Regi: Liv Ullmann Også som kinofilm
1997	Larmar och gör sig till	I klovnens nærvær
2003	Saraband	Sarabande	2003

Bøker[endre | endre wikiteksten]

År	Originaltittel	Norsk tittel	År	Merknader
1987	Laterna magica	Laterna magica	1987	Sjølvbiografi Omsett av Siri Ness
1990	Bilder	Bilder	1991	Om eigne filmar Omsett av Axel Amlie
2004	Tre dagböcker	Tre dagbøker	2007	Med Ingrid og Maria von Rosen

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

↑ Arntzen, Knut Ove; Svendsen, Trond Olav; Emilsen, Ann-Sofi S. «Ingmar Bergman» (norsk bokmål). Store norske leksikon på snl.no. Henta 15. mars 2023.

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]

Commons har multimedium som gjeld: Ingmar Bergman

Ingmar Bergman ved IMDb
Denne filmartikkelen er ei spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å utvide han.

[1] Arntzen, Knut Ove; Svendsen, Trond Olav; Emilsen, Ann-Sofi S. «Ingmar Bergman» (norsk bokmål). Store norske leksikon på snl.no. Henta 15. mars 2023.

[1]