Ingmar Bergman

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Ingmar Bergman

Fødd14. juli 1918
FødestadUppsala domkyrkoförsamling
Død30. juli 2007 (89 år)
DødsstadFårö församling
FødenamnErnst Ingmar Bergman
Aktive år1944–2007
Verka somfilmregissør, sceneinstruktør, manusforfattar, skodespelforfattar, skodespelar, filmprodusent, sjølvbiograf, filmskaper, regissør
MorKarin Bergman
FarErik Bergman
EktefelleElse Fisher, Ellen Bergman, Gun Bergman, Käbi Laretei, Ingrid von Rosen
SambuarHarriet Andersson, Liv Ullmann
BornLena Bergman, Eva Bergman, Jan Bergman, Anna Bergman, Mats Bergman, Maria von Rosen, Daniel Bergman, Linn Ullmann
PrisarGullbjørnen, Erasmusprisen, Irving G. Thalberg Memorial Award, Goetheprisen, César-prisen, BAFTA Academy Fellowship Award, Den europeiske filmprisen for livslang innsats, Praemium Imperiale, FIPRESCI, Sonningprisen, Gullpalmen, Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band, medlem av American Academy of Arts and Sciences Fellow, Guldbaggen for beste regi, Guldbaggen i kategorin Beste manuskript, Guldbaggen for beste regi
Ingmar Bergman under innspelinga av Smultronstället i 1957.

Ernst Ingmar Bergman (14. juli 191830. juli 2007) var ein svensk teater- og filmregissør. Han var ein sentral filmskapar i andre halvdel av 1900-talet.[1]

Oppvekst[endre | endre wikiteksten]

Mor hans var sjukepleiar og kom frå ein velsedd overklassefamilie, mens faren var vikarprest og hadde enklare sosial bakgrunn. På 1930-talet blei faren sokneprest i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i Stockholm.

Ingmar Bergman voks opp i eit miljø med religiøse bilete og tankar. Fram til slutten av andre verdskrigen og oppdaginga av Holocaust var Bergman nazisympatisør.

Karriere[endre | endre wikiteksten]

Bergman studerte på Stockholms högskola frå 1937 til 1940, og interesserte seg for teater, seinare film. Filmane til Bergman handla oftast om eksistensielle spørsmål, død og tru.

Bergman skreiv som regel manuskripta sjølv. I perioden mellom 1960 og 1984 var Sven Nykvist den faste sjeffotografen hans.

Privatliv[endre | endre wikiteksten]

Bergman var gift fem gonger. Han hadde ni barn.

Verk[endre | endre wikiteksten]

Filmar[endre | endre wikiteksten]

Originaltittel År Norsk tittel År Merknader
Hets 1944 Torment 1945 Manus
Regi: Alf Sjöberg
Kris 1946 Kris 1947
Det regnar på vår kärlek 1946 Det regner på vår kjærlighet 1947
Skepp till India land 1947 Skip til Indialand 1950
Kvinna utan ansikte 1947 Kvinnen uten ansikt 1948 Manus, med Gustaf Molander
Regi: Molander
Musik i mörker 1948 Musikk i mørket 1948
Hamnstad 1948 Havnebyen 1949
Eva 1948 Eva 1949 Manus, med Gustaf Molander
Regi: Molander
Fängelse 1949 Livets fengsel 1949
Törst 1949 Tørst 1950
Till glädje 1950 Til glede 1950
Sånt händer inte här 1950 Slikt hender ikke her 1951
Medan staden sover 1950 Synopsis
Sommarlek 1951 Sommerlek
Frånskild 1951 Fraskilt 1952
Kvinnors väntan 1952 Kvinners venten 1953
Sommaren med Monika 1953 Sommeren med Monika 1953
Gycklarnas afton 1953 Gjøglernes aften 1953
En lektion i kärlek 1954 En lektion i kärlek 1954
Kvinnodröm 1955 Kvinnedrøm 1955
Sommarnattens leende 1955 Sommernattens smil 1956
Sista paret ut 1956 Siste par ut 1957
Det sjunde inseglet 1957 Det syvende innseglet 1958
Nattens ljus 1957 Nattens lys 1958 Ukreditert manusbidrag
Manus og regi: Lars-Eric Kjellgren
Smultronstället 1957 Jordbærstedet 1958
Nära livet 1958 Nära livet 1958
Ansiktet 1958 Ansiktet 1959
Jungfrukällan 1960 Jomfrukilden 1960 Oscar-pris 1961 for beste framandspråklege film
Djävulens öga 1960 Djevelens øye 1961
Såsom i en spegel 1961 Som i et speil 1962 Oscar 1962 for beste framandspråklege film
Lustgården 1961 Lustgården 1962 Manus, med Erland Josephson
(begge under psevdonymet «Buntel Eriksson»)
Regi: Alf Kjellin
Nattvardsgästerna 1962 Nattverdgjestene 1963
Tystnaden 1963 Tystnaden 1963
För att inte tala om alla dessa kvinnor 1964 För att inte tala om alla dessa kvinnor 1964
Persona 1966 Persona 1966
Vargtimmen 1968 Vargtimmen 1968
Skammen 1968 Skammen 1968
En passion 1969 En pasjon 1970
Beröringen 1971 The Touch 1971
Viskningar och rop 1972 Hviskninger og rop 1973 Sven Nykvist fekk Oscar for beste fotografi
Scener ur ett äktenskap 1973 Scener fra et ekteskap 1981 Også som TV-serie
Ansikte mot ansikte 1976 Ansikt mot ansikt
The Serpent's Egg 1977 Ormens egg 1978
Höstsonaten 1978 Høstsonate 1978
Aus dem Leben der Marionetten 1980 Fra marionettens liv 1981
Fanny och Alexander 1982 Fanny og Alexander 1982 Oscar i 4 kategoriar
Karins ansikte 1984 Kortfilm
Dokument Fanny och Alexander 1986 Dokumentar
Den goda viljan 1991 Den gode viljen 1992 Manus
Regi: Bille August
Også som TV-serie
Söndagsbarn 1992 Søndagsbarn 1992 Manus
Regi: Daniel Bergman
Trolösa 2000 Troløs 2000 Manus
Regi: Liv Ullmann

Filmar for fjernsyn[endre | endre wikiteksten]

År Originaltittel Norsk tittel År Merknader
1975 Trollflöjten Tryllefløyten 1976
1984 Efter repetitionen
1992 Markisinnan de Sade
1993 Backanterna
1995 Sista skriket
1996 Enskilda samtal Fortrolige samtaler 1997 Manus
Regi: Liv Ullmann
Også som kinofilm
1997 Larmar och gör sig till I klovnens nærvær
2003 Saraband Sarabande 2003

Bøker[endre | endre wikiteksten]

År Originaltittel Norsk tittel År Merknader
1987 Laterna magica Laterna magica 1987 Sjølvbiografi
Omsett av Siri Ness
1990 Bilder Bilder 1991 Om eigne filmar
Omsett av Axel Amlie
2004 Tre dagböcker Tre dagbøker 2007 Med Ingrid og Maria von Rosen

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  1. Arntzen, Knut Ove; Svendsen, Trond Olav; Emilsen, Ann-Sofi S. «Ingmar Bergman» (på norsk bokmål). Store norske leksikon på snl.no. Henta 15. mars 2023. 

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]

Commons har multimedium som gjeld: Ingmar Bergman