Krimkrisa i 2014

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Krigen i Ukraina

Dato 20. februar 2014–19. mars 2014 (24 dager)
Stad Krimhalvøya og Sevastopol i Ukraina
Resultat Russisk annektering av Krim
Partar
Flagget til Krim Krim

Flagget til Sevastopol Sevastopol
Det russiske flagget Pro-russiske militantar[1]
Støttande organisasjonar på Krim:

 Russland[5][6]

 Ukraina

Nasjonalforsamlinga til krimtatarane Nasjonalforsamlinga til krimtatarane[12] Mejlis, det utøvande organet til krimtatarane


Støtte:

 USA[13]  EU

Kommandantar
Krims flagg Sergej Aksjonov
Krims flagg Volodymyr Konstantinov
Krim sitt flagg Rustam Temirgaliev
Krims flagg Denis Berezovskyj
Sevastopol sitt flagg Aleksej Tsjalyj
Donetsk oblasts flagg Pavel Gubarev
 Russland Vladimir Putin
 Russland Dmitrij Medvedev
 Russland Sergej Sjojgu
 Russland Valerij Gerasimov
 Russland Igor Sergun
 Russland Aleksandr Vitko
 Ukraina Oleksandr Turtsjynov
 Ukraina Arsenij Jatsenjuk
 Ukraina Andrij Parubij
 Ukraina Arsen Avakov
 Ukraina Valentyn Nalivajtsjenko
 Ukraina Serhij Kunitsjin
 Ukraina Igor Teniokh
 Ukraina Mikhajlo Kutsin
 Ukraina Serhij Hajduk
 Ukraina Dmitro Jarosj
Krimtatarenes nasjonalforsamling Mustafa Dzjemilev
Krimtatarenes nasjonalforsamling Refat Tsjubarov
Styrkar
Demonstrantar

Frivillige einingar[17]

  • 5 000 (Sevastopol)
  • 1 700 (Simferopol)

Avhoppa ukrainske forsvarsstyrkar

  • 6 000 (anslag fra Krim)[4]

Russisk infanteri

  • 6 000–28 000

Bevæpnede opprørarar

  • 300
Demonstranter
  • 4 000–10 000 (Simferopol)[2][16]

Ukrainske forsvarsstyrkar

  • Om lag 5 000 soldater[18]
  • Rekruttering og mobilisering av reservestyrker ble iverksatt
Tap
Ingen 1 drepne, 2 skadde[19][20][21]

Om lag 100-200 ukrainske marinesoldatar blei haldne tilbake av russiske styrkar, saman med nesten heile den ukrainske flåten

Krimkrisa i 2014, òg kjend som Krim-konflikten i 2014, er ein konflikt om den nasjonale statusen til Krimhalvøya som eskalerte i slutten av februar 2014, då den russiskvennlege presidenten av Ukraina, Viktor Janukovytsj, vart avsett etter demonstrasjonar og blodige opprør i den ukrainske hovudstaden Kiev.[22] Etter at Viktor Janukovitsj vart avsett som president, sette Vladimir Putin i verk ei militærøving i det vestlege Russland for å testa beredskapen.[23]

Det russisktalande folkesetnadsfleirtalet på Krim, som i stor grad hadde vore lojale til den avsette president Viktor Janukovitsj, gjorde deretter politisk opprør og fekk ifølgje vestlege kjelder militær hjelp frå Russland, som på si side tilbakeviste å ha gjeve slik støtte.[24]

Sjå òg[endre | endre wikiteksten]

Referansar[endre | endre wikiteksten]

  1. Marie-Louise Gumuchian; Laura Smith-Spark; Ingrid Formanek (27. februar 2014). «Gunmen seize government buildings in Ukraine's Crimea, raise Russian flag». CNN. Henta 27. februar 2014. 
  2. 2,0 2,1 «Crimean Tatars, pro-Russia supporters approach Crimean parliament building». En.interfax.com.ua. 20. oktober 2012. Henta 1. mars 2014. 
  3. «Москаль: админздания Крыма захватил озлобленный расформированием подразделения "Беркут" | Новости на». Gazeta.ua. 5. februar 2014. Henta 1. mars 2014. 
  4. 4,0 4,1 «ARC Government: three anti-aircraft missile regiment of the Armed Forces of Ukraine join Crimean side». The Voice of Russia. 5. mars 2014. Henta 5. mars 2014. 
  5. Avakov named seizure of airports in Crimea armed invasion and occupation. Ukrinform. 28. februar 2014.
  6. «Ukraine crisis live: President Barack Obama warns of 'costs' for any violation of Ukraine». Telegraph. Henta 1. mars 2014. 
  7. 7,0 7,1 7,2 7,3 «Ukraina: Krimmis on Tšetšeeniast ja Uljanovskist pärit Vene sõdurid» [Ukraine: Russian soldiers from Chechnya and Ulyanovsk in Crimea], Postimees (EE), 5. mars 2014 .
  8. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/ukraine/10672417/Ukraine-live.html Daily Telegraph Ukraine Live (3. mars 2014)
  9. «Ukraine Crisis: On Crimea's new border the Russian Army waits». Daily Telegraph. 3. mars 2014. Henta 4. mars 2014. 
  10. Shuster, Simon (8. februar 2014). «Ukraine: Russia Ups the Ante in Crimea | TIME.com». World.time.com. Arkivert frå originalen 6. mars 2014. Henta 1. mars 2014. 
  11. Ukraine navy officers reject plea to defect to Russian-backed Crimea The Guardian 3. mars 2014
  12. «BBC News – Ukraine Crimea: Rival rallies confront one another». Bbc.com. 1. januar 1970. Henta 1. mars 2014. 
  13. http://news.yahoo.com/us-destroyer-en-route-black-sea-routine-drills-160237512.html
  14. «Russian Citizen Elected Sevastopol Mayor Amid Pro-Moscow Protests in Crimea». The Moscow Times. 25. februar 2014. Henta 27. februar 2014. 
  15. «Ukraine leader Turchynov warns of ‘danger of separatism’», Euronews, 25. februar 2014, arkivert frå originalen 4. mars 2016, henta 30. mai 2019 .
  16. 16,0 16,1 «Russia puts military on high alert as Crimea protests leave one man dead». The Guardian. 26. februar 2014. Henta 27. februar 2014. 
  17. «Pro-Russian rally in Crimea decries Kiev 'bandits'», The Washington Post, 25. februar 2014, arkivert frå originalen 27. februar 2014 .
  18. Ewen MacAskill. «Ukraine military still a formidable force despite being dwarfed by neighbour | World news». theguardian.com. Henta 3. mars 2014. 
  19. NRK:– Ukrainsk soldat skutt og drept på Krim besøkt 18. mars 2014
  20. Dagbladet:- Russiske militære har avfyrt skudd mot base på Krim besøkt 18. mars 2014
  21. Russiske styrker tar kontrollen på Krim, NRK, 22. mars 2014, henta 24. mars 2014 .
  22. Dagbladet.no: Arsenij Jatsenjuk utpekt som Ukrainas nye statsminister.
  23. NRK.no: Putin beordrer øyeblikkelig militærøvelse
  24. heb/AFP/Reuters/dpa (29. desember 2014). «Poroschenko kündigt Vierertreffen mit Merkel, Putin und Hollande an» (på tysk). Der Spiegel. Henta 29. desember 2014. «Die Ukraine wirft Russland vor, die prorussischen Kämpfer im Osten des Landes mit Kämpfern und Waffen zu unterstützen. Moskau weist dies zurück. (Ukraina beskylder Russland for å støtte de prorussiske stridende i landets østlige del med stridende og våpen. Moskva tilbakeviser dette.)»