Haredyr

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
(Omdirigert frå Lagomorpha)
Haredyr
Utbreiing
Utbreiinga av haredyr
Utbreiinga av haredyr
Systematikk
Underrekkje: Virveldyr Vertebrata
Megaklasse: Beinfiskar Osteichthyes
Overklasse: Tetrapodar Tetrapoda
Klasse: Pattedyr Mammalia
Underklasse: Theria
Infraklasse: Placentale pattedyr Placentalia
Overorden: Euarchontoglires
Orden: Haredyr Lagomorpha
Brandt, 1855

Haredyr (lat. Lagomorpha) er ein pattedyrorden med to familiar, leporidae (harar og kaninar) og ochotonidae (pikaer eller pipeharar). Haredyra er truleg nærmast i slekt med gnagarar (Rodentia), og fram til tidleg på 1900-talet vart dei båe rekna til superfamilien Glires. Haredyra skil seg frå gnagarar ved ei rad særtrekk:

  1. Haredyr har fire fortenner i overkjeven, gnagarar har to.
  2. Skrotum ligg framføre penis på haredyr, gnagarar har skrotum attom penis.
  3. Haredyr har ikkje penisbein (os baculum)
  4. Haredyr fordøyer den celluloserike maten to gonger ved at maten først blir fordøydd og ekskrementert i form av cecotropar som så blir oppattetne og fordøydde éin gong til.

Taksonomi[endre | endre wikiteksten]

Pikaer el. pipeharar (Ochotonidae)[endre | endre wikiteksten]

Ochotona[endre | endre wikiteksten]

  • Steppepika - Ochotona pusilla
  • Moupinpika - Ochotona thibetana
  • Thomaspika - Ochotona thomasi
  • Large-Eared Pika/Royle's Pika - Ochotona roylei
  • Gaoligongpika - Ochotona gaoligongensis
  • Mitchellpika - Ochotona mitchelli
  • Himalayapika - Ochotona himalayana
  • Lamapika - Ochotona lama
  • Turkestansk raudpika - Ochotona rutila
  • Kinesisk raudpika - Ochotona erythrotis
  • Kampika - Ochotona kamensis
  • Dauriapika - Ochotona daurica
  • Svartleppepika - Ochotona curzoniae (Sentral-Asia)
  • Kozlov's Pika - Ochotona koslowi
  • Ladakpika - Ochotona ladacensis
  • Ilipika - Ochotona iliensis
  • Afganpika - Ochotona rufescens
  • Alpepika el. altaipika - Ochotona alpina
  • Halsbandpika - Ochotona collaris (nordvestlege Canada og Alaska)
  • Amerikansk pika - Ochotona princeps (vestlege delar av USA, det sørvestlege Canada)
  • Northern Pika/Siberian Pika - Ochotona hyperborea
  • Mulipika - Ochotona muliensis
  • Nubrapika - Ochotona nubrica
  • Gansu Pika/Gray Pika - Ochotona cansus
  • Hoffmannpika - Ochotona hoffmanni

Prolagus[endre | endre wikiteksten]

  • Sardiniapika - Prolagus sardus (utdøydd)

Harar og kaninar (Leporidae)[endre | endre wikiteksten]

Harar[endre | endre wikiteksten]

Caprolagus[endre | endre wikiteksten]

  • Bristly Rabbit/Hispid Hare - Caprolagus hispidus

Lepus[endre | endre wikiteksten]

  • Scrub Hare - Lepus saxatilis
  • Kapphare - Lepus capensis
  • Abyssinsk hare - Lepus habessinicus
  • Etiopisk høglandshare - Lepus starcki
  • Sørhare (felthare, europeisk hare) - Lepus europaeus
  • Burmahare - Lepus peguensis
  • Indiahare - Lepus nigricollis
  • Woolly Hare - Lepus oiostolus
  • Yunnanhare - Lepus comus
  • Hare[1] - Lepus timidus (fjellhare, den vanlege norske haren; er utbreidd i fjellområde og arktiske område frå Skandinavia til Sibir, og finst dessutan lokalt i Skottland, Irland, Wales, Alpane og Hokkaido)
    • Irsk hare - Lepus timidus hibernicus (har ikkje fullstendig kvit vinterdrakt)
    • Snøhare el. arktisk hare - Lepus timidus arcticus (av enkelte rekna som ein eigen art, Lepus arcticus)
  • Snøskohare - Lepus americanus
  • Alaskahare - Lepus othus
  • Chinese Hare - Lepus sinensis
  • Japanese Hare - Lepus brachyurus
  • Manchuriahare - Lepus mandschuricus
  • Yarkandhare - Lepus yarkandensis
  • Broom Hare - Lepus castrovieoi
  • Koreahare - Lepus coreanus
  • Korsikahare - Lepus corsicanus
  • Savannehare - Lepus crawshayi
  • Etiopiahare - Lepus fagani
  • Granadahare - Lepus granatensis
  • Hainanhare - Lepus hainanus
  • Tolaihare - Lepus tolai
  • Afrikansk Savannehare - Lepus victoriae
  • Malawi Hare - Lepus whytei
Eselharar[endre | endre wikiteksten]
  • Kvithala eselhare - Lepus townsendii
  • Svarthala eselhare - Lepus californicus
  • Svart eselhare - Lepus insularis
  • Kvitsida eselhare - Lepus callotis
  • Tehuantepec-eselhare - Lepus flavigularis
  • Antilopeeselhare el. vestleg antilopehare - Lepus alleni

Pronolagus[endre | endre wikiteksten]

  • Greater Red Rabbit - Pronolagus crassicaudatus
  • Jameson's Red Rabbit - Pronolagus randensis
  • Smith's Red Rabbit - Pronolagus rupestris

Kaninar[endre | endre wikiteksten]

Brachylagus[endre | endre wikiteksten]

  • Pygmékanin - Brachylagus idahoensis

Bunolagus[endre | endre wikiteksten]

  • Buskmannkanin - Bunolagus monticularis

Nesolagus[endre | endre wikiteksten]

  • Stuttøyra sumatrakanin - Nesolagus netscheri

Kanin (Oryctolagus sp.)[endre | endre wikiteksten]

Pentalagus[endre | endre wikiteksten]

Poelagus[endre | endre wikiteksten]

  • Sentralafrikansk kanin - Poelagus marjorita

Romerolagus[endre | endre wikiteksten]

  • Vulkankanin - Romerolagus diazi (Mexico)

Duskhalekanin (Sylvilagus spp.)[endre | endre wikiteksten]

  • Forest Rabbit - Sylvilagus brasiliensis
  • Dice's Cottontail - Sylvilagus dicei
  • Brush Rabbit - Sylvilagus bachmani
  • San José Brush Rabbit - Sylvilagus mansuetus
  • Sumpkanin - Sylvilagus aquaticus (det søraustlege USA)
  • Marsh Rabbit - Sylvilagus palustris
  • Eastern Cottontail - Sylvilagus floridanus
  • New England Cottontail - Sylvilagus transitionalis
  • Mountain Cottontail - Sylvilagus nuttallii
  • Desert Cottontail - Sylvilagus audubonii
  • Omilteme Cottontail - Sylvilagus insonus
  • Mexican Cottontail - Sylvilagus cunicularis
  • Tres Marias Rabbit - Sylvilagus graysoni

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

Fotnotar[endre | endre wikiteksten]

  1. 1,0 1,1 Artsdatabanken: Artsnavnebasen Nynorske artsnamn blei forandra til «hare» og «kanin» september 2009

Litteratur[endre | endre wikiteksten]

  • Ulfur Arnason ... [et.al]: «Mammalian mitogenomic relationships and the root of the eutherian tree», i PNAS, 102 (2002), s. 8151–8156. Nettutgåve Arkivert 2005-03-21 ved Wayback Machine.
  • D. Graur, L. Duret & M. Gouy: «Phylogenetic position of the order Lagomorpha (rabbits, hares and allies)», i Nature, 379 (1996), s. 333–335. [1]
  • W. H. Li ... [et.al.]: «Molecular phylogeny of Rodentia, Lagomorpha, Primates, Artiodactyla, and Carnivora and molecular clocks», i PNAS, 87 (1990), v. 17, s. 6703–6707. nettutgåve