Sioux
Utsjånad
| Sioux | ||
| Klassifisering | Sioux-catawbansk Siouxspråk | |
| Bruk | ||
| Område | Sentrale Nord-Amerika | |
| Siouxtalande i alt | 20 000[1] | |
| Språkkodar | ||
| ISO 639-2 | dkt, lkt | |

Sioux er eit siouxspråk som blir tala av rundt 20 000 siouxfolk i USA og Canada.[1] Det blir delt inn i tre hovudgrupper: Lakota (lakȟóta), vest-dakota (yankton-yanktonai eller dakȟóta) og aust-dakota (santee-sisseton eller dakhóta).
Folkegrupper som tradisjonelt har tala siouxspråk blir kalla siouxfolk. Desse igjen tilhøyrer gjerne stammar med namn etter kva språk dei snakker.
Språkdøme
[endre | endre wikiteksten]Fonetiske skilnader
[endre | endre wikiteksten]Tabellen under viser skilnader i uttale av ulike ord mellom ulike typar sioux og dei nærskilde nakotaspråka assiniboine og stoney, som ikkje er rekna som gjensidig forståelege med sioux.[2][3]
| Sioux | Assiniboine | Stoney | Forklaring | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lakota | Vest-dakota | Aust-dakota | |||||
| Yanktonai | Yankton | Sisseton | Santee | ||||
| Lakȟóta | Dakȟóta | Dakhóta | Nakhóta | Nakhóda | eige namn | ||
| lowáŋ | dowáŋ | dowáŋ | nowáŋ | å synga | |||
| ló | dó | dó | nó | bekrefting | |||
| čísčila | čísčina | čístina | čúsina | čúsin | liten | ||
| hokšíla | hokšína | hokšína | hokšída | hokšína | hokšín | gut | |
| gnayáŋ | gnayáŋ | knayáŋ | hnayáŋ | knayáŋ | hna | å lura (nokon) | |
| glépa | gdépa | kdépa | hdépa | knépa | hnéba | å spy | |
| kigná | kigná | kikná | kihná | kikná | gihná | å trøysta | |
| slayá | sdayá | sdayá | snayá | snayá | å smørja | ||
| wičháša | wičháša | wičhášta | wičhášta | wičhá | mann | ||
| kibléza | kibdéza | kibdéza | kimnéza | gimnéza | å bli edru | ||
| yatkáŋ | yatkáŋ | yatkáŋ | yatkáŋ | yatkáŋ | å drikka | ||
| hé | hé | hé | žé | žé | det | ||
Skilnader i ordtilfang
[endre | endre wikiteksten]Siouxdialektane har store skilnader i ordforråd. Her har yankton-yanktonai meir til felles med lakota enn med santee-sisseton. Døme:[2]
| Norsk forklaring | Santee-sisseton | Yankton-yanktonai | Lakota | |
|---|---|---|---|---|
| Nordleg lakota | Sørleg lakota | |||
| barn | šičéča | wakȟáŋyeža | wakȟáŋyeža | |
| kne | hupáhu | čhaŋkpé | čhaŋkpé | |
| kniv | isáŋ / mína | mína | míla | |
| nyre | phakšíŋ | ažúŋtka | ažúŋtka | |
| hat | wapháha | wapȟóštaŋ | wapȟóštaŋ | |
| mann | wičhášta | wičháša | wičháša | |
| svolten | wótehda | dočhíŋ | ločhíŋ | |
| morgon | haŋȟ’áŋna | híŋhaŋna | híŋhaŋna | híŋhaŋni |
| å barbera | kasáŋ | kasáŋ | kasáŋ | glak’óǧa |
Bakgrunnsstoff
[endre | endre wikiteksten]- Sioux, språkomtale med døme ved omniglot.com
- Lakota:
- Lakota ved inext.cz
- Lakota for beginners ved unilang.org
Kjelder
[endre | endre wikiteksten]- Denne artikkelen bygger på «Sioux language» frå Wikipedia på engelsk, den 3. februar 2013.
- Fotnotar
- 1 2 Dakota og Lakota ved Ethnologue.
- 1 2 Ullrich, Jan (2008). New Lakota Dictionary (Incorporating the Dakota Dialects of Yankton-Yanktonai and Santee-Sisseton). Lakota Language Consortium. s. 4. ISBN 0-9761082-9-1.
- ↑ Parks, D. R.; DeMallie, R.J. (1992). «Sioux, Assiniboine, and Stoney Dialects: a Classification». Anthropological Linguistics 34 (1-4).
Denne språkartikkelen som har med USA å gjere, er ei spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å utvide han. |