Titian Peale
Titian Peale | |
![]() | |
Statsborgarskap | USA |
Fødd | 2. november 1799 Philadelphia |
Død |
13. mars 1885 (85 år) |
Yrke | oppdagar, kunstmålar, fotograf, zoolog, ornitolog, entomolog, vitenskapelig illustratør, naturvitar |
Sjanger | landskapsmåleri |
Far | Charles Willson Peale |
Mor | Elizabeth DePeyster Peale |
Titian Peale på Commons |
Titian Ramsay Peale (2. november 1799–13. mars 1885) var ein amerikansk kunstnar, naturforskar og oppdagar frå Philadelphia i Pennsylvania.[1] Han var ein vitskapleg illustratør som som er kjend for vene og naturtru bilde.[2][3]
Peale var med på fleire prominente vitskaplege ekspedisjonar. I 1819-20 var han og Thomas Say med Stephen Harriman Long på ein ekspedisjon til Rocky Mountains.[4] Han var òg medlem av USA Exploring Expedition (1838-1842).[5]
Frå rundt 1855 var Peale ein ivrig amatørfotograf. Mange av fotografia hans var av bygningar og landskap i og rundt Washington D.C. Han blei med i ein lokal klubb med andre amatørfotografer og deltok på feltturer, fotobytte og konkurranser. Ved slutten av borgarkrigen minka interessa hans for fotografi, og han tok berre bilde av og til.[6]
Liv
[endre | endre wikiteksten]Bakgrunn
[endre | endre wikiteksten]Peale blei fødd 17. november 1799 i Philosophical Hall i Philadelphia, som husa far hans sitt Philadelphia Museum.[3] Peale var den yngste sonen til polyhistoren Charles Willson Peale og kona hans Elizabeth de Peyster, og blei kalla opp etter den døde halvbroren sin, òg kalla Titian Ramsay Peale (1780-1798).[7] Familien flytta til Germantown i Pennsylvania, utanfor Philadelphia, der Peale byrja å samla og teikna sommarfuglar og andre insekt. Nokre av teikningane hans blei publisert av Thomas Say i American Entomology så tidleg som 1816, men dei fleste var ikkje blitt publiserte før nyleg.[8] Som dei eldre brørne sine Raphaelle, Rembrandt og Rubens Peale hjalp Titian far sin med å ta vare på gjenstandane i museet.
Vitskapleg karriere og ekspedisjonar
[endre | endre wikiteksten]
Peale var medlem av den fyrste private utforskinga av USA støtta av eit museum då han la ut på ein ekspedisjon til Florida og Georgia i 1817 med William Maclure, Thomas Say og George Ord. Ekspedisjonen var støtta av Academy of Natural Sciences of Philadelphia.[9][10]
I 1819-20 drog han og Say på ein offentlege leia ekspedisjon til Rocky Mountains med Stephen Harriman Long som leiar. Peale føretok ei stor samling av teikningar av naturobjekt og landskap.[11][12]
Vinteren 1824-25 reiste Peale til Sør-Carolina og Florida for å samla eksemplar av fuglar til Charles Lucien Bonaparte si komande halvforsetjing av Alexander Wilson si American Ornithology (1825-1833). I Florida budde han ei kort tid på garden til Bonaparte sitt syskenbarn, Achille Murat, og kom tilbake til Philadelphia i april 1825.[13]
I 1831-32 utforska Peale elvedalen rundt Magdalenaelva i nordlege Colombia. Constantine S. Rafinesque melde i 1832 at «Mr. Peale er nettopp komen tilbake frå reisa si til Sør-Amerika, og reiser i 1831 opp Magdalenaelva til Bogotá. Han har med seg ei fin zoologisk samling til Philadelphia Museum, som mellom anna omfattar 500 fuglar og 50 firfotingar, som ikkje var der. Det er venta at han vil publisera ei skildring av dei zoologiske reisene og oppdagingane sine. Han legg fram det særs merkverdige faktumet at Magdalenaelva ikkje har nokon skaldyr, og berre få fiskar.»[14]
Rundt 1832 var Peale ein av dei fyrste naturforskarane som stilte spørsmål ved John James Audubon si påstand om å ha oppdaga ein ny ørneart.[15]

I 1833 blei han vald inn som medlem av American Philosophical Society.[16] Frå 1833 til 1836 var Peale styrar for Philadelphia Museum, som var blitt grunnlagt av faren hans Charles Willson Peale.[17]

I 1838 gjekk Peale ombord på USS «Peacock» som hovudnaturforskar for United States Exploring Expedition (1838-1842) under leiing av Charles Wilkes.[18] Dei andre naturforskarane på ekspedisjonen var James Dwight Dana og Charles Pickering. Som hovudnaturforskar samla han og tok vare på ulike naturhistoriske eksemplar, mange av dei pakka han og sende tilbake til Philadelphia. Under ekspedisjonen kalla Wilkes opp Peale Passage i Puget Sound etter Titian Peale.[19][20]
Ekspedisjonen var prega av misnøye, og i 1848 blei Peale teken av lønnslista til det vitskaplege korpset.[1] I 1851 øydela ein brann i Library of Congress nesten alle dei 100 kopiane av ekspedisjonrapporten til Peale, Mammalia and Ornithology (1848), og utgjevinga av denne blei forseinka. John Cassin blei hyra inn for å produsera eit korrigert band, som kom ut i 1858.
Vitskaplege samlingar
[endre | endre wikiteksten]Peale var den andre ornitologen som samla inn ei ho av gullvengparula (Vermivora chrysoptera), og den fyrste som illustrerte dette eksemplaret. Thomas Jefferson hadde tidlegare samla eit i 1782.[21] Peale skaut eksemplaret sitt i 1824 nær Camden i New Jersey, og teikninga hans blei gravert av Alexander Lawson og publisert som Plate 1 av Bonaparte sitt fyrste band av American Ornithology; or, the Natural History of Birds Inhabiting the United States, Not Given by Wilson (Philadelphia: Carey, Lea & Carey, 1825).[22]
Peale utvikla ein effektiv metode for å lagra sommarfuglar i forsegla kassar med glasfront og -bakside, og delar av samlinga hans på over 100 artar finst framleis.[23]
Han var kurator for Peale's Museum og var ein leiande vitskapleg illustrator av flora og fauna i Central Plains i fleire tiår. Han utforma òg mynter for United States Mint.[24]
Seinare år og død
[endre | endre wikiteksten]Peale var tilsett ved United States Patent Office fram til 1873.[24] Han døydde den 13. mars 1885 i Philadelphia,[24] og blei gravlagd ved Laurel Hill Cemetery,[25] Section 8, Lot 74, i ei umerka grav.
I tillegg til Peale Passage er Pealefjorden i Antarktis kalla opp etter han.
Utgjevingar
[endre | endre wikiteksten]- 1831. Circular of the Philadelphia Museum: Containing Direction for the Preservation and Preparation of Objects of Natural History.
Galleri
[endre | endre wikiteksten]-
Bright House, Rehoboth Beach. Ukjent år.
-
«Western Engineer» måla av Titian Ramsay Peale i 1819.
-
Lepus palustris, 1836.
-
Green moths, 1876
Kjelder
[endre | endre wikiteksten]- ↑ 1,0 1,1 Porter, Charlotte M. (1985). «The Lifework of Titian Ramsay Peale». Proceedings of the American Philosophical Society 129 (3): 300–312. ISSN 0003-049X. JSTOR 987013.
- ↑ Peale, Titian Ramsay. «Titian Ramsay Peale Sketches». Henta 28. august 2020.
- ↑ 3,0 3,1 Murphy, Robert Cushman (1957). «The Sketches of Titian Ramsay Peale (1799–1885)». Proceedings of the American Philosophical Society 101 (6): 523–531. ISSN 0003-049X. JSTOR 985520.
- ↑ James, Edwin; Long, Stephen Harriman; Say, Thomas; Adams, John (1823). Account of an expedition from Pittsburgh to the Rocky Mountains, performed in the years 1819 and '20 : by order of the Hon. J.C. Calhoun, sec'y of war: under the command of Major Stephen H. Long. From the notes of Major Long, Mr. T. Say, and other gentlemen of the exploring party /. Philadelphia: H.C. Carey and I. Lea ...
- ↑ Expedition, United States Exploring; Dougal, William H.; Stuart, Fred D.; Wilkes, Charles; Congress, Library of; Congress, U. S.; States, United; States, United (1844). United States Exploring Expedition. During the year 1838, 1839, 1840, 1841, 1842. Philadelphia: Printed by C. Sherman.
- ↑ Haifley, Julie Link (1980). «Capital Images: The Photography of Titian Ramsay Peale, 1855-1885». Records of the Columbia Historical Society, Washington, D.C. 50: 229–244. ISSN 0897-9049. JSTOR 40067819.
- ↑ «Selected Papers of Charles Willson Peale and His Family | Yale University Press». Henta 28. august 2020.
- ↑ Calhoun, J. V., & D. M. Wright (2016). «Remarks on the recent publication of Titian R. Peale's "lost manuscript," including new information about Peale's Lepidoptera illustrations.». Journal of Research on the Lepidoptera 49: 21–51. doi:10.5962/p.266461.
- ↑ American Philosophical Society Library, Philadelphia, PA. «George Ord Collection (Mss.B.Or2)».
- ↑ Say, Thomas (1901). «Letters of Thomas Say to John F. Melsheimer, 1816–1825.». Entomological News, and Proceedings of the Entomological Section of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia 12: 233–236.
- ↑ Titian R. Peale, American Philosophical Society Library. «Titian Ramsay Peale Sketches (Mss.B.P31.15d)».
- ↑ Looking Close and Seeing Far: Samuel Seymour, Titian Ramsay Peale, and the Art of the Long Expedition, 1818Ð1823 (på engelsk). Penn State Press. ISBN 978-0-271-04782-9.
- ↑ Stroud, Patricia Tyson (2000). The Emperor of Nature: Charles-Lucien Bonaparte and His World. Philadelphia, Pennsylvania: University of Pennsylvania Press. ISBN 978-0812235463.
- ↑ Rafinesque, Constantine S., red. (1832). «Scientific explorers in America and Africa». Atlantic Journal and Friend of Knowledge. In Eight Numbers. Containing About 160 Original Articles and Tracts on Natural and Historical Sciences, the Description of About 150 New Plants, and 100 New Animals or Fossils. Many Vocabularies of Languages, Historical and Geological Facts, &c. 1: 26.
- ↑ Halley, Matthew R. (June 2020). «Audubon's Bird of Washington: unravelling the fraud that launched The birds of America». Bulletin of the British Ornithologists' Club 140 (2): 110–141. ISSN 0007-1595. doi:10.25226/bboc.v140i2.2020.a3.
- ↑ «APS Member History». Henta 8. april 2021.
- ↑ Sellers, Charles Coleman (1980). Mr. Peale's Museum: Charles Willson Peale and the First Popular Museum of Natural Science and Art (på engelsk). W. W. Norton & Company. ISBN 978-0-393-05700-3.
- ↑ Adler, A. (May 1, 2011). «From the Pacific to the Patent Office: The US Exploring Expedition and the origins of America's first national museum». Journal of the History of Collections (på engelsk) 23 (1): 49–74. ISSN 0954-6650. doi:10.1093/jhc/fhq002.
- ↑ «Florida Naturalists – Titian Ramsay Peale – Introduction». Henta June 26, 2019.
- ↑ Phillips, James W. (1971). Washington State Place Names. University of Washington Press. ISBN 0-295-95158-3.
- ↑ Halley, Matthew R. (2018). «Jefferson's Ornithology Reconsidered» (PDF). Proceedings of the American Philosophical Society 162: 231–258.
- ↑ Bonaparte, Charles Lucian; Wilson, Alexander; Audubon, John James; Rider, Alexander; Peale, Titian R.; Lawson, Alexander (1825). American ornithology; or, The natural history of birds inhabiting the United States, not given by Wilson. v.1 (1825). Philadelphia: Carey, Lea & Carey.
- ↑ Foutch, Ellery E. (2018). «Preserving the Perfect State: Titian Peale's Butterflies». Victorian Studies 60 (2): 171–184. ISSN 0042-5222. JSTOR 10.2979/victorianstudies.60.2.03. doi:10.2979/victorianstudies.60.2.03.
- ↑ 24,0 24,1 24,2 «Peale, Titian Ramsay (1799-1885)». Henta 22. desember 2021.
- ↑ Guide to Laurel Hill Cemetery, Near Philadelphia, 1847. C. Sherman, printer. 1847. s. 96.
- Denne artikkelen bygger på «Titian Peale» frå Wikipedia på engelsk, den 12. januar 2025.