Wikipedia:Utvald artikkel

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
(Omdirigert frå Wikipedia:DD)
Hopp til navigering Hopp til søk
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel[endre wikiteksten]

Utvald artikkel Bullet blue.png Kandidatar Bullet blue.png Kalender

Arkiv: 200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018


I dag er det søndag, 23. september 2018Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Irakisk geografi:

Satellittbilde av Irak

Irakisk geografi er variert og fell inn i fire hovudregionar: ørkenen (vest for Eufrat), Øvre Mesopotamia (mellom øvre Tigris og Eufrat), dei nordlege høglanda i Irakisk Kurdistan og Nedre Mesopotamia, elvesletta som strekkjer eg frå kring Tikrit til Persiabukta.

Fjella i nordaust er eit forlenging av fjellområda som går austover frå Balkan gjennom sørlege Tyrkia, nordlege Irak og vidare inn i Iran og Afghanistan, og endar i Himalaya. Ørkenen ligg i dei sørvestlege og sentrale provinsane langs grensene til Saudi-Arabia og Jordan og høyrer geografisk til Den arabiske halvøya.

Irak har ein viktig plass i geografihistoria: Ei leirtavle som generelt vert rekna som «det tidlegast kjende kartet» vart graven fram i 1930 under utgravinga av Ga-Sur i Nuzi Yorghan Tepe, nær byane Harran og Kirkuk, 300 km nord for Babylon. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Judas Priest:

Judas Priest opptrer i 2018

Judas Priest er eit engelsk heavy metal-band skipa i Birmingham i England i 1969. Bandet har seld over 45 millionar album så langt. MTV rangerte dei som det nest største metal-bandet gjennom tidene. Trass i nyskapande musikk på siste halvdel av 1970-åra, sleit bandet med likegyldig-produserte album, mange byte av trommeslagarar og mangel på større kommersiell suksess eller merksemd før 1980, då dei gjekk for ein enklare stil med albumet British Steel som gjorde dei til superstjerner.

Bandet har hatt fleire endringar i besetninga, mellom anna mange forskjellige trommeslagarar i 1970-åra, og ein periode utan songaren Rob Halford tidleg i 1990-åra. Den noverande besetninga består av Halford, gitaristane Glenn Tipton og Richie Faulkner, bassisten Ian Hill og trommeslagaren Scott Travis. Det bestseljande albumet til bandet er Screaming for Vengeance frå 1982, med den mest suksessrike besetninga deira, som bestod av Halford, Tipton, Hill, gitaristen K.K. Downing og trommeslagaren Dave Holland. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkel[endre wikiteksten]

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012201320142015201620172018
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Filmen «Funny Girl» er basert på livet til Broadwaystjernen Fanny Brice (1891-1951).

Funny Girl er en amerikansk biografisk filmmusikal fra 1968, regissert av William Wyler. Manuset ble skrevet av Isobel Lennart, og er basert på scenemusikalen Funny Girl. Filmen handler om Fanny Brice' teaterkarrière fra oppvekst til gjennombrudd og motgang. Barbra Streisand spilte hovedrollen både på scene og i filmen.

Filmen hadde verdenspremière 18. september 1968. Den fikk god kritikk, spesielt for Streisands rolletolkning, og ble en publikumssuksess. Streisand vant Oscar for beste kvinnelige hovedrolle. Filmen ble nominert i ytterligere sju kategorier, blant annet beste film og beste sang. Filmmusikalen fikk oppfølgeren Funny Lady i 1975. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Administrasjonsbygget på Honningsvåg lufthavn

Honningsvåg lufthavn, Valan (IATA: HVG) er en regional lufthavn i Nordkapp, Finnmark. Flyplassen ligger på Valan ved Skipsfjorden, 4,5 km nord for Honningsvåg. Den eies og drives av Avinor, og trafikkeres av Widerøe med Dash 8-100/Q200-fly. I 2016 hadde lufthavnen 25 410 passasjerer. Flyplassen har én asfaltert rullebane, som måler 920 x 30 meter.

Honningsvåg ble betjent av en sjøflyrute i slutten av 1930-årene, men den ble ikke gjenopptatt etter andre verdenskrig. Honningsvåg lufthavn ble planlagt som en del av kortbaneflyplassutbyggingen i Finnmark i 1960-årene, men åpnet ikke før 30. juni 1977 på grunn av det vanskelige terrenget og landingsforholdene rundt flyplassen. Widerøe betjente først flyplassen med Twin Otter; disse ble erstattet av Dash-8 i 1995. Rutene til og fra Valan har siden 1997 vært konsesjonsruter med støtte fra Samferdselsdepartementet. Veiprosjektet FATIMA], som åpnet i 1999, resulterte i et betydelig fall i flytrafikken.

Valan er regnet som en av Norges mest krevende flyplasser å operere på. Dette fordi innflygningen er spesielt vanskelig på grunn av fjellene som omslutter flyplassen. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

St. Steensen Blicher, forfatter til "Præsten i Vejlbye".

"Præsten i Vejlbye" er en dansk novelle fra 1829, der er skrevet af Steen Steensen Blicher. Den væsentligste del af plottet bliver fortalt gennem en dagbog. Komposition, fortælleteknik og intrige bindes her sammen til en sammenhængende beretning om en forbrydelse, hvor den egentlige opklaring af sagen sker gennem en anden persons optegnelser, fordi jeg-fortælleren ikke er i stand til selv opklare sagen.

Den betragtes som værende verdens første krimi. Blicher brugte selv betegnelsen "Criminalhistorie" i tekstbladet til novellen. Handlingen er baseret på virkelige begivenheder, med udgangspunkt i præsten Søren Jensen Qvist. De centrale dele af handlingen berettes af herredsfoged Erik Sørensen i dagbogsform, men den endelige opklaring af denne kriminalhistorie finder sted gennem "tvende Optegnelser af Præsten i Ålsø".

Den er en af de Blicher-noveller, som ofte betegnes som de "fire store". I 2006 kom "Præsten i Vejlbye" med på Kulturministeriets Kulturkanon blandt i alt tolv litterære værker. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Georg Philipp Telemann

Georg Philipp Telemann (1681-1767) var en tysk komponist. Telemann var en af sin tids mest ansete komponister, og han var ufattelig produktiv. Netop hans store og aldeles uoverskuelige produktion var en medvirkende årsag til, at hans anseelse senere stort set helt forsvandt, før han op gennem det 20. århundrede langsomt blev rehabiliteret. Omfanget af hans produktion skyldtes dels, at han var aktiv i 75 år, dels at han havde en meget uanstrengt måde at skrive musikken på.

Hans kirkemusik omfatter 1750 kantater, over 40 passioner, 6 oratorier, 16 messer, 23 salmer såvel som motetter og andre sakrale værker. Hans verdslige musik omfatter ca. 50 operaer, kantater, ca. 1000 instrumentalværker, hvoraf der er bevaret ca. 136 orkestersuiter, 110 koncerter, foruden talrige sonater, triosonater, kvartetter mv. samt orgelværker.

Moderne forskning inddeler Telemanns værker efter TWV-numre (Telemann-Werke-Verzeichnis). Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Enskedestugan från 1909 i Enskede trädgårdsstad, Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad (haveby). Byggnaden var ett mönsterhus och visades på Konstindustriutställningen 1909.

Stockholms trädgårdsstäders historia började 1904 när stadsfullmäktige beslöt att förvärva egendomen Enskede i Brännkyrka. Här skulle det anläggas Enskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad. Bakgrunden var den låga bostadsstandarden för arbetarfamiljer och den rådande bostadsbristen vid 1800-talets slut. Att anlägga trädgårdsstäder i Stockholms ytterområden var ett socialt program som skulle skapa billiga och sunda bostäder för arbetarklassen och "mindre bemedlade" utan att blanda in privata vinstintressen.

Stadens trädgårdsstäder hade sin blomstringstid på 1920- och 1930-talen, där stora delar av Stockholms ytterområden bebyggdes med småhus ofta uppförda "med egna händer" genom självbyggeri. Idag är många trädgårdsstäder som uppfördes i Stockholm mellan 1906 och 1940 klassade som byggnadsminnen eller skyddas av Riksantikvarieämbetet som riksintresse för kulturmiljövård. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Kalkering av en gravyr av John Keats

Ode till en grekisk urna (Ode on a Grecian Urn) är en dikt av den engelska poeten John Keats som skrevs i maj 1819. Dikten är ett av de stora oden som Keats skrev 1819 tillsammans med Ode till en näktergal, Ode till melankolin, Ode till psyket och Ode on Indolence.

De poetiska former som redan existerade var för Keats syfte inte tillräckliga, och han såg sig därför för samlingen tvungen att utveckla odet. Han inspirerades till dikten efter att ha läst två artiklar av den engelska konstnären och författaren Benjamin Haydon, men han hade även kunskap om andra verk om klassisk grekisk konst och hade tillgång till Parthenonskulpturerna. Dessa gjorde honom övertygad om att den klassiska grekiska konsten var idealet, och därför använde han sig av dess grunder när han författade dikten.

Dikten är indelad i fem strofer om tio rader vardera, och utgörs av en berättare som talar om en grekisk urnas utseende. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 40[endre wikiteksten]

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki