Wikipedia:Utvald artikkel

Snarvegar: WP:VA WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel

Utvald artikkel Kandidatar Kalender

---

Arkiv: 2004 – 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018

---

I dag er det torsdag, 13. desember 2018 – Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Linn Ullmann: Linn Ullmann (fødd 1966) er ein norsk forfattar og journalist. Ho er barn av Liv Ullmann og Ingmar Bergman. Ullmann er fødd og busett i Oslo, men har også budd delar av livet på Fårö i Sverige og i New York. Ullmann har gjeve ut seks romanar, mellom dei Før du sovner og De urolige. Bøkene hennar har vunne fleire prisar, og er omsette til ei rekkje språk. To av dei er også blitt dramatiserte. Ho var også aktiv i å starta kunstnarsenteret Bergmangårdarna på Fårö etter at faren døydde. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Bolken neste veke er om When You Wish upon a Star: «When You Wish Upon A Star» er ein song skriven av Leigh Harline og Ned Washington for Walt Disney-filmen Pinocchio i 1940. Den originale versjonen vart sungen av Cliff Edwards som den talande grashoppa Jiminy Cricket, og vert høyrt over opningsteksten og i den siste scenen i filmen. Songen har sidan vorte den representative songen for The Walt Disney Company. «When You Wish Upon A Star» vann Oscarprisen i 1940 for beste song. Amerikanske Library Of Congress tok Cliff Edwards sin versjon av songen opp i sitt National Recording Registry i 2009. I Japan, Sverige, Finland, Noreg og Danmark har songen vorte ein julesong, der stjerna nemnd i tittelen vert rekna som julestjerna. Dette kjem av tradisjonen med å vise Disney-filmar på julaftan. Den svenske versjonen vert kalla «Ser du stjärnan i det blå» og den danske tittelen er «Når du ser et stjerneskud». Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald bokmålsartikkel

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Moritz Hermann von Jacobi (1801–1874) var en tysk/russisk/jødisk ingeniør og fysiker. Jacobi hadde sitt arbeid og virke hovedsakelig i Russland. Han gjorde fremskritt innenfor utviklingen av elektriske motorer og telegrafi, og dessuten oppfant han galvanoplastikken (også kalt elektrotypi), en form for trykking. Jacobi var en av pionerene innenfor elektroteknikken og offentliggjorde en rekke vitenskapelige artikler om sine oppdagelser. Han regnes som den første som laget en elektrisk motor som hadde praktisk nytte. Les mer … vis — nowiki — dawiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: AFI's 100 Years…100 Passions er en liste fra 2002 over de 100 viktigste kjærlighetsfilmene fra USA ifølge The American Film Institute – AFI. Listen ble stemt fram i en undersøkelse blant 1800 filmkritikere, filmhistorikere og fagfolk fra filmbransjen. På de fire øverste plassene kom Casablanca, Tatt av vinden, West Side Story og Prinsesse på vift. Les mer … vis — nowiki — dawiki — svwiki

Utvald dansk artikkel

Utvald dansk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Michael J. Fox (født 1961) er en canadisk skuespiller, forfatter, komiker, producer og aktivist. Hans film- og tv-karriere begyndte sidst i 1970'erne, og han er især kendt for rollerne som Alex P. Keaton fra Blomsterbørns børn (1982-1989), Marty McFly fra Tilbage til fremtiden-trilogien (1985–1990) samt Mike Flaherty fra Spin City (1996–2000). Fox blev diagnostiseret med Parkinsons sygdom i 1991, men afslørede det først i 1998. Han støtter nu forskningen for at finde en kur mod sygdommen gennem The Michael J. Fox Foundation. Hans arbejde fik det svenske Karolinska Institut til i 2010 at udnævne ham til dr. honoris causa. Siden 2000 har Fox hovedsagligt arbejdet med at lægge stemme til tegnefilmsfigurer i film som Stuart Little og Atlantis. Han har også skrevet tre bøger: Lucky Man: A Memoir (2002), Always Looking Up (2009) og A Funny Thing Happened on the Way to the Future (2010). Han blev ridder af Order of Canada i 2011 for sit opsøgende arbejde for at skaffe penge. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Nikolai Frederik Severin Grundtvig (1783-1872) var en dansk forfatter, (særligt salmedigter), filosof, historiker, præst, skolemand og politiker. Han anses bredt som en institution i dansk ånds- og samfundsliv. Han lægger navn til grundtvigianismen, en af 1800-tallets store kirkelige vækkelsesbevægelser, der lagde vægt på, at det jordiske liv er vigtigt i sig selv. Han var også en af initiativtagerne til folkehøjskolen. Grundtvig er den hyppigst repræsenterede digter i Den Danske Salmebog og har skrevet en række kendte salmer som "Et barn er født i Betlehem", "Vær velkommen, Herrens år" og "Nu falmer skoven trindt om land". Han var en kritisk kristen og havde kun kortvarige ansættelser som præst, før han i 1839 blev ansat i Vartov i København, hvor han omsider blev anerkendt. Han levede et begivenhedsrigt liv med blandt andet tre ægteskaber og tre psykiske nedbrud.Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald svensk artikkel

Utvald svensk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Sukhavatibuddhism är en inriktning eller tradition inom mahayanabuddhismen och den har sina rötter i Indien. Traditionen har sedan dess spridning till Kina utvecklats till en av de vanligaste mahayanabuddhistiska religionsinriktningarna. Traditionen finns representerad även inom tibetansk och nepalesisk buddhism. Traditionen kan översiktligt beskrivas som en samling trosuppfattningar och utövandeformer som syftar till att utövaren ska återfödas i buddhan Amitabhas rena buddhafält Sukhavati. Om utövaren återföds där, kommer denne att uppnå ett stadium utan tillbakagång på vägen mot upplysning. Detta sker eftersom Sukhavati är en plats som garanterar upplysning för alla som återföds där. Det är dock inte en plats där utövare blir kvar. När de väl upplysts i Sukhavati, återvänder de som avancerade bodhisattvor eller buddhor till andra världar – inklusive denna värld – för att hjälpa medvetna varelser att befrias från lidandet (samsara). Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Medeltidens mat inkluderar mat, matvanor och tillagningsmetoder i perioden från 400-talet till 1500-talet. Under perioden etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa lade grunden för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade import av flera typer av mat. Medeltiden var en period då missväxt och svält var vanligt och klasskillnader upprätthölls ofta brutalt. Under senmedeltiden utfärdades ofta överflödsförordningar, bestämmelser som reglerade i vilken mån varje samhällsklass fick markera sin status, med exempelvis kläder och mat. Sociala och medicinska normer kunde också diktera att den arbetande befolkningens mat skulle vara mindre förfinad än elitens kost. Logiken bakom detta var att grovt arbete krävde grov mat och att detta var en gudagiven ordning. Bröd var det vanligaste livsmedlet i alla samhällklasser. Spannmålen dominerade i form av gröt, välling och pasta. Soppor, grytor och stuvningar var vanliga rätter och ingredienser som användes över hela Europa var mandlar, oftast i form av mandelmjölk, samt vin och vinäger. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Veke 52

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki