Wikipedia:Utvald artikkel

Snarvegar: WP:VA WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel

Utvald artikkel Kandidatar Kalender

---

Arkiv: 2004 – 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020

---

I dag er det laurdag, 29. februar 2020 – Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Inga frå Varteig: Inga frå Varteig (1185–1234) var ei norsk kvinne som er vorten kjend som mor til Håkon Håkonsson, som ho fekk med kong Håkon Sverresson. Inga var ikkje gift med kongen, men bar jernbyrd for å prova at sonen var av kongeleg ætt. Dette fann ifølgje overleveringa stad i 1218, og er det einaste ein veit rimeleg sikkert om henne. Inga Ingedotter var truleg frå Varteig i nærleiken av Sarpsborg. Truleg høyrde ho til ei god bondeslekt i Østfold. Det vart sagt av ho var svært vakker. Under eit opphald hjå frenden sin, Audun, ein av dei gjævaste mennene i Borg (Sarpsborg), vart ho kjend med Håkon Sverresson. Kjennskapen vart intim, og ho vart seinare gravid med barnet som skulle verte den store kongen av Noreg, Håkon Håkonsson. Inga spelte dermed ei viktig rolle i norsk historie. Ho fekk ei sentral rolle i skodespelet Kongs-Emnerne av Henrik Ibsen. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Bolken neste veke er om James Joyce: James Joyce (1882–1941) var ein irsk forfattar, mest kjend for romanen Ulysses frå 1922. Joyce vert rekna mellom dei største irske forfattarane, og for å ha hatt stor kulturell påverknad på 1900-talet. Attåt Ulysses er den vanskelege romanen Finnegan's Wake (1939), novellesamlinga Dubliners (1914) og den halv-sjølvbiografiske romanen A Portrait of the Artist as a Young Man (1916) mellom dei mest røynde verka hans Joyce. James Joyce levde mesteparten av livet sitt utanfor Irland, men alle verka hans er djupt knytte til heimbyen Dublin, og alle finn dei stad der. Mellom anna vert det ugreie tilhøvet hans til den irske katolske kyrkja spegla hjå romanfiguren Stephen Dedalus, som på mange vis er ein delvis sjølvbiografisk figur. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald bokmålsartikkel

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Gullruten er en årlig prisutdeling og utmerkelse for den norske TV-bransjen. Ved første utdeling, i 1998, ble det delt ut 12 TV-relaterte priser. Alle 12 eksisterer fortsatt med mer eller mindre samme navn. I 2019 blir det delt ut priser i totalt 36 klasser; 18 under hovedutdelingen og 18 under fagprisutdelingen. Mestvinnende programmer gjennom tidene er Dokument2, Nytt på nytt, P3 Gull, Skam og Heimebane. Les mer her vis — nowiki — dawiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Lise Skjåk Bræk (født 1941) er en norsk kunsthåndverker og designer. Hun har i hovedsak arbeidet med klær som kunsthåndverk. Hun kaller seg «klesantropolog», og er opptatt av klær som språk og kommunikasjon, noe hun har vist både i utstillinger og bokutgivelser. Hun har designet wearable art, eksklusive motekolleksjoner, kostymer, seremonielle plagg for universiteter, kirketekstiler og drakter og uniformer for bedrifter som Posten, Tollvesenet og Vinmonopolet. Da hun ble engasjert som designer og kunstnerisk konsulent i forbindelse med Vinter-OL 1992, Sommer-OL 1992 og Vinter-OL 1994 la hun vekt på å designe plagg, og velge profilprodukter, basert på norske tradisjoner. Siden slutten av 1990-årene har hun i hovedsak designet festdrakter, der hver drakt er en original. Hun har vært formann i Trondhjems kvinnesaksforening, og sto bak den såkalte «kumuleringsaksjonen» i Trondheim i 1971. Les mer her vis — nowiki — dawiki — svwiki

Utvald dansk artikkel

Utvald dansk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Et komplekst tal er i matematikken en størrelse $z$, som kan skrives på formen $z=a+b\cdot \mathrm {i} ,\quad a\in \mathbb {R} ,\;b\in \mathbb {R}$ hvor $a$ og $b$ som angivet er vilkårlige reelle tal og hvor $\mathrm {i}$ er en særligt konstrueret størrelse med egenskaben $\mathrm {i} ^{2}=-1$ En løs beskrivelse af forskellen på reelle og komplekse tal er at de reelle tal kan opfattes som punkter på en tallinje. Addition svarer til en parallelforskydning langs linjen, og multiplikation svarer til en strækning af linjen. De komplekse tal kan opfattes som punkter i et talplan. Addition svarer til en parallelforskydning af planets punkter, mens multiplikation svarer til en strækning i kombination med en rotation af planets punkter. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Kristina af Sverige (1626–1689) var regerende dronning af Sverige 1632–1654. Hun var datter af og tronarving efter Gustaf 2. Adolf. Hun var under formynderstyre med Oxenstierna i spidsen fra 1632 og regerende dronning 1644–1654. Kristina var en dygtig politiker, der fremskyndede den Westfalske Fred, der afsluttede Trediveårskrigen. Da hun forblev ugift, sikrede hun tronen for sin fætter, Karl 10. Gustaf. Hun var interesseret i filosofi, kunst og videnskab. Hun abdicerede i 1654, hvorefter hun forlod landet, gik over til katolicismen – der var fra 1617 dødsstraf i Sverige for at konvertere – og bosatte sig i Rom, hvor hun blev begravet i Peterskirken. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald svensk artikkel

Utvald svensk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Stockholms krogar, värdshus och restauranger kan följas tillbaka till medeltiden. Namngivna vinkällare från den tiden var exempelvis Spanska Druvan vid Stortorget där kung Johan III lär ha varit gäst vid 1500-talets mitt. Enligt en kunglig förordning från 1605 skulle det finnas sex privilegierade och namngivna värdshus i Staden mellan broarna (Gamla Stan). De blev därmed Stockholms första officiella storkällare som fick ta hand om hovets utländska gäster och främmande sändebud. Under slutet av 1600-talet fanns 51 vinkällare, 81 krogar och 21 gårkök i staden. I mitten av 1700-talet fanns närmare 700 officiella krognummer i Stockholm. Med dåtidens invånarantal motsvarade det ett utskänkningsställe per omkring 83 invånare. Det rörde sig ofta om enkla etablissemang som drevs av medellösa kvinnor vilka fick serveringstillstånd som ett slags fattighjälp. De något ”finare” utskänkningsställena drevs av utbildade vinskänkar och traktörer. I ett regelverk från 1788 begränsades antalet traktörer i Stockholm till 50. Bellman omnämnde 113 krogar i sina dikter. Bland dem märks Källaren Stralsund som kan dateras tillbaka till år 1502 och därmed räknas som Stockholms äldsta kända privata krog. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart. Den liknar andra arter inom trädkrypare-familjen med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för att kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av de tempererade delarna av Eurasien. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och ekorrar. Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Veke 11

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki

Veke 12

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki