Wikipedia:Utvald artikkel

Snarvegar: WP:VA WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan verta utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan du leggja inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du òg finn peikarar du kan leggja inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har òg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artiklane vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er vald ut der.

Utvald artikkel

Utvald artikkel Kandidatar Kalender

---

Arkiv: Utvalde artiklar: 2004 – 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022 – 2023 – 2024 – 2025 – 2026

Diskusjonar: 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022 – 2023 – 2024 – 2025 – 2026

---

I dag er det tysdag, 17. februar 2026 – Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Fossar på Island: Fossar på Island omfattar mellom anna Dettifoss, kanskje den mektigaste fossen i Europa med ei middelvassføring på 200 m³/s, Morsárfoss, som med ei høgd på 227 meter er den høgaste på Island og ein av dei høgaste i Europa, og Svartifoss, ein av mange fossar i Skaftafell nasjonalpark som er omringa av basaltsøyler. Island er eit land med mange fossar. Det litle landet har eit klima med mykje regn eller snø i tillegg til mange isbrear som smeltar om sommaren og gjev vatn til dei mange elvane. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Bolken neste veke er om Tocotukan: Tocotukan (Ramphastos toco) er ein fugleart i tukanfamilien Ramphastidae. Han er den største arten i familien og har eit særmerkt utsjånadstrekk med svart kropp, kvit strupe, bryst og overhaledekkjefjører, og raude underhaledekkjefjører. Det mest iaugefallande kjenneteiknet er det enorme nebbet, som er guloransje med svart basis og ein stor svart flekk på spissen. Arten er endemisk til Sør-Amerika, der han har ei vid utbreiing frå guyanastatane sørover til nordlege Argentina og marginalt inn i Uruguay. Utbreiingsområdet har dei siste åra vorte utvida sørover. I motsetnad til mange andre tukanartar, som lever i samanhengande skog, held tocotukanen til i ulike halvopne leveområde opp til 1 750 meters høgd. Han er særleg vanleg i den brasilianske cerradoen, i galleriskogar og i våtmarksområda i Pantanal. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald bokmålsartikkel

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022

hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Helleristningene på Hell er et felt med helleristninger fra steinalderen på sørvestsiden av Steinmohaugen på Hell i Stjørdal, Trøndelag. Ristningene ble oppdaget i 1895. Figurene forestiller reinsdyr, og tilhører veideristningene. Det spesielle med dette feltet er at figurene er skåret inn i den bløte bergarten – ikke hugget inn som vanlig. Bergkunstforskeren Heidrun Stebergløkken daterer feltet til 3800 f.Kr., mens andre mener at feltet kan være eldre. ► Les mer her. vis — nowiki — dawiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Gjerdalen (lulesamisk: Jierddavuobme) er en dal i Sørfold og Hamarøy. Den strekker seg i nordøstlig retning fra Kobbvatnet opp mot Kirkefjellet . Nederst er dalen vid og frodig med både furu- og bjørkeskog, mens den øverst er smalere og vegetasjonsløs. Dalen er omkranset av store fjell og høye tinder med blankskurte fjellvegger. Det går en anleggsvei langsetter dalen, som ble anlagt i forbindelse med byggingen av Kobbelv kraftverk i 1980-årene. Gjerdalselva er kraftig regulert både på grunn av denne og senere mindre utbygginger. E6 krysser nedre del av dalen. Gjerdalen har vært brukt av reindriftsamer i alle fall siden middelalderen, men det finnes arkeologiske spor etter aktivitet også i vikingtiden. Også i dag er reinbeite viktig her. Ellers er dalen brukt for friluftsaktiviteter. I tillegg til anleggsveien som gir enkel tilgang i sommerhalvåret, er det også tilrettelegging i form av hytter og stier. Bortsett fra Kobbvassgrenda nederst i dalen, er det ikke fast bosetning i Gjerdalen. ► Les mer her. vis — nowiki — dawiki — svwiki

Utvald dansk artikkel

Utvald dansk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Suspekt er en dansk rapgruppe, som består af de tre medlemmer Bai-D (Andreas Bai Duelund), Orgi-E (Emil Simonsen) og Rune Rask, som alle er opvokset i Albertslund. Gruppen er et af de bedst kendte navne i dansk hiphop og har modtaget positive anmeldelser, specielt for deres album Prima Nocte (2007), Elektra (2011), V (2014), 100% Jesus (2017) og Sindssyge ting (2020). Blandt deres mest kendte numre er "Sut den op fra slap", "Klaus Pagh", "Kinky fætter" og "Proletar". Stilmæssigt laver Suspekt rap med en hård, kontant stil i både musik og tekster. Deres stil er blevet betegnet som horrorcore. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Den globale opvarmning er betegnelsen for den ændring i Jordens klima, der er sket i de sidste omkring 100 år på grund af stigningen i den gennemsnitlige temperatur samt de heraf følgende konsekvenser. Der er mange videnskabelige observationer, der viser, at klimaet (eller ‘’klimasystemet’’) bliver varmere. Mange af de observerede ændringer siden 1950'erne har ikke fortilfælde i tidligere temperaturmålinger, som går tilbage til midten af 1800-tallet eller i klimaproxy-data (afledt af blandt andet årringe, sedimenter og iskerneboringer), som går tusindvis af år tilbage. Der er stor enighed blandt forskere om, at det er "ekstremt sandsynligt", at menneskeskabt påvirkning er den dominerende årsag til den observerede opvarmning siden midten af 1900-tallet. Mulige tiltag imod global opvarmning er reduktion i udledning af drivhusgasser og geoengineering. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald svensk artikkel

Utvald svensk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022

Utvald svensk artikkel er vald ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Astronomin omfattar kosmologin, som försöker utveckla en helhetsbeskrivning av kosmos, det vill säga universum. Astronomin är ett av de absolut äldsta vetenskapsfälten och kan spåras ända tillbaka till de tidigaste kända civilisationerna. Det var dock först när teleskopet uppfanns i början av 1600-talet som ämnet utvecklades till en modern vetenskap. Sedan 1900-talet har astronomin i praktiken delats upp i två huvudsakliga fält, observationell astronomi och teoretisk astronomi. De båda fälten kompletterar varandra väl då teoretisk astronomi försöker förklara observationer medan observationer i sin tur används för att bekräfta teoretiska modeller. Astronomi är ett av få vetenskapliga fält där amatörer fortfarande spelar en aktiv roll, framför allt inom upptäckt och observation av tillfälliga fenomen som kometer och supernovor. Samtidigt förekommer inom astronomi utrustning som är bland de mest kostsamma och avancerade inom vetenskap. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Cheopspyramidens schakt är totalt fyra gångar som leder från konungens kammare och drottningens kammare i Cheopspyramiden i riktning snett uppåt utåt efter en inledande horisontell del. Två schakt utgår från vardera kammare i nordlig och sydlig riktning. Gångarna har ett ungefärligt kvadratiskt tvärsnitt av 20 × 20 cm, och de båda från Konungens kammare är öppna både mot pyramidens utsida och in mot kammaren. Schakten från Drottningens kammare är blockerade i sina ändpunkter och var ursprungligen även blockerade där de ansluter mot kammaren. Taket och väggarna i schakten är med några få undantag byggda genom att urtag gjorts i ett solitt kalkstenblock (upp-och-nedvänd U-form) som står på en slät kalkstensyta som skapar golvet i schakten. De byggnadsblock som ansluter mot Konungens kammare är av granit. Dessa schakt är unika för Cheopspyramiden och liknande schakt har aldrig hittats i någon annan pyramid. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Veke 10

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki

Veke 11

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki