Wikipedia:Utvald svensk artikkel/Veke 52, 2016

Svensk ortografi är läran om svenskans skriftspråk. Ortografi handlar bland annat om rättstavning och om förhållandet mellan skrift och uttal. För svensk ortografi är framför allt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) normerande. Balansen mellan att beskriva språket och att vara normerande har växlat mellan åren.

Inom ortografin kan man urskilja tre olika principer: Fonologiskt orienterad (ljudinriktad) stavning, morfologiskt inriktad stavning och traditionell stavning. Under det svenska skriftspråkets historia har dessa principer tillämpats i växlande omfattning. Svenskans stavning var länge oreglerad, men från och med senare delen av 1700-talet försökte man alltmer reglera hur språket skulle stavas. År 1801 utgav Carl Gustaf af Leopold Afhandling om Svenska stafsättet på uppdrag av Svenska Akademien. Avhandlingen skulle på grundval av den tidens skriftspråk försöka få till stånd en mer enhetlig stavning, men med sin grund i traditionen. Men Leopold ville också skapa en för svenskan mer ljudenlig stavning av franska lånord, till exempel konnässör istället för connaisseur. Även när det gällde morfologisk stavning gjorde Leopold insatser, som att föreskriva att släkt skulle skrivas slägt genom sin samhörighet med ordet slag. Läs mer …