Wikipedia:Utvald svensk artikkel/Veke 19, 2018
Stockholms torn- och byggnadsur har en historia som går tillbaka till medeltiden, då kyrkurens slagverk signalerade hel-, halv-, och kvartstimme genom slag på en klocka. Tornur saknade då fortfarande urtavla och visare som angav en exakt tid. Storkyrkan i Stockholm erhöll sitt första tornur 1471, men då rörde det sig om ett slagur för timslag. Slottet Tre kronor hade slagverk för fjärdedelstimmar, som förstördes vid slottsbranden 1697.
På 1700-talet blev Christopher Polhem känd för sina tornur samt golv- och väggur. Ett av hans urverk stod i Maria Magdalena kyrkas tornur och återfinns idag i Tekniska Museet i Stockholm. En mytomspunnen urmakare var Johan Tinglöf, som år 1783 färdigställde tornuret för Ekshärads kyrka. Vid 1800-talets slut fanns enbart två större tillverkare av mekaniska verk till torn- och byggnadsur i Stockholm: Linderoth och Tornberg. På 1910-talet kom de första elektriska urverken för tornur. Produktionen av mekaniska tornur minskade kraftigt och tornursverkstaden på Linderoths urfabrik lades ner 1942. Läs mer …