Sámi soga lávlla
Utsjånad
«Sámi soga lávlla» er eit dikt av Isak Saba, skrive og publisert i Sagai Muittalægje i 1906. Ved den nordiske samekonferansen i Åre i 1986 vart det gjort til samisk nasjonalsong. Diktet vart tonesett av Arne Sørli, og melodien (jf. partitur til høgre) vart godkjend på den 15. samekonferansen i Helsingfors i 1992. Teksten er omsett til alle dei samiske språka. Versjonen nedanfor er skrive på orginalspråket, nordsamisk, men med gjeldande rettskriving. Det finst også omsetjingar til skoltesamisk og enaresamisk.
Nordsamisk versjon (ny rettskriving)
[endre | endre wikiteksten]- Guhkkin davvin Dávggáid vuolde
- sabmá suolggai Sámieanan.
- Duottar leabbá duoddar duohkin,
- jávri seabbá jávrri lahka.
- čohkat čilggin, čorut čearuin
- allanaddet almmi vuostái.
- Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,
- cáhket ceakko stállenjárggat
- máraideaddji mearaide.
- Dálvit dáppe buolašbiekkat,
- muohtaborggat meariheamit.
- Sámisohka sieluin mielain
- eahccá datte eatnamiiddis:
- Mátkálažžii mánuheabit,
- giđđudeaddji guovssahasat, -
- ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,
- juhca jávrriin, jalgadasain,
- geresskálla máđiid miel.
- Ja go geassebeaivváš gollut
- mehciid, mearaid, mearragáttiid,
- golli siste guollebivdit
- suilot mearain, suilot jávrriin.
- Gollin čuvget čáhcelottit,
- silban šovvot sámieanut,
- šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,
- luitet olbmát lávllodemiin
- geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.
- Sámieatnan sohkagoddi –
- dat lea gierdan doddjokeahttá
- goddi čuđiid, garrogávppiid,
- viehkes vearrevearroválddiid.
- Dearvva dutnje, sitkes sohka!
- Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!
- Eai leat doarut dorrojuvvon,
- eai leat vieljain varat vardán
- sámi siivo soga sis.
- Máttarádját mis leat dovle
- vuoitán vearredahkkiid badjel.
- Vuostálastot, vieljat, miige
- sitkatvuođain soardiideamet!
- Beaivvi bártniid nana nálli!
- Eai du vuoitte vašálaččat,
- jos fal gáhttet gollegielat,
- muittát máttarmáttuid sáni:
- Sámieatnan sámiide!
Svensk versjon
[endre | endre wikiteksten]- Nordvart genom Karlavagnen
- ser du Samelandet skymta:
- Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,
- sjöar sträcka sig vid sjöar,
- bergens branter, fjällens toppar
- höja sig mot själva himlen,
- bäckar brusa,
- skogar susa,
- tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.
- Frosten härjar här om vintern,
- yrsnön vräks av vilda vindar,
- ändock älskar sameätten
- denna jord av allt sitt hjärta:
- Månens ljus en färdman fägnar,
- flygga norrskensflammor fladdra,
- klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren,
- ut på insjön, över slätten,
- slamrar släden vägen fram.
- Och när sommarns sol förgyller skogen,
- havet, havets stränder,
- guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor,
- gullhamn får var vattenfågel,
- strömmarna som silver glittra,
- åror blänka,
- stakar blixtra,
- under sång ses männen styra utför eda,
- fors och fall.
- Lapplands släkte,
- sameätten,
- obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder,
- slemma köpmän,
- sluga skattekrävarskaror.
- Hell, var hälsat, sega släkte!
- Hell dig fridens rot och fäste!
- Krigisk fejd har aldrig flammat,
- aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.
- Våra fäder övervunno
- vrånga våldsmän fordomtima,
- bröder låt oss likaledes strida
- segt emot förtrycket!
- Solens söner starka släkte!
- Dig kan ingen ovän kuva,
- blott ditt väna språk du vårdar,
- minnes forntidsfädrens maning:
- Sameland åt samerna!
Jacob Børretzen si omsetjing til bokmål
[endre | endre wikiteksten]- Langt mot nord under Karlsvognen
- sakte stiger Samelandet:
- Vidde seg bak vidde strekker,
- sjø ved sjø hvor øyet rekker.
- Lier, åser, snaue rabber
- hever seg mot himmelbrynet.
- Elver bruser, skoger suser,
- stålgrå, steile fjell-nes skyter
- mot det ville hav seg ut.
- Vintertid med storm og kulde,
- snefokk uten mål og måte.
- Sameslekten dog av hjertet
- henger med sitt hjem og yrke.
- For en vandrer månen skinner,
- nordlys flimrer, stjerner tindrer.
- Reingrynt høres mellom krattet,
- sus og brus fra sjø og slette,
- pulkestøy langs vintervei.
- Og når sommersolen gyller
- fjell og skoger, hav og strender,
- fiskere i gullglans gynger,
- gynger stilt på hav og innsjø.
- Gyllent glinser svømmefugler
- og som sølv de store elver.
- Staker glimter, årer glitrer,
- Folket under sang det farer
- gjennom stiller, stryk og foss.
- Samelandets ætt og stamme
- utholdt har og tålt så mange
- herjingstokter, bannskaps-handler,
- frekke falske skattefuter.
- Hill deg, seige samestamme!
- Hill deg, fredens rot og flamme!
- Aldri er der kamper kjempet,
- aldri broder-blod har runnet
- i den stille sameslekt.
- Våre fedre før har seiret
- over dem som urett øvet.
- La oss også motstå, brødre,
- dem som vil oss underkue!
- Solens sønners seige avkom!
- Aldri skal du overvinnes
- om ditt gyldne språk du vokter,
- husker dine fedres tale:
- Sameland for samene!
Andre samiske versjonar
[endre | endre wikiteksten]- Säämi suuvâ laavlâ, versjon på enaresamisk
- Sääʹmsooǥǥ laull, versjon på skoltesamisk
Bakgrunnsstoff
[endre | endre wikiteksten]- «Sámi soga lávlla»[daud lenkje], lenkje til side som inneheld ei mp3-fil med songen.
- Saemie eatnemen vuelie – Samenes nasjonalsang i sørsamisk og norsk versjon; gaavnoes.no