Funksjonallikning
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Ei funksjonallikning er ei likning som uttrykkjer eit tilhøve mellom verdien til ein funksjon (eller funksjonar) i eit punkt med verdi i andre punkt. Nemninga funksjonallikning blir vanlegvis berre brukt for likningar som ikkje utan vidare kan reduserast til algebraiske likningar, ofte fordi to eller fleire funksjonar blir sett inn som argument i ein annan funksjon.
[endre] Døme
- Funksjonslikninga
- er tilfredsstilt av Riemann-zeta-funksjonen ζ. Stor Γ syner til gammafunksjonen.
- Desse funksjonallikningane er tilfredsstilte av gammafunksjonen. Gammafunksjonen er ei unik løysing til systemet med desse tre likningane:
-
(Euler sin refleksjonsformel)
- Funksjonallikningane
- der a, b, c, d er heiltal tilfredsstiller ad − bc = 1, i.e.
, definerer f som ei modulform med orden k.
- Forskjellige døme som ikkje nødvendigvis omfattar «kjende» likningar:
-
tilfredsstilt av alle eksponesialfunksjonar
-
, tilfredsstilt av alle logaritmiske funksjonar
-
(kvadratisk likning eller parallellogramlova)
-
(Jensen)
-
(d'Alembert)
[endre] Kjelder
- Denne artikkelen bygger på «Functional equation» frå Wikipedia på engelsk, den 13. september 2011.
[endre] Bakgrunnsstoff
Functional Equations: Exact Solutions hos EqWorld: The World of Mathematical Equations.
Functional Equations: Index hos EqWorld: The World of Mathematical Equations.
IMO Compendium tekst om funksjonalligninger i problemløsing.



(
, definerer f som ei
tilfredsstilt av alle
, tilfredsstilt av alle
(
(kvadratisk likning eller
(Jensen)
(d'Alembert)
(
(