Datolitt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Datolitt

Datolitt på sinkblende frå San Luis Potosí i Mexico (storleik: 6.2 x 5.3 x 2.8 cm)
Generelt
KategoriNesosilikat
Kjemisk formelCaBSiO4(OH)
Strunz-klassifisering09.AJ.20
KrystallsymmetriMonoklin prismatisk
H-M-symbol: (2/m)
Romgruppe: P 21/c
Einingscellea = 9.62 Å, b = 7.6 Å, c = 4.84 Å; β = 90.15°; Z = 4
Identifikasjon
FargeFargelaus eller kvit; kan vere gråaktig, gul, grøn, raud, rosa
KrystallformKrystall prismatisk, kort til tavleforma; botryoidal eller kuleforma med skiveforma struktur; korna til kompakt; kryptokrystallinsk
KrystallsystemMonoklin
KløyvIngen
BrotMuslig til ujamn
FastleikSprø
Mohs hardleiksskala5 til 5.5
Glansglasaktig, sjeldan underharpiksaktig på brotflater
TransparensGjennomsiktig til gjennomskineleg, sjeldan ugjennomsiktig
Spesifikk vekt2.96 – 3.00
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparToaksa (-)
Brytingsindeksnα = 1.626 nβ = 1.653 - 1.654 nγ = 1.670
Dobbeltbrytingδ = 0.044
2V-vinkelMålt: 74°
Dispersjon (spreiing)r > v; svak
Ultrafiolett fluorescensFluorescerer blått under kortbølgja UV
Kjelder[1][2][3]

Datolitt er eit fargelaust til svakt farga mineral som mellom anna opptrer i holrom i basalt saman med zeolittar og på hydrotermalgangar (til dømes Kongsberg). Først skildra av J. Esmark i 1806, frå ein skarnførekomst ved Arendal. Kjemisk er datolitt eit hydroksylhaldig kalsiumborosilikat, CaBSiO4(OH), som krystalliserer monoklint. Einskilde varietetar har ein korna karakter, som har gjeve opphav til namnet.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]