Gagarinitt
Gagarinitt-(Ce) | |
Generelt | |
---|---|
Kategori | Halidmineral |
Kjemisk formel | Na(REExCa1-x)(REEyCa1-y)F6 |
Strunz-klassifisering | 03.AB.35 |
Krystallsymmetri | Trigonal - romboedrisk H-M-symbol: (3) Romgruppe: P3 |
Einingscelle | a = 6.099 Å, c = 11.064 Å, Z = 3 |
Identifikasjon | |
Farge | fargelaus, bleik rosa, oransje |
Krystallform | korna |
Krystallsystem | Trigonal |
Kløyv | Ingen |
Brot | Muslig |
Fastleik | Sprø |
Mohs hardleiksskala | 3.5 |
Glans | glasaktig |
Transparens | Gjennomsiktig |
Spesifikk vekt | 4.44 - 4.55 |
Optiske eigenskapar | |
Optiske eigenskapar | Einaksa (+) |
Brytingsindeks | nω = 1.483 nε = 1.503 |
Dobbeltbryting | δ = 0.020 |
Kjelder | [1][2] |
Gagarinitt er eit særs sjeldan mineral, først skildra 1961 frå Kasakhstan. Seinare er det funne i små, vene krystall av lyseraud farge i ekeritt ved Gjerdingselva i Nordmarka ved Oslo. Den kjemiske samansetjinga er NaCaYF6.
Gagarinitt-(Ce) og gagarinitt-(Y) er cesium- og yttriumrike analogar.
Dei er alle kalla opp etter den russiske kosmonautenJurij Gagarin (1934–1968).[1]
Kjelder[endre | endre wikiteksten]
- Gagarinitt. (14. februar 2009). I Store norske leksikon. Henta 14. februar 2014 frå http://snl.no/gagarinitt.