Stolzitt

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Stolzitt

Stolzitt i Broken Hill i Australia (storleik: 3.6 x 3.0 x 2.6 cm)
Generelt
KategoriWolframmineral
Kjemisk formelPbWO4
Strunz-klassifisering07.GA.05
KrystallsymmetriTetragonal 4/m - dipyramidal
Einingscellea = 5.461 Å, c = 12.049 Å; Z = 4
Identifikasjon
Fargeraudbrun, brun, gulaktig grå, røykgrå, strågul, sitrongul; kan vere grøn, oransje, raud
Krystallformkrystallar dipyramidal til tavleforma
KrystallsystemTetragonal
Kløyvuperfekt på {001}, utydeleg på {011}
BrotMuslig til ujamn
FastleikSprø
Mohs hardleiksskala2.5 - 3
GlansHarpiksaktig, nær diamantaktig
StrekfargeKvit
TransparensGjennomskinneleg til Gjennomsiktig
Spesifikk vekt8.34
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparEinaksa (-)
Brytingsindeksnω = 2.270 nε = 2.180 - 2.190
Dobbeltbrytingδ = 0.090
Kjelder[1][2]

Stolzitt er eit relativt sjeldan sekundærmineral som består av blywolframat, PbWO4. Det krystalliserer tetragonalt og er isotypt med scheelitt, powellitt og wulfenitt.

Det vart først skildra i 1845 etter ein førekomst i Krusne Hory (Erzgebirge) i Tsjekkia og kalla opp etter Joseph Alexi Stolz frå Teplice i Böhmen.[2]

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  • Stolzitt. (15. februar 2009). I Store norske leksikon. Henta 14. februar 2014.

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]

Commons har multimedium som gjeld: Stolzitt