Josiah Willard Gibbs

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
J. Willard Gibbs

Josiah Willard Gibbs
FøddJosiah Willard Gibbs
11. februar 1839
New Haven i Connecticut
Død28. april 1903 (64 år)
New Haven i Connecticut
NasjonalitetUSA-amerikansk
OmrådeFysikk, kjemi, matematikk
Yrkematematikar, fysikar, kjemikar, universitetslærar, teoretisk fysikar, ingeniør, thermodynamicist
InstitusjonarYale University
Alma materYale
DoktorgradsrettleiarHubert Anson Newton
DoktorgradsstudentarEdwin Bidwell Wilson, Irving Fisher, Henry Andrews Bumstead, Lynde Wheeler, Lee De Forest
Kjend forStatistisk mekanikk
Statistisk ensemble
Gibbs-entropi
Faserom
Gibbs fri energi
Gibbs' faseregel
Gibbs-paradokset
Vektoranalyse
Kryssprodukt
Gibbs-fenomen
Gibbs–Helmholtz-likninga
Gibbs–Duhem-likninga
Gibbs-algoritme
Gibbs-mål
Gibbs-tilstand
Gibbs–Thomson-effekten
Gibbs-isoterm
Gibbs–Donnan-effekten
Gibbs-lemma
InfluerarRudolf Clausius, Hermann Grassmann, James Clerk Maxwell, Ludwig Boltzmann
MedlemRoyal Society
Göttingens vitenskapsakademi
American Academy of Arts and Sciences
Det prøyssiske vitskapsakademiet
Det bayerske vitskapsakademiet
Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen
National Academy of Sciences
Signatur

Josiah Willard Gibbs (11. februar 183928. april 1903) var ein amerikansk matematikar og fysikar. Størstedelen av den vitskaplege produksjonen hans ligg på det matematiske området til fysikken, og han er kjend for publikasjonen i 1876 av On the Equilibrium of Heterogeneous Substances, ein grafisk analyse av multi-fase kjemiske system, som la grunnlaget for ein stor del av moderne vitskap. Mellom anna Gibbs fri energi, Gibbs' faseregel og kjemisk potensial. Han la han mykje av det teoretiske grunnlaget for kjemisk termodynamikk og fysikalsk kjemi. Som matematikar fann han opp vektoranalyse.

Han var professor ved Yale University i New Haven frå 1871. Han arbeidde særleg med problem frå termodynamikken, som resulterte i mellom anna og Gibbs fri energi, og vektoranalysen.

Han var æresdoktor ved Universitetet i Oslo i samband med Abel-jubileet i 1902. Arbeida hans er samla i Scientific Papers (1906).

Prisar (utval)[endre | endre wikiteksten]

Kjelder[endre | endre wikiteksten]