Hala-'l Badr

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Hala-'l Badr
vulkan
Land  Saudi-Arabia
Koordinatar 27°15′00″N 37°14′06″E / 27.25°N 37.235°E / 27.25; 37.235
Kart
Hala-'l Badr
27°15′N 37°12′E / 27.25°N 37.2°E / 27.25; 37.2

Hala-'l Badr (eller Hala-'l Bedr / Hallat al Badr, på arabisk حلا البدر) er ein vulkan nordvest i Saudi-Arabia. Vulkanen er ei sinderkjegle og ligg i nordausthjørnet av platåfjellet Thadra i al Jaww-bekkenet, som er eit erosjonsskilje mellom Harrat ar-Rahah og Harrat al 'Uwayrid. Utbrotshistoria er så langt ukjend, men geologiske studiar har synt at Hallat al Badr hadde utbrot ein gong under holocen, og dei siste lavastraumane var i al Jaww-bekkenet.[1] Badr har ein vulkaneksplosivitetsindeks (VEI) på minst 2, så er kapabel til å produsere ei utbrotssøyle som er minst 5 km høg.[2]

Fleire forskarar, inkludert Charles Beke,[3] Sigmund Freud,[4] Immanuel Velikovsky, Eduard Meyer,[5] Martin Noth,[6] og Hermann Gunkel[7] har føreslått at den bibelske skildringa om ein fortærande eldSinaifjellet i Bibelen refererer til eit vulkanutbrot i det bibelske landet Midian. Denne forklaringa ekskluderer alle fjella på Sinaihalvøya og Seirfjellet, men passar med fleire stader nordvest i Saudi-Arabia, der Hala-'l Badr er det mest markante.[treng kjelde]

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  1. G. F. Brown, D. L. Schmidt, A. C. Huffman Jr., “Geology of the Den arabiske halvøya: Shield Area of Western Saudi-Arabia,” U.S. Geological Survey 560-‐A [Part 1] (1989): s. 152-‐154.
  2. T. Simkin, and L. Siebert, Vulkanar i the World (Tucson: Geoscience Press, in association with the Smithsonian Institution’s Global Volcanism Program, 2nd edn, 1994), s. 368
  3. Charles Beke, Mount Sinai, a Volcano (1873)
  4. Sigmund Freud, Moses and Monotheism (1939)
  5. Eduard Meyer, Die Israeliten und ihre Nachbarstämme (Halle: Max Niemeyer, 1906), s. 69.
  6. Martin Noth, Exodus: A Commentary (OTL; trans. J.S. Bowden; London: SCM Press, 1962), s. 32-33
  7. Hermann Gunkel and J. Begrich, Introduction to Psalms: The Genres of the Religious Lyric of Israel (Macon, GA: Mercer University Press, 1998), s. 69, 77, 80.

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]