Harald Grundström

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Harald Grundström

Fødd17. mai 1885
Jörns församling
Død31. august 1960
Uppsala domkyrkoförsamling
NasjonalitetSverige
Yrkelingvist, prest, forfattar
MedlemKungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Harald Grundström (17. mai 188531. august 1960[1]) var ein svensk prest, etnolog og språkmann.

Liv og virke[endre | endre wikiteksten]

Grundström var fødd i Jörn i Västerbotten. Han jobba som prest i Jokkmokk frå 1915 til 1952, og kom i denne perioden i tett kontakt med lulesamisk. Han samla ordforrådet i språket, og gav ut det store verket Lulelapsk ordbok som kom ut i 13 band mellom 1946 og 1954.[2]

Ordbokarbeidet bygde på tidlegare notat av Wiklund og Björn Collinder. I tillegg til ordboka gav han ut ei rekke skrifter og artiklar om samisk kultur og kulturhistorie, tidsrekning, stadnamn og andre emne, med titlar som «Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk» (1924), «Tro och övertro bland lapparna» (1942) og «Modern och barnet i lapsk folktro» (1955). Han utgav òg joikar i Lapska sånger (1958) og livshistorien til Anta Pirak (1873-1951), Jåhttee saamee viessoom. Boka kom ut på svensk i 1933 med tittelen En nomad och livet hans og på lulesamisk i 1937.[3][4] Grundström utgav òg Lars Levi Læstadius' manuskript frå 1840-åra Fragmenter i Lappska Mythologien (1959).

Grundström omsette over 140 salmar til lulesamisk, og utgav eit lite hefte med lulesamiske salmar.[5] Han leidde fram til han døydde arbeidet med ei ny samisk salmebok. Han er representert i Salmer 1997 med ein salme han har omsett til samisk og i Norsk salmebok 2013 med fem omsetjingar.

Han vart æresdoktor ved Universitetet i Uppsala 1944, og var medlem av VHAA frå 1947.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  1. Erik Nordberg «Harald Grundström»; Svenskt biografiskt lexikon
  2. Lulesamisk ordbok – PDF. Side 4
  3. Anta Pirak; samer.se
  4. «Anta Pirak og "En nomad och hans liv"»; Nord-Salten, 3.1.2012
  5. «Lulesamisk salmebok tatt i bruk»; Samenes venn, nr 2, 2006