Auld Lang Syne
| Auld Lang Syne
Frank C. Stanley, 1910 |
«Auld Lang Syne» (eng. «Times gone by») er ein av dei best kjende songane i engelsktalande land. Melodien er ein skotsk ballade og teksten er dikta av Robert Burns i 1788. Burns tok utgangspunkt i omkvedet frå ein skotsk folkesong, vølte på omkvedet og la til tre mellomvers.
Det er i engelsksspråklege land ein fast skikk å synge denne songen kvar nyttårsaftan ved inngangen til det nye året. Skikken er særleg utbreidd i Skottland, der songen ofte vert bruka som avskils- eller oppbrotssong. «Auld lang syne» vert då òg rekna som Skottland sin nasjonalsalme.
[endre] Skotsk tekst
|
Should auld acquaintance be forgot, and never brought to mind? |
[endre] Norsk tekst
Den fyrste til å setje «Auld Lang Syne» om til nynorsk, var Olav Nygard som laga «Gamal tid» i 1923. Gjendiktinga byrjar slik:
- Skal gamal kjennskap vere gløymd
- og aldri vakne i?
- Skal gamal kjennskap vere gløymd
- og gamal tid?
Hartvig Kiran laga så den gjendiktinga som er mest brukt. Kiran brukte songen som innleiing til den faste programposten sin Ønskediktet i NRK Radio. I tillegg vart songen nytta som opningssong til det populære fjernsynsprogrammet Syng med oss.
- Skal gamalt venskap kverva bort
- Og ikkje setja far
- Skal gamalt venskap kverva bort
- Og det som ein gong var
Ei tredje gjendikting kom frå Johannes Gjerdåker i «Skal gamal kjennskap vera gløymd». Gjendiktinga vart prenta i 1996 i hans fyrste bok med gjendiktingar av Robert Burns:
- Skal gamal kjennskap vera gløymd
- og aldri meir få svar?
- Skal gamal kjennskap vera gløymd
- og alt som ein gong var?
[endre] Bakgrunnsstoff
|
Teksten til Auld Lang Syne ved Wikisource (en). |
- Melodien: [1]
- Ulike tekstar og melodiar til songen på Digital Tradition
- Auld Lang Syne association with Guy Lombardo and New Year celebrations
- Burns, Robert. 1996. Dikt og songar i utval. Utval og gjendikting ved Johannes Gjerdåker. (Med eit lengre føreord av Johannes Gjerdåker.) Oslo: Det Norske Samlaget.Gjerdåkers omdikting er henta herifrå.
- Olav Nygard si omsetjing er henta frå Aasentunet sine vevsider: [2]