Jacques Labillardière

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Jacques Labillardière

Fødd28. oktober 1755
Alençon
Død8. januar 1834
Paris
NasjonalitetFrankrike
Områdebotanikk
Yrkebotanikar, oppdagar
InstitusjonarJardin des Plantes
Alma materUniversité de Montpellier
MedlemDet franske vitskapsakademiet
Kungliga Vetenskapsakademien
Académie nationale de médecine

Jacques-Julien Houtou de Labillardière (fødd 28. oktober 1755 i Alençon, daud 8. januar 1834 i Paris) var ein fransk botanikar. Forkortinga Labill. blir brukt om takson som blei vitskapleg skildra av Jacques Labillardière.

Labillardière utførte lange reiser i Sør-Europa og Syria. I 1791 blei han med på Joseph-Antoine Raymond de Bruny d'Entrecasteaux sin ekspedisjon for å leita etter Pérouse-ekspedisjonen til Oseania. Her fann han mange nye plantar, og gav ut den første floraen for regionen.

I 1816 blei han vald inn som utanlandsk medlem i Det svenske vitskapsakademiet i Stockholm.

Bibliografi[endre | endre wikiteksten]

  • Icones plantarum Syriæ rariorum (1791-1812, med 58 koparstikk)
  • Novæ Hollandiæ plantarum specimen (1804-06, med 265 koparstikk)
  • Sertum austro-caledonicum (1824-25)

Kjelder[endre | endre wikiteksten]

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]