Hopp til innhald

Barium

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Cesium Barium Lantan

Basisdata
Namnbarium
SymbolBa
Atomnummer56
UtsjånadSølvkvitt
Plass i periodesystemet
Gruppe2
Periode6
Blokks
Kjemisk serieJordalkalimetall
Atomeigenskapar
Atomvekt137,327 u
Kalkulert atomradius215 (253) pm
Elektronkonfigurasjon[Xe]6s2
KrystallstrukturKubisk romsentrert
Fysiske eigenskapar
StofftilstandFast stoff
Smeltepunkt727 °C, 1000 K
Kokepunkt1870 °C, 2143 K
Molart volum38,16 cm³/mol
Tettleik3510 kg/m³
Hardleik1,25 kg/m³
Fordampningsvarme142 kJ/mol
Smeltevarme7,75 kJ/mol
Damptrykk98 Pa
Lydfart1620 m/s
Elektronegativitet
etter Pauling-skalaen
0,89
Elektrisk leiingsevne3 MS/m
Termisk konduktivitet18,4 W/(m·K)
Ioniseringspotensial502,9 kJ/mol
965,2 kJ/mol
3600 kJ/mol

Barium er eit grunnstoff med kjemisk symbol Ba og atomnummer 56. Det høyrer til jordalkalimetalla i gruppe 2 i periodesystemet.

Spesielle eigenskapar

[endre | endre wikiteksten]

I motsetning til visse andre jordalkalimetall (kalsium og magnesium) er barium svært giftig.

Barium vart oppdaga av Humphrey Davy i 1808.

Bariumsulfat (BaSO4) er kvitt eller gulkvitt og vert brukt i måling.

Sjølv om barium er svært giftig, vert bariumsulfat òg brukt til røntgenundersøkingar av mage og tarm. Det er fordi bariumsulfat er uløyseleg i vatn og ikkje blir tatt opp i kroppen.

Bariumkarbonat kan brukast som rottegift.

Bakgrunnsstoff

[endre | endre wikiteksten]