Krypton

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
36 BromKryptonRubidium
Ar

Kr

Xe
Generelle eigenskapar
Namn, kjemisk symbol,
atomnummer
Krypton, Kr, 36
Kjemisk serie Edelgass
Gruppe, periode, blokk 18, 4, p
Tettleik, hardleik 3,708 kg/m3, n.a. (ikkje SI)
Utsjånad Fargelaus
Krypton
Atomeigenskapar
Atommasse 83,798 u (ikkje SI)
Atomradius (berekna) 88 pm
Kovalent radius 110 pm
Ioneradius 169 pm (ladning: +1)
van der Waals radius 202 pm
Elektronkonfigurasjon [Ar]
Elektron per energinivå 2, 8, 18, 8
Oksidasjonstrinn (oksid) 0, +2 (ukjent)
Krystallstruktur Kubisk flatesentrert
Fysiske eigenskapar
Tilstandsform Gass
Smeltepunkt 115,79 K (−157,36°C)
Kokepunkt 119,93 K (−153,22°C)
Molart volum 22 400 cm3/mol
Fordampingsvarme 9,08 kJ/mol
Smeltevarme 1,64 kJ/mol
Damptrykk 10 000 Pa ved 99 K
Ljodfart 220 m/s ved 23 °C
Diverse eigenskapar
Elektronegativitet 3,00 (Paulings skala)
Spesifikk varmekapasitet 20,786 J/(kg·K)
Elektrisk konduktivitet (?) MS/m
Termisk konduktivitet 0,00943 W/(m·K)
Ioniseringspotensial  1 350,8 kJ/mol
 2 350,4 kJ/mol
 3 565 kJ/mol
 5 070 kJ/mol
 6 240 kJ/mol
 7 570 kJ/mol
10 710 kJ/mol
12 138 kJ/mol
Mest stabile isotopar
Iso-
top
Naturleg
førekomst
Halverings-
tid
 (ikkje SI)
NM NE MeV
(ikkje SI)
NP
78Kr 0,35% (stabil)
80Kr 2,25% (stabil)
81Kr (kunstig) 229 000 år ε
γ
(?)
0,281
81Br
82Kr 11,6% (stabil)
83Kr 11,5% (stabil)
84Kr 57% (stabil)
85Kr (kunstig) 10,756 år β 0,687 85Rb
86Kr 17,3% (stabil)
SI-einingar og STP er brukt unntatt der det er avmerkt

Krypton er eit grunnstoff med atomnummer 36 og kjemisk symbol Kr. Det er ein edelgass og er plassert i gruppe 18 i periodesystemet.

Førekomst[endre | endre wikiteksten]

Krypton førekjem hovudsakleg i atmosfæren der det utgjer ca. 1 ppm (ein milliondel) av tørr luft. Det er noko meir konsentrert nær jorda enn lenger oppe fordi det er om lag 3 gonger så tungt som luft.

Krypton blir framstilt ved destillasjon av flytande luft. Etter at lufta er gjort flytande fordampar nitrogen (78,08 % av lufta) ved −196 °C, edelgassen argon (0,93%) ved −186 °C, oksygen (20,95%) ved −183 °C, og etter kvart kan dei tyngre edelgassane krypton og xenon skiljast frå kvarandre.

Sambindingar[endre | endre wikiteksten]

Edelgassar dannar få sambindingar, men krypton(II)fluorid (KrF2) er kjend.

Bruk[endre | endre wikiteksten]

Krypton vert brukt i visse typar lamper.

Sjå også[endre | endre wikiteksten]

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]