Hopp til innhald

Akhaía

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Periferieininga Akhaía
Περιφερειακή ενότητα Αχαΐας
Plasseringa til {{{name}}} i Hellas
PeriferiVest-Hellas
HovudstadPátra
Folketal305 979 (2021[1])
Areal3 271 km²
Folketettleik94/km²
Kommunar5
Postnummer25x xx - 26x xx
Retningsnummer269x0, 2610
BilnummerAX
Heimesidewww.achaia.gr

Periferieininga Akhaía (gresk Περιφερειακή ενότητα Αχαΐας, Periferiakí enótita Akhaías) er ei periferieining i Hellas i periferien Vest-Hellas.[2] Hovudstaden i periferieininga er Pátra. Periferieininga ligg på nordkysten av Peloponnes, og strekkjer seg frå fjellkjedene Erýmanthos og Kyllíni i sør til Korintbukta i nord der fjellet Panakhaikó (1 902 moh) ligg. Akhaía grensar i vest til prefekturet Ilía, i sør til Arkadía og i aust til Korinthía. Korintbukta dekkjer heile nordkysten.

Av fjell finn ein Omblós i aust, Erýmanthos sentralt, Khelmós eller Aroánia i søraust, Skóllis i sørvest, Móvri og Mávro Óros i vest. Av elvar finn ein Lárissos, Tythévs, Píros og Kháradros i nordvest og Selinoúndas og Vouraikós i aust.

Administrativ inndeling

[endre | endre wikiteksten]

Tidlegare var Akhaía eit prefektur. Frå 2011 er periferieininga delt inn i fem kommunar.[2]

PeriferieiningKommuneTidlegare
kommune
AkhaíaVest-AkhaíaDými
Lárissos
Móvri
Olenía
PátraPátra
Vrakhnéika
Messátida
Paralía
Río
ErýmanthosFarrés
Kaléndzi
Leóndio
Tritéa
EjáliaEjíra
Éjo
Akráta
Diakoptó
Erinéos
Symbolitía
KalávrytaKalávryta
Aroánia
Klitoría
Paíon
Kart over Akhaía i antikken

I tida under Romarriket dekte provinsen Akhaia store delar av Hellas, bortsett frå Thessalía, Ípiros og Akarnanía. Keisar Augustus gav Akhaía politiske fordelar og større status enn dei andre greske provinsane, sidan det låg nærare Roma enn dei andre provinsane. Etter regjeringstida til Augustus vart derimot provinsen Akhaía slått saman med provinsen Makedonia. I mellomalderen vart Akhaía ein del av Austromarriket.

På 1200-talet vart fyrstedømet Akhaia grunnlagd i Hellas etter det fjerde krosstoget. Dette vart erobra av Det osmanske riket på midten av 1400-talet. Området vart seinare invadert av Venezia på 1500- og 1600-talet, men kom tilbake til osmanarane. I 1821 vart Akhaía ein del av Hellas under den greske sjølvstendekrigen. Dei første åra som gresk område vart Akhaía slått saman med Ilía i prefekturet Akhaía-Ilía fram til 1899. I 1909 vart dei igjen slått saman og først i 1936 vart dei igjen skild frå kvarandre. Området rundt Mataránga var ein del av Ilía fram til 1990-åra.

Mange flyktningar kom til Akhaía under den gresk-tyrkiske krigen 1919-1922.

Byar og tettstader

[endre | endre wikiteksten]

Dei største byane og tettstadene i periferieininga er:

TettstadKommuneFolketal 2011[3]Folketal 2021[1]
PátraPátra168 034169 886
ÉjoEjália20 42219 857
Káto AkhaíaVest-Akhaía6 6187 689
OvryáPátra6 3086 424
RíoPátra4 6645 430
ParalíaPátra6 3365 378
Ájos VasíliosPátra2 6622 889
DeménikaPátra2 7832 845
RododáfniEjália2 5642 776
VrakhnéikaPátra2 5712 640
MindilógliPátra2 1202 104
DiakoptóEjália2 1831 912
KalávrytaKalávryta1 6741 600
AktéoPátra1 4941 451
AkrátaEjália1 3931 329
EjíraEjália1 4621 309
TémeniEjália1 2141 213
SajéikaVest-Akhaía1 0381 210
KamáresEjália1 2181 194
RojítikaPátra1 2881 194
Néo SoúliPátra7561 048
SyliveniótikaEjália1 165958