Attikí

Koordinatar: 38°05′N 23°30′E / 38.083°N 23.500°E / 38.083; 23.500
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
(Omdirigert frå Attika)
Attikí
Περιφέρεια Αττικής
Plasseringa til Attikí i Hellas
 
Land: Hellas
Hovudstad: Aten
Periferieiningar: Sentral-Aten
Nord-Aten
Vest-Aten
Sør-Aten
Pireus
Øyane
Vest-Attikí
Aust-Attikí
Folketal: 3 828 434 (2011[1])
Areal: 3 808 km²
Folketettleik: 1 005 /km²
Heimeside: www.attiki.gov.gr

Attikí (gresk Αττική), òg kalla Attika, er ein av tretten periferiar i Hellas og inneheld Aten, hovudstaden i landet. Attikí omfattar dei tidlegare prefektura Aten, Pireus, Vest-Attikí og Aust-Attikí.

Attikí ligg sør i Hellas og har eit areal på 3 808 km². I tillegg til Aten ligg byane Pireus, Elevsína, Mégara, Lávrio og Marathónas (Marathon) i Attikí. Attikí omfattar òg ein liten del av halvøya Peloponnes og øyane Salamína, Angístri, Éjina, Póros, Ýdra, Spétses, Kýthira og Andikýthira. Oppunder 4 millionar menneske bur i periferien, og meir enn 95 % av dei bur i storbyområdet til Aten.

Attikí var tidlegare ein del av periferien Sentral-Hellas, men vart skild ut som eigen periferi i 1987. Han grensar mot Sentral-Hellas i nord og mot Peloponnes i vest og sør.

Periferieiningar og kommunar[endre | endre wikiteksten]

Etter den administrative reforma i 2010 er periferien Attikí delt inn i åtte periferieiningar som omfattar 66 kommunar.[2]

Periferieining Innbyggjarar Kommunar
Sentral-Aten 1 029 520 Filadélfia-Khalkidóna, Galátsi, Aten, Zográfou, Kesarianí, Výronas, Dáfni-Ymittós, Ilioúpoli
Nord-Aten 592 490 Kifisiá, Metamórfosi, Lykóvrysi-Pévki, Iráklio, Maroúsi, Pendéli, Vrilíssia, Khalándri, Ajía Paraskeví, Néa Ionía, Filothéi-Psykhikó, Papágou-Kholargós
Vest-Aten 489 675 Khaidári, Petroúpoli, Áji Anárjyri-Kamateró, Ílio, Peristéri, Ajía Varvára, Egáleo
Sør-Aten 529 826 Moskháto-Távros, Kallithéa, Paleó Fáliro, Néa Smýrni, Ájos Dimítrios, Álimos, Ellinikó-Arjyroúpoli, Glyfáda
Pireus 448 997 Pérama, Keratsíni-Drapetsóna, Korydallós, Níkea-Ájos Ioánnis Réndis, Pireus
Øyane 74 651 Salamína, Angístri, Éjina, Póros, Trizinía, Ýdra, Spétses, Kýthira
Vest-Attikí 160 927 Mégara, Mándra-Idýllia, Elevsína, Asprópyrgos, Fylí
Aust-Attikí 502 348 Oropós, Akharnés, Diónysos, Marathónas, Rafína-Pikérmi, Pallíni, Spáta-Artémida, Peanía, Markópoulo, Kropía, Vári-Voúla-Vouliagméni, Saronikós, Lavreotikí
Kommune Periferieining Areal Folketal Hovudsete
1   Aten Sentral-Aten 39,0 664 046 Aten
2   Filadélfia-Khalkidóna Sentral-Aten 3,7 35 556 Néa Filadélfia
3   Galátsi Sentral-Aten 4,0 59 345
4   Zográfou Sentral-Aten 8,5 71 026
5   Kesarianí Sentral-Aten 7,8 26 458
6   Výronas Sentral-Aten 9,2 61 308
7   Dáfni-Ymittós Sentral-Aten 2,4 33 628 Dáfni
8   Ilioúpoli Sentral-Aten 12,7 78 153
9   Kifisiá Nord-Aten 25,9 71 259
10   Metamórfosi Nord-Aten 5,5 28 891
11   Lykóvrysi-Pévki Nord-Aten 3,7 31 153 Pévki
12   Iráklio Nord-Aten 4,7 49 642
13   Maroúsi Nord-Aten 13,1 72 333
14   Pendéli Nord-Aten 32,9 34 934 Melíssia
15   Vrilíssia Nord-Aten 3,9 30 741
16   Khalándri Nord-Aten 10,8 74 192
17   Ajía Paraskeví Nord-Aten 8,0 59 704
18   Néa Ionía Nord-Aten 4,4 67 134
19   Filothéi-Psykhikó Nord-Aten 6,2 26 968 Psykhikó
20   Papágou-Kholargós Nord-Aten 8,6 44 539 Kholargós
21   Khaidári Vest-Aten 22,7 46 897
22   Petroúpoli Vest-Aten 6,6 58 979
23   Áji Anárjyri-Kamateró Vest-Aten 9,1 62 529 Áji Anárjyri
24   Ílio Vest-Aten 9,2 84 793
25   Peristéri Vest-Aten 10,1 139 981
26   Ajía Varvára Vest-Aten 2,4 26 550
27   Egáleo Vest-Aten 6,5 69 946
28   Moskháto-Távros Sør-Aten 5,2 40 413 Moskháto
29   Kallithéa Sør-Aten 4,7 100 641
30   Paleó Fáliro Sør-Aten 4,6 64 021
31   Néa Smýrni Sør-Aten 3,5 73 076
32   Ájos Dimítrios Sør-Aten 5,0 71 294
33   Álimos Sør-Aten 5,9 41 720
34   Ellinikó-Arjyroúpoli Sør-Aten 15,1 51 356 Arjyroúpoli
35   Glyfáda Sør-Aten 25,4 87 305
36   Pérama Pireus 14,7 25 389
37   Keratsíni-Drapetsóna Pireus 9,7 91 045 Keratsíni
38   Korydallós Pireus 4,3 63 445
39   Níkea-Ájos Ioánnis Réndis Pireus 11,3 105 430 Níkea
40   Pireus Pireus 10,9 163 688 Pireus
41   Salamína Øyane 96,1 39 283 Salamína
42   Angístri Øyane 13,4 1 142 Megalokhóri
43   Éjina Øyane 87,4 13 056 Éjina
44   Póros Øyane 49,6 3 993 Póros
45   Trizinía Øyane 241,1 7 143 Galatás
46   Ýdra Øyane 64,4 1 966 Ýdra
47   Spétses Øyane 27,1 4 027 Spétses
48   Kýthira Øyane 299,4 4 041 Kýthira
49   Mégara Vest-Attikí 330,3 36 924 Mégara
50   Mándra-Idýllia Vest-Attikí 426,3 17 885 Mándra
51   Elevsína Vest-Attikí 37,1 29 902 Elevsína
52   Asprópyrgos Vest-Attikí 102,0 30 251 Asprópyrgos
53   Fylí Vest-Attikí 111,3 45 965 Áno Liósia
54   Oropós Aust-Attikí 317,5 33 769 Oropós
55   Akharnés Aust-Attikí 146,4 106 943 Akharnés
56   Diónysos Aust-Attikí 68,7 40 193 Ájos Stéfanos
57   Marathónas Aust-Attikí 226,6 33 423 Marathónas
58   Rafína-Pikérmi Aust-Attikí 41,8 20 266 Rafína
59   Pallíni Aust-Attikí 30,7 54 415 Pallíni
60   Spáta-Artémida Aust-Attikí 74,0 33 821 Spáta
61   Peanía Aust-Attikí 42,8 26 668 Peanía
62   Markópoulo Aust-Attikí 81,8 20 040 Markópoulo
63   Kropía Aust-Attikí 102,0 30 307 Koropí
64   Vári-Voúla-Vouliagméni Aust-Attikí 34,0 48 399 Voúla
65   Saronikós Aust-Attikí 133,4 29 002 Kalývia Thorikoú
66   Lavreotikí Aust-Attikí 176,9 25 102 Lávrio

Geografi[endre | endre wikiteksten]

Attikí er ei halvøy som stikk ut i Egearhavet. Av fjell finn ein Ymittós, dei austlege delane av Jeránia, Párnitha, Egáleo og Pendéli. Dei deler halvøya inn i slettene Mesójia og Thriásio Pedío. I nord grensar Attikí til Viotíasletta og i vest til Korint. Saroniabukta ligg i sør og øya Évvia ligg utanfor nordkysten. Aten sitt eldste vassreservoar, Marathonsjøen, ligg om lag 40 km nordaust for byen, og opna i 1920-åra. Sidan den gong har reservoaret vore den største innsjøen i Attikí. Skogar dekkjer områda rundt Párnitha, Ymittós og på åsane og i fjella i nordaust og nord, bortsett frå dei høgaste toppane. Fjella i vest og sør er hovudsakleg graskledd eller berre, men ein kan òg finne noko skog her.

Poseidontempelet ved Kapp Soúnio, det sørlegaste punktet i Attikí, bygd om lag 440 fvt.

Kifisós er den lengste elva og Párnitha det høgaste fjellet i Attikí. Periferien har parkområde i Ymittós-, Pendéli- og Párnithafjella og i dei sørlege områda av halvøya.

I følgje Platon var Attikí i antikken avgrensa av Korinteidet i sørvest, og nordover strakk ho seg til fjella Kitherónas og Párnitha. Grensa herfrå mot sjøen hadde området Oropós til høgre og elva Asopós til venstre.

Klima[endre | endre wikiteksten]

Attikí har eit typisk middelhavsklima med varme og tørre somrar og generelt lite nedbør. Den årlege nedbørsnormalen varierer frå 370 mm til over 1 000 mm. Vintrane er generelt milde i lågtliggande område nær sjøen, men er meir kjølige i fjella. Snø kan stundom falle i Attikí og skape kaos, som i januar 2002, februar 2004 og januar 2006. Den lågaste temperaturen som er målt i området er -10,4 °C i Votanikós i Aten, medan den høgaste temperaturen som er målt vart målt ved flyplassen Tatói og var på 48,7 °C. Skogbrannar og flaum er vanleg.

Byar og tettstader[endre | endre wikiteksten]

Dei største byane og tettstadene i periferien er:

Tettstad Kommune Folketal 2011[1]
Aten 1) 2 641 521
Pireus 2) 448 997
Akharnés Akharnés 99 346
Áno Liósia Fylí 33 565
Asprópyrgos Asprópyrgos 30 251
Jérakas Pallíni 29 939
Voúla Vári-Voúla-Vouliagméni 28 364
Salamína Salamína 25 370
Elevsína Elevsína 24 910
Mégara Mégara 23 456
Artémida Spáta-Artémida 21 488
Koropí Kropía 19 164
Pallíni Pallíni 16 415
Vári Vári-Voúla-Vouliagméni 15 855
Néa Mákri Marathónas 15 554
Peanía Peanía 14 595
Kalývia Thorikoú Saronikós 14 424
Rafína Rafína-Pikérmi 12 168
Mándra Mándra-Idýllia 11 327
Glyká Nerá Peanía 11 049
Ájos Stéfanos Diónysos 9 892
Limín Markopoúlou (Pórto Ráfti) Markópoulo 9 686
Markópoulo Markópoulo 9 513
Zefýri Fylí 9 454
Spáta Spáta-Artémida 9 198
Néa Péramos Mégara 8 333
Keratéa Lavreotikí 7 493
Drosiá Diónysos 7 186
Marathónas Marathónas 7 170
Lávrio Lavreotikí 7 078
Éjina Éjina 6 867
Ánixi Diónysos 6 510
Anávyssos Saronikós 6 202
Thrakomakedónes Akharnés 6 200
Leondári Pallíni 5 929
Avlónas Oropós 5 744
Diónysos Diónysos 5 651
Kryonéri Diónysos 5 040
Eándio Salamína 4 860
Kítsi Kropía 4 788
Magoúla Elevsína 4 735
Ambelákia Salamína 4 710
Vouliagméni Vári-Voúla-Vouliagméni 4 180
Spétses Spétses 4 001
Ajía Marína Kropía 3 765
Póros Póros 3 651
Kapandríti Oropós 3 359
Dráfi Rafína-Pikérmi 3 055
Fylí Fylí 2 937
Saronída Saronikós 2 932
Stamáta Diónysos 2 906
Erythrés Mándra-Idýllia 2 862
Néa Palátia Oropós 2 723
Paleá Fókea Saronikós 2 713
Markópoulo Oropoú Oropós 2 549
Selínia Salamína 2 509

1 Til byområdet for Aten er rekna dei fire periferieiningane Sentral-Aten, Nord-Aten, Vest-Aten og Sør-Aten, i alt 35 kommunar.

2 Til byområdet for Pireus er rekna periferieininga Pireus, i alt 5 kommunar.

Kjelder[endre | endre wikiteksten]


Tradisjonelle regionar i Hellas
Thráki • Makedonía • Ípiros • Thessalía • Sentral-Hellas • Attikí • Peloponnes • Dei egeiske øyane • Dei joniske øyane • Kreta


38°05′N 23°30′E / 38.083°N 23.500°E / 38.083; 23.500