Hopp til innhald

Attikí

(Omdirigert frå Attika)
Attikí
Περιφέρεια Αττικής
Plasseringa til Attikí i Hellas
 
Land:Hellas
Hovudstad:Aten
Periferieiningar:Sentral-Aten
Nord-Aten
Vest-Aten
Sør-Aten
Pireus
Øyane
Vest-Attikí
Aust-Attikí
Folketal:3 814 064 (2021[1])
Areal:3 808 km²
Folketettleik:1 002 /km²
Heimeside:www.attiki.gov.gr

Attikí (gresk Αττική), òg kalla Attika, er ein av tretten periferiar i Hellas og inneheld Aten, hovudstaden i landet. Attikí omfattar dei tidlegare prefektura Aten, Pireus, Vest-Attikí og Aust-Attikí.

Attikí ligg sør i Hellas og har eit areal på 3 808 km². I tillegg til Aten ligg byane Pireus, Elevsína, Mégara, Lávrio og Marathónas (Marathon) i Attikí. Attikí omfattar òg ein liten del av halvøya Peloponnes og øyane Salamína, Angístri, Éjina, Póros, Ýdra, Spétses, Kýthira og Andikýthira. Oppunder 4 millionar menneske bur i periferien, og meir enn 95 % av dei bur i storbyområdet til Aten.

Attikí var tidlegare ein del av periferien Sentral-Hellas, men vart skild ut som eigen periferi i 1987. Han grensar mot Sentral-Hellas i nord og mot Peloponnes i vest og sør.

Periferieiningar og kommunar

[endre | endre wikiteksten]

Etter den administrative reforma i 2010 er periferien Attikí delt inn i åtte periferieiningar som omfattar 66 kommunar.[2]

PeriferieiningInnbyggjararKommunar
Sentral-Aten 1 002 212 Filadélfia-Khalkidóna, Galátsi, Aten, Zográfou, Kesarianí, Výronas, Dáfni-Ymittós, Ilioúpoli
Nord-Aten 601 163 Kifisiá, Metamórfosi, Lykóvrysi-Pévki, Iráklio, Maroúsi, Pendéli, Vrilíssia, Khalándri, Ajía Paraskeví, Néa Ionía, Filothéi-Psykhikó, Papágou-Kholargós
Vest-Aten 478 883 Khaidári, Petroúpoli, Ájii Anárjyri-Kamateró, Ílio, Peristéri, Ajía Varvára, Egáleo
Sør-Aten 529 455 Moskháto-Távros, Kallithéa, Paleó Fáliro, Néa Smýrni, Ájios Dimítrios, Álimos, Ellinikó-Arjyroúpoli, Glyfáda
Pireus 448 051 Pérama, Keratsíni-Drapetsóna, Korydallós, Níkea-Ájios Ioánnis Réndis, Pireus
Øyane 70 005 Salamína, Angístri, Éjina, Póros, Trizinía-Méthana, Ýdra, Spétses, Kýthira
Vest-Attikí 165 540 Mégara, Mándra-Idýllia, Elevsína, Asprópyrgos, Fylí
Aust-Attikí 518 755 Oropós, Akharnés, Diónysos, Marathónas, Rafína-Pikérmi, Pallíni, Spáta-Artémida, Peanía, Markópoulo, Kropía, Vári-Voúla-Vouliagméni, Saronikós, Lavreotikí
Kommune Periferieining Areal Folketal Hovudsete
1   Aten Sentral-Aten 39,0 643 452 Aten
2   Filadélfia-Khalkidóna Sentral-Aten 3,7 34 958 Néa Filadélfia
3   Galátsi Sentral-Aten 4,0 57 909
4   Zográfou Sentral-Aten 8,5 69 874
5   Kesarianí Sentral-Aten 7,8 26 269
6   Výronas Sentral-Aten 9,2 59 134
7   Dáfni-Ymittós Sentral-Aten 2,4 33 886 Dáfni
8   Ilioúpoli Sentral-Aten 12,7 76 730
9   Kifisiá Nord-Aten 25,9 72 878
10   Metamórfosi Nord-Aten 5,5 30 174
11   Lykóvrysi-Pévki Nord-Aten 3,7 30 998 Pévki
12   Iráklio Nord-Aten 4,7 50 494
13   Maroúsi Nord-Aten 13,1 71 830
14   Pendéli Nord-Aten 32,9 35 610 Melíssia
15   Vrilíssia Nord-Aten 3,9 32 417
16   Khalándri Nord-Aten 10,8 77 102
17   Ajía Paraskeví Nord-Aten 8,0 62 147
18   Néa Ionía Nord-Aten 4,4 64 611
19   Filothéi-Psykhikó Nord-Aten 6,2 27 636 Psykhikó
20   Papágou-Kholargós Nord-Aten 8,6 45 266 Kholargós
21   Khaidári Vest-Aten 22,7 47 051
22   Petroúpoli Vest-Aten 6,6 60 146
23   Ájii Anárjyri-Kamateró Vest-Aten 9,1 61 462 Ájii Anárjyri
24   Ílio Vest-Aten 9,2 84 004
25   Peristéri Vest-Aten 10,1 133 630
26   Ajía Varvára Vest-Aten 2,4 26 759
27   Egáleo Vest-Aten 6,5 65 831
28   Moskháto-Távros Sør-Aten 5,2 39 661 Moskháto
29   Kallithéa Sør-Aten 4,7 97 616
30   Paleó Fáliro Sør-Aten 4,6 64 863
31   Néa Smýrni Sør-Aten 3,5 72 853
32   Ájios Dimítrios Sør-Aten 5,0 71 664
33   Álimos Sør-Aten 5,9 43 174
34   Ellinikó-Arjyroúpoli Sør-Aten 15,1 50 027 Arjyroúpoli
35   Glyfáda Sør-Aten 25,4 89 597
36   Pérama Pireus 14,7 25 628
37   Keratsíni-Drapetsóna Pireus 9,7 89 536 Keratsíni
38   Korydallós Pireus 4,3 61 248
39   Níkea-Ájios Ioánnis Réndis Pireus 11,3 103 488 Níkea
40   Pireus Pireus 10,9 168 151 Pireus
41   Salamína Øyane 96,1 37 220 Salamína
42   Angístri Øyane 13,4 1 131 Megalokhóri
43   Éjina Øyane 87,4 12 911 Éjina
44   Póros Øyane 49,6 3 261 Póros
45   Trizinía-Méthana Øyane 241,1 6 020 Galatás
46   Ýdra Øyane 64,4 2 070 Ýdra
47   Spétses Øyane 27,1 3 748 Spétses
48   Kýthira Øyane 299,4 3 644 Kýthira
49   Mégara Vest-Attikí 330,3 38 033 Mégara
50   Mándra-Idýllia Vest-Attikí 426,3 17 822 Mándra
51   Elevsína Vest-Attikí 37,1 30 147 Elevsína
52   Asprópyrgos Vest-Attikí 102,0 31 381 Asprópyrgos
53   Fylí Vest-Attikí 111,3 48 157 Áno Liósia
54   Oropós Aust-Attikí 317,5 31 811 Oropós
55   Akharnés Aust-Attikí 146,4 106 169 Akharnés
56   Diónysos Aust-Attikí 68,7 42 376 Ájos Stéfanos
57   Marathónas Aust-Attikí 226,6 31 331 Marathónas
58   Rafína-Pikérmi Aust-Attikí 41,8 22 327 Rafína
59   Pallíni Aust-Attikí 30,7 59 459 Pallíni
60   Spáta-Artémida Aust-Attikí 74,0 34 915 Spáta
61   Peanía Aust-Attikí 42,8 28 036 Peanía
62   Markópoulo Aust-Attikí 81,8 21 722 Markópoulo
63   Kropía Aust-Attikí 102,0 30 817 Koropí
64   Vári-Voúla-Vouliagméni Aust-Attikí 34,0 52 546 Voúla
65   Saronikós Aust-Attikí 133,4 30 047 Kalývia Thorikoú
66   Lavreotikí Aust-Attikí 176,9 25 199 Lávrio

Attikí er ei halvøy som stikk ut i Egearhavet. Av fjell finn ein Ymittós, dei austlege delane av Jeránia, Párnitha, Egáleo og Pendéli. Dei deler halvøya inn i slettene Mesójia og Thriásio Pedío. I nord grensar Attikí til Viotíasletta og i vest til Korint. Saroniabukta ligg i sør og øya Évvia ligg utanfor nordkysten. Aten sitt eldste vassreservoar, Marathonsjøen, ligg om lag 40 km nordaust for byen, og opna i 1920-åra. Sidan den gong har reservoaret vore den største innsjøen i Attikí. Skogar dekkjer områda rundt Párnitha, Ymittós og på åsane og i fjella i nordaust og nord, bortsett frå dei høgaste toppane. Fjella i vest og sør er hovudsakleg graskledd eller berre, men ein kan òg finne noko skog her.

Poseidontempelet ved Kapp Soúnio, det sørlegaste punktet i Attikí, bygd om lag 440 fvt.

Kifisós er den lengste elva og Párnitha det høgaste fjellet i Attikí. Periferien har parkområde i Ymittós-, Pendéli- og Párnithafjella og i dei sørlege områda av halvøya.

I følgje Platon var Attikí i antikken avgrensa av Korinteidet i sørvest, og nordover strakk ho seg til fjella Kitherónas og Párnitha. Grensa herfrå mot sjøen hadde området Oropós til høgre og elva Asopós til venstre.

Attikí har eit typisk middelhavsklima med varme og tørre somrar og generelt lite nedbør. Den årlege nedbørsnormalen varierer frå 370 mm til over 1 000 mm. Vintrane er generelt milde i lågtliggande område nær sjøen, men er meir kjølige i fjella. Snø kan stundom falle i Attikí og skape kaos, som i januar 2002, februar 2004 og januar 2006. Den lågaste temperaturen som er målt i området er -10,4 °C i Votanikós i Aten, medan den høgaste temperaturen som er målt vart målt ved flyplassen Tatói og var på 48,7 °C. Skogbrannar og flaum er vanleg.

Byar og tettstader

[endre | endre wikiteksten]

Dei største byane og tettstadene i periferien er:

TettstadKommuneFolketal 2011[3]Folketal 2021[1]
Aten1)2 641 5212 611 713
Pireus2)448 997448 051
AkharnésAkharnés99 34698 893
Áno LiósiaFylí33 56535 047
JérakasPallíni29 93933 856
VoúlaVári-Voúla-Vouliagméni28 36431 497
AsprópyrgosAsprópyrgos30 25131 381
MégaraMégara23 45625 467
ElevsínaElevsína24 91024 971
SalamínaSalamína25 37024 537
ArtémidaSpáta-Artémida21 48821 924
KoropíKropía19 16420 152
PallíniPallíni16 41517 371
Néa MákriMarathónas15 55416 906
VáriVári-Voúla-Vouliagméni15 85516 717
Kalývia ThorikoúSaronikós14 42415 486
PeaníaPeanía14 59515 156
RafínaRafína-Pikérmi12 16813 604
Glyká NeráPeanía11 04911 877
MándraMándra-Idýllia11 32711 126
Limín Markopoúlou (Pórto Ráfti)Markópoulo9 68610 526
Ájios StéfanosDiónysos9 89210 492
MarkópouloMarkópoulo9 51310 394
ZefýriFylí9 4549 901
SpátaSpáta-Artémida9 1989 453
KeratéaLavreotikí7 4938 340
DrosiáDiónysos7 1867 837
LávrioLavreotikí7 0787 525
ThrakomakedónesAkharnés6 2007 312
Néa PéramosMégara8 3337 260
ÉjinaÉjina6 8676 633
ÁnixiDiónysos6 5106 592
AnávyssosSaronikós6 2026 180
DiónysosDiónysos5 6516 155
LeondáriPallíni5 9296 074
KryonériDiónysos5 0405 318
MarathónasMarathónas7 1705 260
MagoúlaElevsína4 7354 956
AmbelákiaSalamína4 7104 530
EándioSalamína4 8604 390
VouliagméniVári-Voúla-Vouliagméni4 1804 332
KítsiKropía4 7884 080
Ajía MarínaKropía3 7653 977
SpétsesSpétses4 0013 661
SaronídaSaronikós2 9323 424
FylíFylí2 9373 197
AvlónasOropós5 7443 109
Néa PalátiaOropós2 7233 018
DráfiRafína-Pikérmi3 0552 976
KapandrítiOropós3 3592 960
StamátaDiónysos2 9062 901
PórosPóros3 6512 806
Ájii ApóstoliOropós1 9042 702
DióniRafína-Pikérmi2 1112 649
ErythrésMándra-Idýllia2 8622 567
Paleá FókeaSaronikós2 7132 510
KhalkoútsiOropós2 0942 427
AfídnesOropós1 9082 422
SelíniaSalamína2 5092 376
KálamosOropós1 8242 239
Markópoulo OropoúOropós2 5492 172
KypséliÉjina2 1242 166
AnthoúsaPallíni2 1342 158
GalatásTrizinía-Méthana2 1952 145
RodópoliDiónysos2 0782 110
PikérmiRafína-Pikérmi2 0092 082
ÝdraÝdra1 9001 988

1 Til byområdet for Aten er rekna dei fire periferieiningane Sentral-Aten, Nord-Aten, Vest-Aten og Sør-Aten, i alt 35 kommunar.

2 Til byområdet for Pireus er rekna periferieininga Pireus, i alt 5 kommunar.


Tradisjonelle regionar i Hellas
Thráki Makedonía Ípiros Thessalía Sentral-Hellas Attikí Peloponnes Dei egeiske øyane Dei joniske øyane Kreta

38°05′N 23°30′E / 38.083°N 23.500°E / 38.083; 23.500