Wikipedia:Utvald artikkel

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Hopp til navigering Hopp til søk
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel[endre wikiteksten]

Utvald artikkel Bullet blue.png Kandidatar Bullet blue.png Kalender

Arkiv: 2004200520062007200820092010201120122013201420152016201720182019


I dag er det onsdag, 16. januar 2019Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Sosialistisk realisme:

'Arbeidar og kolkhoz-kvinne' av Vera Mukhina

Sosialistisk realisme er ei kunstretning som utvikla seg under kommunismen i Sovjetunionen og vart den rådande stilen i andre kommunistland. Sosialistisk realisme er ein teleologisk-orientert metode og stil som tok mål av seg til å fremje målsettingane i sosialismen og kommunismen. Tema for retninga var jamnast arbeidslivet og teknikken i den sosialistiske kvardagen, til dømes traktorkøyrarar på ein kolkhoz som optimistisk vender blikket opp og fram. Ein la vekt på røyndomsnær skildring med lågt innslag av abstraksjon og estetisering. Retninga har slektskap med sosialrealismen, men dei to må ikkje forvekslast. Tvert mot sosialrealismen glorifiserer den sosialistiske realismen ofte den fattige si rolle. Retninga var i ein viss grad ein reaksjon mot såkalla dekadente stilretningar. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Stortorget i Oslo:

Stortorvet og domkirken av P.F. Wergmann

Stortorget i Oslo er eit torg i Oslo sentrum. Det har vore sentraltorget i byen frå 1736, da det tok over etter Christiania gamle torg. Kringom torget ligg mellom anna Oslo domkyrkje, Glasmagasinet og Stortorvets Gjæstgiveri.

Stortorget har vore møteplass for innbyggjarane i byen, handleplass og trafikknutepunkt og er blomstertorget i Oslo. Det var òg plassen for det såkalla Torgslaget 17. mai 1829 og er kjend for skulpturen av Kristian IV, som blei avduka på staden i 1880. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkel[endre wikiteksten]

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012201320142015201620172018
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Droiden BB-8 introduseres i denne filmen

Star Wars: The Force Awakens er en science fiction-film fra 2015 og den syvende filmen i Star Wars-serien. Daisy Ridley og John Boyega spiller hovedrollene. Flere skuespillere fra tidligere Star Wars-filmer gjentok også rollene sine.

Historien foregår cirka 30 år etter hendelsene i Jediridderen vender tilbake (1983) og skildrer kampen mellom motstandsbevegelsen og militærmakten First Order. Motstandspiloten Poe Dameron gjemmer et kart med informasjon om Luke Skywalkers oppholdssted i droiden BB-8. Den blir funnet av skraphandleren Rey (Ridley), som sammen med stormtrooperen Finn (Boyega) prøver å returnere droiden til motstandsbevegelsen.

Filmen hadde verdenspremiere 14. desember 2015. Den er den tredje mest innbringende filmen på verdensbasis og ble nominert til fem Oscar-priser. Filmen er den første i en planlagt tredje Star Wars-trilogi, og den ble etterfulgt av Star Wars: The Last Jedi i 2017. les mer …

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

IElvemusling er en sterkt truet art, og Norge har et særlig ansvar for arten

Elvemusling eller elveperlemusling er en nyreformet perlebærende musling som finnes i næringsfattig temperert, rennende ferskvann på den nordlige halvkule.

Elvemuslingen er internasjonalt sterkt truet av utryddelse, som følge av forsuring og opphopning av næringsstoffer i vassdragene, hovedsakelig på grunn av avrenning fra dyrket mark og andre menneskeskapte forandringer. Arten har alt blitt utryddet fra store deler av sitt naturlige utbredelsesområde. De største bestandene i dag befinner seg i Norge og Russland.

I Norge har fylkesmannen i Trøndelag nasjonalt ansvar for forvaltningen av elvemuslingen, som er en ansvarsart for Norge. Elvemuslingen er en viktig indikatorart på vannkvaliteten i elvene og en nøkkelart, fordi den har stor effekt på økosystemet der den lever. Den renser nemlig vannet. Derfor er den også en paraplyart, som svært mange andre arter er avhengig av. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Conwy Castle

Conwy Castle er en middelalderfæstning i Wales. Den blev bygget af Edvard 1. under hans erobring af Wales 1283–89. Over de næste århundreder spillede slottet en vigtig rolle i flere krige.

Conwy Castle blev et yndet motiv for malere i slutningen af 1700-tallet og begyndelsen af 1800-tallet. Besøgstallet voksede og begyndende restaurering blev udført i sidste halvdel af 1800-tallet. I 1900-tallet blev ruinen en turistattraktion.

UNESCO har optaget Conwy Castle på Verdensarvslisten. Den rektangulære borg er bygget af lokale og importerede sten og fylder højderyggen ud til kysten. Den er opdelt i en indre og en ydre borggård, der bliver forsvaret af otte store tårne og to forborge med en lønport, der fører ned til floden, så slottet kan få nye forsyninger fra søsiden. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Folketingets segl.

Borgerforslag er en dansk forsøgsordning der indebærer at borgere med stemmeret til Folketinget, kan fremsætte og støtte såkaldte borgerforslag med henblik på at få dem drøftet og stemt på i Folketinget. Et forslag kan fremsættes som beslutningsforslag i Folketinget, såfremt det får 50.000 støttetilkendegivelser inden for 180 dage fra offentliggørelsen.

Ordningen fungerer ved, at mindst fire personer indsender et forslag til Folketingets Administration, som gennemlæser det og offentliggør det, hvis det overholder visse regler. Herefter kan borgerne tilkendegive, om de støtter forslaget. Ordningen fungerer primært gennem hjemmesiden borgerforslag.dk, men det er også muligt at sende en fysisk formular.

Ordningen blev etableret af syv ud af ni af Folketingets partier ved en folketingsbeslutning i 2016, dog er den også blevet kritiseret, blandt andet for at være overflødig i et repræsentativt demokrati eller for primært at være brugbar for interesseorganisationer der allerede har indflydelse på den politiske proces. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Samtida översikt över Tordenskjolds anfall mot "Castellet Nya ElfsBårgh" år 1719.

Anfallet mot Nya Älvsborg var en kortvarig dansk-norsk belägring av den svenska fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp. Den ägde rum i juli 1719, i slutet av Stora nordiska kriget.

Under våren 1719 utförde danska flottstyrkor en blockad av Göteborgs hamninlopp. Som en del av ett större dansk-norskt anfall mot Bohuslän anfölls först Karlsten i Marstrand, och därefter fästningen Nya Älvsborg vid Göteborg av danska fartyg. Under fyra dagar utkämpades artilleristrider mellan fästningen, danska fartyg och mörsarbatterier. Efter att ha placerat svenskt artilleri på södra stranden av Hisingen kunde anfallet slås tillbaka. Det beslutsamma försvaret av Nya Älvsborg verkade moralhöjande på civilbefolkningen under slutet av kriget. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Carl Gustaf Rehnskiöld.

Carl Gustaf Rehnskiöld (1651–1722) var en svensk greve och militär. Han var Karl XII:s lärare i krigskonst och närmaste militäre rådgivare, och fungerade även som ställföreträdande överbefälhavare för den karolinska armén.

Rehnskiöld var uppvuxen i Svenska Pommern. 1673 gick han i svensk krigstjänst och deltog i skånska kriget, där han befordrades till överstelöjtnant och generaladjutant.

I stora nordiska kriget stod han närmast Karl XII i den karolinska arméns operativa ledning och ritade stridsplanerna inför landstigningen vid Humlebæk och i fältslagen vid Narva, Düna och Kliszów. I slaget vid Fraustadt 1706 förde han självständigt armébefäl och slog en sachsisk-rysk armé. För sina förtjänster befordrades Rehnskiöld till fältmarskalk och upphöjdes till greve. Efter att Karl XII blivit skjuten i foten tog Rehnskiöld över befälet för den svenska armén i slaget vid Poltava 1709, där svenskarna led ett avgörande nederlag.

Efter slaget blev Rehnskiöld krigsfånge i Ryssland och tillbringade åren med att tillsammans med greve Carl Piper driva ett förvaltningskontor i Moskva för att bistå de övriga svenska krigsfångarna. Rehnskiöld blev utväxlad 1718 och kom sedan till belägringen av Fredriksten strax innan Karl XII blev skjuten till döds. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 5[endre wikiteksten]

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki