Wikipedia:Utvald artikkel

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
(Omdirigert frå Wikipedia:Vekas artikkel)
Gå til: navigering, søk
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel[endre wikiteksten]

Utvald artikkel Bullet blue.png Kandidatar Bullet blue.png Kalender

Arkiv: 20042005200620072008200920102011201220132014201520162017


I dag er det fredag, 18. august 2017Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Kiruna:

Kiruna.

Kiruna er ein svensk by i Norrbottens län. Han er den største tettstaden i landskapet Lappland med 17 037 innbyggjarar (2015). Han er administrasjonssenter for Kiruna kommune.

Byen vart grunnlagt i 1900. Kiruna er eit utprega gruvesamfunn som ligg mellom dei to fjella Luossavaara og Kiirunavaara, begge med store jernmalmførekomstar, og på sørhellinga av det tredje fjellet Haukivaara, som omsluttar byen. Staden byrja å vekse fram i samband med at utvinninga av malm for alvor byrja i 1898. Sjølve bybusetnaden ligg delvis over malmførekomstane. Eit av bustadområda frå den tidlege historia til byen har vorte avstengt på grunn av faren for at grunnen skal gje etter. Dei siste åra har problemstillinga vorte ytterlegare aktuell, då det no blir brote malm slik at både jernbaneområdet, E10 og andre bustadområde blir utsett for same fare for at grunnen kan rase ut, og faktisk på sikt at bykjernen ligg utsett til. Difor er flytting av sentrale delar av byen alt under planlegging. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Karahavet:

Karahavet.

Karahavet er ein del av Nordishavet nord for Sibir. Det grensar til Karasundet og Novaja Zemlja i vest med Barentshavet på andre sida, og til nn:Severnaja Zemlja i aust med Laptevhavet på andre sida. Samanlikna med Barentshavet, som får relativt varme havstraumar frå Atlanterhavet, er Karahavet mykje kaldare og er dekt av is over ni månader av året.

I nord går grensa til Karahavet geografisk langs linja frå nn:Kapp KohlsaatGraham Bell-øya i Frans Josefs land til Kapp Arktis, det nordlegaste punktet på Komsomoletsøya i Severnaja Zemlja. Karahavet mottar store mengder ferskvatn frå elvane Ob, Jenisej, Pjasina og Tajmyra, så saliniteten varierer mykje. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkel[endre wikiteksten]

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 200520062007200820092010201120122013
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Fordelingstransformator

En transformator («trafo») er en elektrisk maskin som overfører elektrisk energi fra et spenningsnivå til ett eller flere andre spenningsnivåer gjennom elektromagnetisk induksjon.

En varierende strøm i transformatorens primærvikling danner en varierende magnetisk fluks i jernkjernen. Dette magnetfeltet påvirker igjen sekundærviklingen, og det varierende magnetfeltet i sekundærviklingen induserer en varierende elektromotorisk spenning (EMS) i sekundærviklingen. Ved å utnytte Faradays lov endrer transformatorer vekselstrømmer fra ett spenningsnivå til et annet i et kraftnett.

Transformatorer varierer i størrelse fra radiofrekvens-transformatorer mindre enn en kubikkcentimeter i volum til enheter i overføringsnettet som veier flere hundre tonn. Siden oppfinnelsen av transformatoren i 1885 har den vært en essensiell del av all utnyttelse av elektrisk energi.  Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Victoria var dronning av Sverige 1907-1930.

Victoria av Baden (1862–1930) var dronning av Sverige fra 1907 til sin død i 1930 og Gustav V av Sveriges hustru. Hun var Sveriges kronprinsesse fra hun giftet seg i 1881 til 1907 og Norges kronprinsesse inntil unionsoppløsningen i 1905.

Hun ble født som prinsesse av Baden, som datter av storhertug Fredrik I av Baden og Louise av Preussen. Victoria var oldebarn av Sveriges tidligere konge Gustav IV Adolf, og etterkommer av Gustav Vasa, noe som bidro til å gjøre henne populær i Sverige. Hennes svigerfar Oscar II ville dessuten knytte sterkere bånd mellom Tyskland og Sverige, så ekteskapet var også en politisk allianse. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

C.C. Burmeister og William Wain, de to mænd, der lagde navn til virksomheden.

Burmeister & Wains Maskin- og Skibsbyggeri A/S var Danmarks største skibsværft og førende dieselmotorproducent med hovedsæde i København.

Skibsværftet Burmeister & Wain begyndte sin historie som maskinfabrikken Baumgarten & Burmeister i 1846. I 1861 trak Baumgarten sig ud, og Wain kom ind. I 1872 anlagde virksomheden et skibsværft på Refshaleøen, og her fortsatte produktionen indtil lukningen. B&W stod bl.a. bag verdens første oceangående motorskib, Selandia, der søsattes i 1912.

Over sin 150-årige historie voksede det med succes, særligt efter 1930'erne, til en stærk virksomhed. Da virksomheden var stærkest, havde den næsten 8.000 ansatte og var landets største arbejdsplads. I 1970'erne kom det globale konkurrencepres, især fra Fjernøsten. I 1979 kom virksomheden i likviditetsproblemer og måtte sælge halvdelen af B&W Diesel til den tyske MAN-koncern. Selve skibsværftet fortsatte dog, men gik konkurs i 1996 efter flere års drift på vågeblus. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Jean-Baptiste Lully var den første markante figur i den franske opera.

Fransk opera er en af Europas vigtigste operatraditioner, og omfatter værker af komponister som Rameau, Berlioz, Bizet, Debussy, Poulenc og Messiaen. Mange udenlandske komponister har også spillet en rolle for den franske tradition, herunder Gluck, Cherubini, Rossini, Meyerbeer, Offenbach og Verdi.

Den franske operatradition begyndte ved kong Ludvig 14.'s hof med Lullys Cadmus et Hermione (1673). Lully skabte en form, kaldt tragédie en musique, hvor dans, musik og korsang var særligt fremtrædende. I 1770'erne blev tyske Gluck overtalt til at skabe seks operaer til scenen i Paris. Han søgte et mere forenklet udtryk med større fokus på dramaet. I midten af det 18. århundrede var en anden genre blevet populær: opéra comique, hvor arier vekslede med talt dialog.

Anden halvdel af det 19. århundrede blev domineret af Offenbach og den nye operettegenre med vittige og kyniske værker som Orfeus i underverdenen. Gounod fik enorm succes med Faust, og Bizet komponerede Carmen, der nok er den mest berømte franske opera af alle. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Le Gentils teckning av Orionnebulosan.

Guillaume Le Gentil (1725–1792) var en fransk astronom. Han var medlem i Franska vetenskapsakademin och upptäckte flera himlakroppar. Han har framförallt blivit ihågkommen för sina fruktlösa försök att observera venuspassagerna i orienten åren 1761 och 1769. Den första passagen missade han eftersom han befann sig ombord på en båt som inte kunde anlöpa hamnen och den andra på grund av dåligt väder. Efter hemkomsten fann Le Gentil att han dödförklarats och tvingades börja ett nytt liv med en ny familj. Hans historia berättas ofta som ett tragikomiskt exempel på svåra vedermödor och kortvarigt antiklimax efter år av förberedelser. Observationsförsöken beskrivs i hans rapporter till Franska vetenskapsakademin och ger en god inblick i vetenskapsmännens vedermödor vid den här tiden i allmänhet. Även om Guillaume Le Gentils observationer av de båda venuspassagerna misslyckades var hans övriga arbete före, mellan och efter passagerna betydelsefullt.

Tvåhundra år efter venuspassagen 1761 namngavs en av månens kratrar Le Gentil, till minne av han. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Dansk-norska örlogsfartyg och Nya Älvsborg beskjuter varandra på morgonen den 3 maj 1717, efter att ett nattligt anfall mot Nya Varvet slagits tillbaka. Målning av Jacob Hägg på Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg

Göteborgs fasta försvar var de fortifikationsbyggnader som användes till försvar av Göteborgsområdet och Hisingen.

Under tidig medeltid var Göteborgs föregångare Lödöse försvarad av den starka borgen Lödösehus. Efter att staden på 1400-talet flyttats närmare älvmynningen bestod försvaret av en enkel jordvall och vallgrav, medan Älvsborg blev den centrala försvarsanläggningen vid anfall från havet, även om befästningen in på 1500-talet var byggd i trä. Sedan flera mindre föregångare förstörts i samband med krig, grundades staden Göteborg på sin nuvarande plats, med befästningar av bastioner och vallar enligt holländskt mönster.

De olika krigen under 1600- och tidigt 1700-tal innebar att försvarsanläggningarna byggdes ut. Efter en lång period av förfall under 1700-talet började Göteborgs stadsbefästningar att raseras 1807. Under första hälften av 1800-talet byggdes Marstrandsfästningen Karlsten ut kraftigt, innan artilleriets utveckling tvingade fram en nerläggning av kustfästningarna. I början av 1900-talet färdigställdes Älvsborgs fästning som en samlande benämning på olika försvarsåtgärder i Göta älvs mynning. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 35[endre wikiteksten]

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki