Arendalsbanen

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Arendalsbanen
Arendal stasjon i 2006
Foto: Karl Ragnar Gjertsen
Info
Land Noreg
Type Sidebane
System Éinspora elektrifisert bane
Status Regulær trafikk
Utgangsstasjon Nelaug stasjon
Endestasjon Arendal stasjon
Tal på stasjonar 9
Drift
Opna 1908
Eigar Bane NOR
Operatør(ar) NSB
Type trafikk Lokaltrafikk
Loktypar NSB type 69
Teknisk
Lengd 37 km
Største stigning 22 ‰
Bruer 16
Tunnelar 3
Planovergangar 47

Arendalsbanen, eller Arendalslinja eller Nelaugbanen, er ei sidelinje til Sørlandsbanen. Arendalsbanen som går mellom Nelaug og Arendal. Heile banen ligg i Agder fylke.

Banen blir i dag hovudsakleg nytta av passasjerar mellom Arendal og Oslo, og dei må bytte tog på Nelaug. Frå Nelaug er det òg samband til Kristiansand og Stavanger. Arendalsbanen har sidan 1970-talet støtt vore trua av nedlegging. Arendalsbanen vart opphavleg ikkje bygd som sidelinje, men som ein sjølvstendig bane som skulle knytte Arendal til opplandet rundt byen.

Oppgradering[endre | endre wikiteksten]

Banen vart elektrifisert i 1995. I 2005 vart det opna ein ny haldeplass på Stoa som er det nye handleområdet der banen kryssar E18. I 2014 blei signalsystemet på banen oppgradert med fjernstyring og FATC. Arendalsbanen er planlagt utstyrt med signalsystemet ERTMS i 2028.[1]

Drift[endre | endre wikiteksten]

Banen er ein av Trafikkpakke 1 Sør.[2] Resultatet av konkurransen var at NSB tapte og det britiskeigde selskapet Go-Ahead Norge overtok drifta frå 15. desember 2019.[3][4] Toga på banen som er eigd av Norske tog, blir trafikkert med elektrisk motorvognsett type 69H (3 vogner) bygd i 1983-84.

Linjekart[endre | endre wikiteksten]

Kilometrering refererer til Oslo

Teiknforklaring
Treungenbanen frå Simonstad
Sørlandsbanen frå Kristiansand
281,41 km Nelaug (1910/1935) 141,1 moh.
Sørlandsbanen til Drammen
283,16 km Vimmekilen
Fv273
285,54 km Flaten (1910) 140,4 moh.
286,66 km Flatefoss
287,22 km Kilane
288,85 km Haugsjå (1910)
290,71 km Bøylefossbru (1911) 105,0 moh.
290,75 km Bøylefoss bru (over Nidelva) (73 m)
290,83 km Bøylefoss (71 m)
293,28 km Bøylestad (1910) 75,0 moh.
294,72 km Langeid
295,85 km Eivindstad gard
Kv70
297,39 km Eivindstad
299,51 km Froland (1908) 48,0 moh
Fv157
300,07 km Nidelva (108 m)
301,06 km Horvenes
301,16 km Hurvenes (42 m)
301,79 km Hurv (- 1989)
302,50 km Blakstad haldeplass (1989) 15,0 moh.
302,86 km Blakstad bru (- 1989)
42 Blakstad bru
408
408
303,51 km Blakstad stasjon (1908 - 1989) 46,0 moh.
305,40 km Messel
307,44 km Rise (1907) 44,8 moh.
Grimstadbanen, nedlagt
408
Fv174
309,77 km Rossedalen (1911)
Fv175
312,52 km Bråstad (1908) 38,9 moh.
313,79 km Stoa (2008)
42 Sørsvannsveien
42 Frolandsveien arm til E18
Arendalsbanen
315,26 km Solbergvatn
42 Frolandsveien
316,23 km Torbjørnsbu (1911)
316,42 km Barbu (871 m)
spor til Jernbaneverkstad
410 Blødekjærtunnelen
317,63 km Arendal (1908) 7,6 moh.
410 Barbudalen
Buttspor for motorvogn
Godsspor i Barbudalen
410 Kystvegen
Arendal godshus
Jernbanekaia, (Barbubukt aust)
Arendal Tollbodkai (Arendal hamn)


Kjelder[endre | endre wikiteksten]

  1. «Trafikkpakke Sør» (PDF), www.banenor.no (på norsk), henta 17. august 2021 
  2. «Trafikkpakke Sør», www.jernbanedirektoratet.no (på norsk), arkivert frå originalen 5. august 2021, henta 17. august 2021 
  3. «Briter slo NSB om norske jernbanestrekninger», e24.no (på norsk bokmål), henta 17. august 2021 
  4. Rosef, Thea (14. desember 2019), «Siste tur med Vy på Sørlandsbanen», NRK (på norsk bokmål), henta 17. august 2021 

Bakgrunnsstoff[endre | endre wikiteksten]